You are currently browsing the tag archive for the ‘Orsa Besparingsskog’ tag.

Så var det dags igen då.

Jag vill börja med att påminna om Skogsvårdslagens 1 §:

”Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.”

Alltså, miljö och produktion ska väga lika. (Du och jag torde utgöra de andra allmänna intressena som hänsyn ska tas till)

Så till saken,

Den 12 juni presenterade Skogsstyrelsen sin årliga uppföljning av miljöhänsynen i skogsbruket, den så kallade polytaxinventeringen som jag har berättat om ett antal gånger i denna blogg. Då myndigheten förra året presenterade det katastrofala resultatet som visade att 37% av avverkningarna inte ens når upp till lagens mycket lågt ställda krav blev det för mycket för skogsnäringen som starkt ifrågasatte siffrorna. När nu Skogsstyrelsen presenterar resultatet av årets polytax så gör man det med en mycket mild framtoning utan att tydligt förklara för allmänheten hur illa det egentligen är ställt i skogen i dag.

Att polytaxinventeringarna skulle presenteras på ett annat sätt än tidigare var väntat. Därför hemställde Naturskyddsföreningen till Skogsstyrelsen att få ut det resultatet som är enkelt för gemene man att förstå – nämligen hur stor andel av avverkningarna som inte når lagens krav. Vi fick del av detta resultat eftersom myndigheten råder under offentlighetsprincipen. Resultatet av inventeringarna visar att det katastrofala läget ligger kvar. (hela redovisningen hittar ni här)

Årets redovisning visar att 36 % av avverkningarna i Sverige inte når lagens krav om naturhänsyn. En förbättring på 1 % är knappast något att skryta om. Kort sagt – naturhänsynen i skogsbruket är fortfarande under all kritik. Och detta har pågått under en lång tid. Sedan polytaxinventeringarna startade 1998 har siffrorna nämligen stadigt sjunkit från 23 %.

Naturskyddsföreningen vittnar om läget i skogen, det borde även Skogsstyrelsen göra genom att tala klarspråk istället för att klä in situationen i bomull.

På tal om att vittna om läget i skogen och skogsvårdslagens 1 §:

En av de envisaste människor jag har träffat, den ideelle naturvårdaren och skogskämpen Björn Mildh, besökte nyligen ett avverkat område i närheten av Piteå. På hygget har SCA sedan, under hösten 2011 valt att bryta upp stubbarna – trots att skogen växte på fuktig mark och att hösten varit blöt. Detta orsakade givetvis svåra markskador i området. Någonstans där tänker man att SCA borde ha hajjat till och insett att detta inte är så himla bra mark att fara omkring med tunga maskiner på under blötaste perioden.. Men icke då. I våras, efter snösmältning och under tjällossning – alltså under sämsta tänkbara tidpunkt, lät SCA sina tunga maskiner göra ett återtåg till hygget för att samla in stubbarna. Under 14 dagar fortsatte man mangla marken till oigenkännlighet.

Det stubbrutna och sönderkörda hygget

SCA besvarade kritiken, där dom bland annat sa följande:

”Vi ska göra en översyn av våra rutiner… Man ska också veta att verksamheten med att skörda stubbar är ny, nästan på experimentstadiet. Vi håller alltså på att lära oss hanteringen…”

Intressant detta då den envise Björn Mildh 2008, vid en fråga till SCA om just stubbrytning, fick följande svar:

”SCA Skog har tagit fram en intern analys av stubbrytningens miljöeffekter, samt fastställt interna riktlinjer för traktval, stubbrytning, stubbskotning och efterföljande rapportering. Dessa riktlinjer har tagits fram i syfte att bl.a. minimera negativa effekter på natur- och kulturmiljö med hänsyn till dagens kunskap.”

Experimentstadiet som SCA hänvisar till har då alltså hållit på i minst 4 år som jag tolkar det hela.. Känns som en ganska lång tid att experimentera med något som har enormt negativa effekter på miljön.

Åter till Skogsvårdslagens 1 §.

