God naturvård?

God förmiddag,

Tillbaka till verkligheten igen. Lämnat det fantastiska och makalösa norrbotten och sitter just nu hemma i jämtland med tusentals fynd av rödlistade arter att registrera och ett stort antal skogar att försöka rädda. Olli och Sini har åkt tillbaka till Finland och första omgången inventeringsveckor är över. Det känns lite vedmodigt att ha vinkat av dem, men dom kommer åter igen i september för att fortsätta sin ovärderliga insats för de svenska skogarna. Det känns också lite overkligt att sitta vid köksfönstret hemma när man vant sig att sitta med datorn i knät i bilen och jobba. Lyxen med bekvämligheter till hands och ett stort bord att sprida ut arbetsmaterialet på. Längtar redan tillbaka ut i skogen, men det är bra med lite andrum för att hinna ta hand om alla skogar som vi har besökt.

Igår besökte vi en avverkningsanmäld skog i Västerbotten. Skogen ligger på en udde som går rätt ut i en älv. Udden består av två höga åsryggar och skogen var, trots tidigare påverkan, en fin naturskog. Den har aldrig tidigare kalavverkats, men nu ska det tydligen ske. På samma sätt som många hundratals av de återstående naturskogarna avverkas dagligen. Jag undrar i mitt stilla sinne hur många år det är kvar innan alla oskyddade naturskogar har avverkats, och inser det viktiga i den ideella naturvårdens arbete. Det är många därute som gör ett makalöst jobb för att vårat skogsekosystem ska få förbli fungerande, både organisationer och enskilda personer. Men räcker det till? 

Industrin har lobbat till sig ett oförtjänt rykte som bäst på naturvård.  Jag blev härom veckan kontaktad av en journalist från Belgien som ställde lite frågor angående det svenska skogsbruket och den rapport som Naturskyddsföreningen släppte för ett tag sedan. Jag berättade om den ideella naturvårdens inventeringar, och det resultat vi kommit fram till. Efter ett tag så sa han: ”men det här handlar väl bara om produktionsskogar?” Jag svarade som det var: våra besök och dokumentationer görs bara i naturskogar som aldrig tidigare kalavverkats. Hans motfråga var: Naturskogar med höga naturvärden som anmäls för avverkning? Jo så är det svarade jag. ”Avverkas dom också?”  frågade han. Jo, så är det svarade jag igen. Det blev mycket tyst i telefonen. Sen sa han bara ”is this for real? are natural forests being clear felled? My god.”  Jag fick uppfattningen, när jag pratade med honom, att ute i Europa så kan man inte i sin vildaste fantasi ens tro att vi i Sverige hugger 120-200 åriga skogar, att vi fäller 200-åriga träd. Men så är det. Vissa bolag har blivit bättre på att ta hänsyn till 200 åriga träd, men dom fäller hela skogen omkring dessa 200-åriga träd, eller andra naturvärdesträd, som dom bandat ut. Är det verkligen god naturvård? Ska all mångfald som fanns i den drygt hundraåriga skogen klara av att samsas på dom små plättarna av generell hänsyn som blir kvar? 

Visst är bra att vissa bolag blivit bättre på hänsyn, problemet är bara att dom blivit bättre på hänsyn i naturskogar med höga naturvärden som aldrig kalavverkats och markberetts tidigare. Ska dessa skogar verkligen skrapas rent på träd (med undantag av små hänsynsytor och enstaka träd)? Ska verkligen marken som dessa skogar stått på i tusentals år vändas på? Är det bra för skogsekosystemet? Är det god naturvård?

Nu ska jag återgå till att rapportera hotade skogar till myndigheterna. Vi hörs snart igen.

Fridens

Malin

Akut hotad naturskog med höga naturvärden - SCA

Akut hotad naturskog med höga naturvärden - Statens Fastighetsverk

Akut hotad naturskog med höga naturvärden - Sveaskog

Akut hotad naturskog med höga naturvärden - Bergvik Skog / Stora Enso

Akut hotad naturskog med höga naturvärden - Holmen Skog