Med ovanstående exempel i minnet så kan man undra hur stubbrytning överhuvudtaget stämmer in i det här med de jämställda målen. Eller hur avverkning av nyckelbiotoper platsar i de jämställda målen? – för det är knappast olagligt att avverka nyckelbiotoper. Eller hur det faktum att man inte har lyckats införliva EU:s artskyddsbestämmelser att gälla skogsbruket på ett tydligt sätt stämmer in i de jämställda målen? Eller hur Skogsstyrelsens kamp för att miljöorganisationer inte ska ha någon talerätt i avverkningsärenden rimmar med de jämställda målen? Eller, för den delen, hur 36% underkända avverkningar passar in i de jämställda målen?

Detta är bara några exempel på varför Naturskyddsföreningen driver frågan om en ny skogspolitik. Den skogspolitiska parollen ”Frihet under ansvar” torde vara utspelad sedan länge. Det är dags att tänka om och tänka rätt.

Och när det gäller Skogsvårdslagens portalparagraf så skulle jag nog våga mig på att säga att denna inte är något annat än ett mycket lyckat politiskt bedrägeri.

Fridens,

Malin

God afton.

Har idag suttit och gått igenom ett antal skogar som vi besökt under åren. Försöker bilda mej en uppfattning om vad som har hänt i dessa värdefulla områden som vi har besökt och där bolagen har fått ta del av våra bedömningar; hur mycket som har gått förlorat och hur mycket som ännu finns kvar. En uppdatering helt enkelt. Dels för att vi håller på med en uppfräschning och uppdatering av vår skogskarta, och dels för att jag genuint brinner för varendaste skog. Därför skickade jag iväg ett antal listor till bolagen att fylla i, i tron att jag troligen nästa vecka återigen måste be dem om hjälp för uppdateringen. Det kanske låter lite cyniskt att anta detta. Men jag härleder det till ett antal griniga telefonsamtal jag har fått från anställda inom flera bolag efter det att vi släppte vår senaste rapport, samt en ofattbar tröghet hos vissa bolag att överhuvudtaget svara på mail.

Jag kunde inte ha mer fel. De flesta som fick detta mail idag svarade på nolltid att man ska se över och återkomma med information. Tusen tack till de bolag som varit så snabba till svar! Något jag inte är bortskämd med. Därmed frånsäger jag mej även cyniska tankar om svar från övriga bolag som ännu inte har svarat, utan ser endast fram emot att inom kort få en rykande färsk uppdatering på de skogar vi arbetat med. Många kommer säkerligen redan vara avverkade, andra kommer att finnas kvar i ovisshet och några kommer vara avsatta. Jag kommer med all säkerhet att bli mycket upprörd över alla skogar som för alltid är borta, men jag kommer även jubla högt över de som får vara kvar.

Jag tänker inte gnälla ett endaste dugg i detta inlägg utan istället visa bilder på segrar för naturvården!

Björnklinkåsen i Älvdalarna. En lågproduktiv tallnaturskog med mycket höga naturvärden som Sveaskog avsatte efter Naturskyddsföreningens larm.

 
Talleråsen i Timrå. SCA avsatte skogen
efter det att Naturskyddsföreningen hade
 larmat om skogens mycket höga naturvärden
 
Långtjärnen i Orsa. Skogsstyrelsen upprättade
ett biotopskydd efter att Naturskyddsföreningen
hade larmat om skogens mycket höga naturvärden.
 
Område vid sjön Stora Snesen i Leksand.
Skogsstyrelsen klassade denna skog som
nyckelbiotop efter Naturskyddsföreningen hade
larmat om det akuta hotet. Bergvik kommer
 därför inte heller att avverka skogen.
 
Väljer att endast visa exempel från de vi kritiserar allra hårdast, nämligen Sveaskog, SCA, Bergvik/Stora Enso och den ansvariga myndigheten själv, Skogsstyrelsen. Tyvärr är exemplen alldeles för få i relation till hur mycket material vi har – och sorgligt nog finns det en övervägande del oändligt sorgliga exempel. Men dom goda exemplen finns, och jag tycker att dom förtjänas att lyftas fram. I synnerhet när bolagen själva visar en vilja att hjälpa oss med material.
Dessutom har jag lovat att inte gnälla i detta inlägg.
Än en gång så tackar jag för den snabba återkopplingen på mina mail idag. Och för er som inte svarat…sett i skenet av vår kommunikation under 2010 så är jag fullständigt övertygad om att få ett svar från er snart.
 
Fridens
Malin
 

God fortsättning på er alla!

Jag har tagit mig friheten att vara ledig ett tag. Ledigheten har inneburit en välbehövlig uppladdning och en ännu starkare glöd. Jag ger mej med livets lust in i ett nytt arbetsår, ett år som är skogens år. FN har utsett 2011 till skogens år. Ett år med avsikt på att öka medvetenheten om skogarnas nytta och att driva på ett hållbart nyttjande. Frågan är bara vilken nytta som kommer att drivas starkast i vårat land. Pappersmassa eller livsviktiga ekosystem?

Må denna skog stå kvar 2111. Idag är den akut hotad, trots att den ingår i ett livsviktigt ekosystem som varje dag utarmas alltmer i och med kalavverkning av områden som dessa.
 
Den riktiga skogen, den som aldrig har kalhuggits, är en skattgömma, det bästa kurragömmastället och en livsviktig angelägenhet. En skatt som inte bryr sig om börsnoteringar, världskrig eller årsredovisningar. Den står där, oavsett. Den hyser möjligheterna och förutsättningarna för liv och god hälsa. Den får oss att må bra, den utgör livsrum för otaliga livsorganismer, alltifrån den lilla svampen gammelgranskål till skogens konungar älg och björn. Mängder av fåglar är beroende av äldre skog, många är hotade på grund av den gamla skogens snabba försvinnande. Det är vi, människan som är skulden till detta. Vi bär en enorm skuld till enormt många arter, arter som alla är en del av det fungerande ekosystemet skog.
Vi bävar varje dag för skövlingen av regnskogarna. Samtidigt försvinner våra egna sista skogar utan att särskilt många
ens överhuvudtaget rynkar på pannan. Vad har vi tänkt att lämna över till nästa generation, för att inte tala om våra barns barnbarn? Homogena, enartade, enskiktade plantage? Med små ytor av tidigare tagen hänsyn? Alla bolag pratar så stort om att dom tar stor hänsyn till naturvård. Visst, ett större mått av hänsyn tas idag jämfört med 70-talet. Men detta är inte skogar vi pratar om, vi pratar om ytor, små trädgrupper, enstaka träd, kantzoner etc. Hänsyn som nu ska bära upp ekosystemet. Resten ska ju avverkas inom 100 år igen. En väldigt kort tidsaspekt när det kommer till skogen. För den riktiga skogen tar många hundra år på sig att bilda ett fungerande ekosystem.
 
2011 är skogens år. Jag hoppas och vill tro att detta innebär att vi ska värna skogen och skogens biologiska mångfald. Inte framhålla vikten av pappersmassa.
 

Denna fantastiska urskogsartade skog finns inte kvar 2011. Inte ens idag, 4 dagar in på det nya året. Mellanskog såg inget fel i att hugga ner den.

 Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik, Stora Enso, Korsnäs, Orsa Besparingsskog, Mellanskog, Södra, Prima Skog, Fria Skog, Norrskog, Norske skog, Kyrkans många stift, Statens Fastighetsverk, Weda Skog.

Detta är några av de produktionsintressen som vi har granskat genom åren. Våra granskningar visar att produktion och vinstintresse går före våra barnbarns intresse att bibehålla ett fungerande skogsekosystem. Ett kortsiktigt tänkande med snabba plusresultat i årsredovisningen är viktigare än det flerhundraåriga ekosystemet skogen.

Men, 2011 är skogens år. Låt oss hoppas att detta innebär att skogen är den stora vinnaren i år!

Fridens, och Gott Nytt År!

Malin

 

Naturskyddsföreningen - med kraft att förändra
Malin Sahlin

Malin Sahlin, skogshandläggare

Med ca 4 % formellt skyddad produktiv skog i landet och en ständigt ökande virkesefterfrågan letar vi efter spillrorna av de sista skyddsvärda naturskogarna.

Skriv in din epostadress för att få nya inlägg av Skogsbloggen till din mail.

Gör sällskap med 358 andra följare

Mail till skogsbloggen







%d bloggare gillar detta: