Hej,
Ingen som läser den här bloggen, eller följer samhällsdebatten i stort, lär ha missat den bomb som Skogsstyrelsens generaldirektör släppte för ungefär en månad sedan. Med endast en handfull personer underrättade, beslutade sig myndighetens högsta chef för att införa ett kunskapsförbud om nyckelbiotoper i fjällkommunerna. Myndigheten har nu alltså helt abdikerat från att inhämta ny kunskap och att överhuvudtaget hantera kunskap om nyckelbiotoper i detta område. Det finns oerhört mycket att säga om det som hänt den senaste månaden, och jag lär få all anledning att återkomma i kommande inlägg. Men här följer ett litet axplock av alla de saker jag reflekterat över den senaste tiden.
Det har verkligen blåst stormvindar runt detta, fullständigt oförankrade, beslut som har upprört inte bara hela naturvårdssverige, utan även ett stort antal forskare, som mycket riktigt konstaterar att beslutet inte har något som helst stöd inom naturvårdsbiologisk forskning. Övriga myndigheter är oroade över vad beslutet innebär, och internt inom myndigheten har beslutet inneburit starkt upprörda känslor hos de som arbetar med frågan. Jag har själv blivit uppringd av ett stort antal bestörta tjänstemän inom Skogsstyrelsen. På det sätt som Skogsstyrelsens ledning har kommunicerat och hanterat detta beslut så omgärdas det, åtminstone i min värld, av en stor avsaknad av respekt för medarbetarna, deras kunskap, erfarenhet och det mångåriga arbete med nyckelbiotopsinventeringar.
Generaldirektören har angett en uppsjö av olika motiv för detta beslut, och många är minst sagt märkliga. Motiven verkar inte heller ha någon som helst förankring i den världsbild som de tjänstemän har som faktiskt – till skillnad från Skogsstyrelsens ledning – arbetar praktiskt med nyckelbiotopsinventeringar i nordvästra Sverige.
Bara för att ta några exempel på knasiga motiv:
Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige. Det här är rent av felaktigt. Faktum är att Norrbotten var ett av de första länen i landet där metodiken för nyckelbiotopsinventeringar utvecklades. I Skogsstyrelsens handbok för inventering av nyckelbiotoper finns det dessutom riktlinjer för hur myndigheten ska hantera områden med stor andel naturskog. Vidare har myndigheten nyligen presenterat resultatet av sin uppföljning av biologisk mångfald. Denna visar på nyckelbiotopernas oerhört stora betydelse för biologisk mångfald. Myndigheten har dessutom tagit fram en sammanställning av denna uppföljning baserad på resultatet för fjällkommunerna. Denna sammanställning visar tydligt att det inte finns någonting som talar för att nyckelbiotoperna i fjällkommunerna skulle vara av tveksam kvalitet, eller att metodiken har slagit fel på det sätt som Skogsstyrelsens ledning låter påskina. Detta är dock ingenting som Skogsstyrelsens ledning verkar vilja berätta om, något som riskerar leda till ökade missuppfattningar om att nyckelbiotoperna skulle ha bristande kvalitet i nordvästra Sverige – vilket ju är helt felaktigt. Och det är dessutom anmärkningsvärt att det är själva Skogsstyrelsen som bidrar till denna missuppfattning.
Hösten 2016 publicerade Skogsstyrelsen i en rapport framtagen i samverkan med skogssektorns olika aktörer en nulägesbeskrivning kring nyckelbiotopsfrågan. Rapporten identifierar särskilt svårigheterna kring tillämpning av nyckelbiotopsbegreppet i nordvästra Sverige. Att använda denna rapport som ett motiv för att sluta hantera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige är tämligen långsökt – eller kanske bara ett desperat halmstrå då man behövde någon form av underlag att hänvisa till – och det känns inte heller särskilt balanserat. Åtminstone om myndigheten verkligen menar allvar med att vilja balansera åsikter och slutsatser från samtliga aktörer som medverkat till rapporten. Slutsatserna i denna rapport anger nämligen att
”Från delar av skogsbruket efterfrågas snarare andra arbetssätt än kompletterande arbetssätt, medan ideell naturvård betonar att kompletterande metoder i så fall inte ska ersätta nyckelbiotopsinventeringen.”
”En förstärkt och riktad inventeringsinsats skulle kunna ge ökad förutsägbarhet och ett förbättrat underlag för skoglig planering.”
”Insatser för förstärkt inventering, ökad prioritet av nyckelbiotoper vid allt formellt skydd, fortsatt kompetensutveckling och utvecklad kommunikation om nyckelbiotoper kan sannolikt bidra till att begränsa psykosociala problem för alla aktörer.”
Utifrån nulägesbeskrivningen kan man självfallet dra en hel massa slutsatser beroende på vad man väljer att utgå från för uppgifter, om man tänker välja att balansera dessa, och vad man har för motiv. Oavsett så står det överhuvudtaget INGENTING i rapporten som indikerar behov av ett kunskapsförbud i nordvästra Sverige – tvärtom. Det står dock, med all önskvärd tydlighet, klart i rapporten att det är ett mycket stort problem för markägare när nyckelbiotoper upptäcks i ett sent skede, ofta vid tillsyn i samband med avverkningsanmälningar. Givet detta – vilket förövrigt upprepas flera gånger i rapporten – framstår det som märkligt, eller kanske bara desperat, att utgå från rapportens slutsatser som ett motiv för pausbeslutet.
Och det hela blir ju dessutom ännu mer skruvat när generaldirektören nyligen begär 5 miljoner kronor för att satsa på mer tillsyn vid avverkningsanmälningar av skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige. Det är ju precis exakt just detta som markägarna i nulägesbeskrivningen har angett som ett mycket stort problem! Dvs. att nyckelbiotoper upptäcks i samband med tillsyn vid avverkningsanmälningar. Jag måste säga att jag har väldigt svårt att förstå generaldirektörens resonemang här faktiskt. Tidigare utförde Skogsstyrelsen inventeringar och tillsyn, något som markägarna uppenbarligen fann problematiskt eftersom upptäckten av nyckelbiotoper ofta kom så sent. Detta problem löser alltså Skogsstyrelsen nu genom noll inventering och mer tillsyn?
Om nu Skogsstyrelsen har begärt dessa pengar för att mildra kritiken från miljörörelsen så behöver man gå några steg längre än bara ökad tillsyn. För endast tillsyn förändrar knappast något när det gäller vikten att tillhandahålla kunskap till markägarna. Läget är således oförändrat och kunskapsförbud råder likväl. Ska myndigheten återfå något av sin trovärdighet och kunna reparera den förtroendeklyfta den själv har grävt behövs det mer än bara tillsyn. Det bästa är givetvis om myndigheten häver själva pausbeslutet. I andra hand kan den se till att ändra föreskrifter och allmänna råd så att det råder samrådsplikt för alla skogar över 120 år i nordvästra Sverige. En sådan förändring har Skogsstyrelsen mandat att göra, och den kan göra det snabbt. Det skulle även visa att myndigheten faktiskt menar allvar med att vilja ha med alla aktörer i sin samverkansprocess.
En paus ger också ökad möjlighet till en konstruktiv dialog kring ansvar och åtgärder med olika intressenter i skogssektorn. Detta är ett av de märkligaste motiven till beslutet, och jag kan inte låta bli att undra hur i hela friden tankebanorna gick när detta formulerades. Den samverkansprocess som Skogsstyrelsen har startat för att diskutera just dessa frågor har myndigheten i princip grusat sönder och samman med sitt beslut. Och jag har faktiskt mycket svårt att tro att Skogsstyrelsens ledning på fullaste allvar trodde att miljörörelsen skulle acceptera ett förbud mot kunskap om nyckelbiotoper och sedan gladeligen sätta sig ner för att föra en dialog inom samverkansgruppen om just nyckelbiotoper samtidigt som risken för avverkning av just nyckelbiotoper avsevärt ökat i nordvästra Sverige genom myndighetens försorg. Naturskyddsföreningen och WWF är de enda miljöorganisationer som var inbjudna till samverkansgruppen, inga övriga av samhällets ”olika intressenter i skogssektorn” har funnits med eller, vad jag vet, varit inbjudna. ”Samverkans”gruppen som nu ska diskutera dessa frågor har decimerats och utgörs plötsligt istället snarare av en partsinlaga från de 13 representanter från skogsbruket som är kvar i gruppen (tillsammans med representanter från myndigheter). Såväl de två representanterna från miljörörelsen som de två representanterna från forskarsamhället har nu lämnat samverkansprocessen med anledning av pausbeslutet. Och allt detta eftersom Skogsstyrelsens ledning själv, handgripligen, ändrade förutsättningarna för arbetet. Ville man verkligen ha en samverkan värd namnet om dessa frågor så hade man i min värld inte stört gruppens arbete med detta drastiska beslut, utan låtit gruppen jobba ifred. Och vi hade, enligt min mening, goda förutsättningar att faktiskt komma fram till bra resultat. Men nu är det som det är. Och vi kommer aldrig kunna stå bakom förslag som underminerar miljömålet.
Den innebörd och status begreppet nyckelbiotop fått inom ramen för skogscertifieringen får direkta konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Här är Skogsstyrelsen ute och slirar på väldigt hal is kan jag tycka. Skogsstyrelsen är själva mycket tydliga med att myndigheten inte har någon som helst del i kontroller eller de krav som certifieringsstandarden ställer. Certifieringen är ett marknadsstyrt incitament och har inte ett endaste dugg med myndighetens tillsynsarbete att göra. Att nyckelbiotoper har blivit en del av certifieringens krav är knappast myndighetens fel, utan snarare något som skogsbruket själv har förhandlat fram och skrivit under på att inte avverka. Att då Skogsstyrelsen tar upp detta som ett motiv för sitt kunskapsförbud är högst anmärkningsvärt. Är det verkligen myndighetens uppgift att anpassa sina metoder efter skogsnäringens behov? Hur stämmer det överens med Skogsstyrelsens värdegrund om objektivitet, saklighet, tydlighet och pålitlighet? Med detta beslut väljer myndigheten dessutom att inte längre arbeta enhetligt, vilket självfallet undergräver myndighetens trovärdighet att utföra sina arbetsuppgifter. Jag menar, om jag har en skog som sträcker sig 500 meter om vardera sida gränsen för pausbeslutet så kan denna registreras som en nyckelbiotop på ena sidan, och en…vad det nu kallas…på andra sidan. Det känns ju föga trovärdigt eller förtroendeingivande.
Dessutom – ett företag som avverkat oregistrerade nyckelbiotoper innan pausen lär ju knappast låta bli att avverka dem under pausen. I synnerhet då Skogsstyrelsen nu underlättat för företaget att göra detta. Sektorsansvaret har hitintills inte fungerat särskilt bra, och jag har flera hårddiskar med exempel på certifierade markägare som avverkningsanmält och avverkat oregistrerade nyckelbiotoper. Är nyckelbiotoperna inte registrerade så finns de helt enkelt inte, och kan därmed avverkas utan någon påföljd från certifieringen.
Något som också är värt att fundera över är hur marknaden kommer att reagera på Skogsstyrelsens beslut. Kommer de överhuvudtaget kunna känna sig trygga med att köpa någon som helst råvara från nordvästra Sverige överhuvudtaget?
Kritiken mot det införda kunskapsförbudet är massiv. En samlad miljörörelse, en forskarkår, fackförbundet (som menar att pausen behöver hävas omedelbart), övriga myndigheter, och nu går dessutom flera av myndighetens tjänstemän ut i ett offentligt, forskarlett, upprop mot generaldirektörens beslut. Och även här blir det hela lite snurrigt. Man kan ju tycka att ledningen borde kunna stå upp för sitt beslut och svara tydligt på den kritik som framförs. Och givet att generaldirektören så envetet upprepar att pausen är nödvändig är det väl inte mer än rimligt att han också kan svara på kritiken mot de, i min värld väldigt svajiga, argument som angetts. Men när de tjänstemän som arbetar med frågan vänder sig till styrelsen och pekar på att beslutet grundas på felaktiga och vilseledande påståenden – då vill ledningen plötsligt inte längre svara på några frågor om dessa grunder utan hänvisar till styrelsen (som ju faktiskt inte fattat själva beslutet – och än mindre kommit fram till grunderna för det), som i sin tur hänvisar tillbaka till generaldirektören.
Det finns dock en samhällsaktör som jublar över beslutet; skogsnäringen. Men det var knappast oväntat givet att många aktörer inom näringen lobbar stenhårt för att nyckelbiotopsbegreppet ska försvinna helt och hållet. I hela landet. Det är för mig väldigt tydligt att Skogsstyrelsens ledning har valt sida i denna fråga. Man har än så länge inte visat någon som helst vilja att gå miljörörelsen, fackförbundet, forskarkåren eller sina egna erfarna och kunniga medarbetare till mötes. Man pratar om en samverkansprocess som ska lösa alla knutar, en process som nu endast är en partsinlaga och består av endast en intressent; skogsnäringen. I min värld hade det väl varit betydligt enklare och smidigare för alla om generaldirektören istället bara erkände att pausbeslutet inte var så värst bra och hävde det så att vi alla kan återgå till arbetet i samverkansgruppen. Att myndigheten inte heller har en saklig och trovärdig grund för beslutet gör knappast saken bättre.
Debatten om skogen har under lång tid varit mer eller mindre polariserad, men de senaste åren har åtminstone jag upplevt att någon form av vettig dialog äntligen har börjat ta form mellan de olika intressenter som står på varsin sida av skyttegraven. Paradoxalt nog är det Skogsstyrelsen, som ändå har kämpat ganska hårt för att denna dialog ska ta form, som i princip raserar den. Myndighetens generaldirektör öppnade Pandoras box och skapade en djup oro, en förtroendeklyfta och irritation. Inte bara hos hela den svenska miljörörelsen och hela naturvårdssverige, utan även inom den egna organisationen, bland övriga myndigheter, fackförbundet och forskarvärlden.
Jag skulle nog dessutom våga påstå att Skogsstyrelsens kunskapsförbud om naturvärden i nordvästra Sverige innebär en allmänt negativ bild av hur myndigheten arbetar. Och sen kan jag inte låta bli att ställa mig frågan:
Kan en myndighet verkligen pausa sin verksamhet? Det är ju lite som att bilbesiktningen skulle ta en paus och hänvisa till att den förväntar sig att alla bilförare hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt och själva kontrollerar sina bilars körduglighet. Oavsett vad förarna har kunskaper om hjullager, bromsar eller kardanaxlar.
Fridens,
Malin
695 kommentarer
Comments feed for this article
15 april, 2017 den 07:43
Dag Lindgren
Nog tycker jag att den här artikeln är onödigt polariseringsdrivande.
15 april, 2017 den 08:33
Björn Mildh
Bäste Dag Lindgren. Vad är att säga om Malins motparter?
De förstår inte vad hon säger, inte heller varför hon säger det och deras svar och kommentarer blir därefter. Man kan rent av bli förtvivlad.
15 april, 2017 den 22:46
Niklas
Ja, som markägare blir man ofta förtvivlad när myndigheterna och miljöorganisationerna inte kan skilja på mitt och ditt.
22 april, 2017 den 08:40
Dag Lindgren
Du ställer frågan vad jag tycker om Malins motparter. Svårt att veta precis vilka du menar med ”Malins motparter”, t ex Ulf och Tomas är väl varken ”motpart” eller ”part”? Men nog tycker jag provokotioner, ogrundade beskyllningar, motarbetande av ett objektivt debattklimat, är mer karaktäristiskt för ”stödtrupperna” än ”motparterna” (Erik, Niklas, Lars och Dag är väl vad du menar med motparter?)
Tycker inte det är bra att ”den ideella naturvårdens talesmän” utgår från att polariseringen existerar, att det finns parter och motparter, att det gäller att vinna istället för att söka samförstånd. Detta leder till ytterligare polarisering. Jag tycker också Malin skulle tänka mer på att skriva sina inlägg, så att de inte späder på polariseringen. Jag tror entusiasmen för kamp och polarisering om ditt och datt ökar risken att människoarten går under på drygt hundra års sikt.
15 april, 2017 den 08:41
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Malin har en intressant mening alldeles i början:
”Med endast en handfull personer underrättade, beslutade sig myndighetens högsta chef för att …”
Så fungerar inte statliga myndigheter. En myndighetschef kan inte plötsligt bestämma sig för nåt och bara fatta beslut. Det finns strikta regler för hur beslutsfattande ska gå till. Myndighetsförordningen säger att:
– – – – –
20 § Ärendena skall avgöras efter föredragning.
I arbetsordningen eller i särskilda beslut får myndigheten bestämma att ärenden som avgörs av någon annan person än myndighetens chef inte behöver föredras.
Myndighetschefen får utan föredragning fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras.
21 § För varje beslut i ett ärende skall det upprättas en handling som visar
1. dagen för beslutet,
2. beslutets innehåll,
3. vem som har fattat beslutet,
4. vem som har varit föredragande, och
5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.
– – – – –
Föredragningen innebär normalt att det finns ett skriftligt underlag där föredragande redovisar skälen till beslutet och bedömda konsekvenser. Om beslutet kan tänkas påverka arbetsförhållanden för anställda så ska man dessutom ha informerat de lokala facken genom MBL-info eller genom s.k. ”samverkan”, och det är svårt att hävda att avbruten nyckelbiotopsinventering inte skulle påverka de anställda som är placerade på lokalkontor eller stab i norrlands inland. Om inte annat så påverkas ju de som till vardags sysslar med just inventering av nyckelbiotoper.
Det ska alltså finnas (1) en föredragningspromemoria med bakgrund, hur man resonerat samt förslag till beslut (som är en offentlig handling), förmodligen (2) protokoll eller minnesanteckningar från MBL-info/samverkansmöte (som också är en offentlig handling), samt (3) en beslutshandling där beslutets innebörd finns redovisat samt vilka inom Skogsstyrelsen som handlagt ärendet och vem som föredragit det för myndighetschefen inför beslut (som naturligtvis också är en offentlig handling).
Dessutom är det inte säkert att det är generaldirektören personligen som fattat beslutet. Det förekommer relativt ofta att gd och gd:s ställföreträdare turas om att presidera vid de formella beslutsmötena på myndigheter och att därmed turas om fatta formella beslut å myndighetens vägnar.
Det enklaste sättet att få svar på frågan om bakgrunden till beslutet är att helt enkelt begära att få kopior av handlingarna i ärendet: Underlag inför MBL/Samverkan, föredragningspromemoria, beslutshandling. Är det någon som har gjort det?
(jag har gjort det idag så vi får väl se vad som dyker upp i mailen efter påsk)
15 april, 2017 den 09:33
Erik Andersson
Nyckelbiotoper som låser in skogsmark (även om den är skyddsvärd) utan ersättning till markägaren är förkastligt. I dagsläget kan markägaren få vänta åratals innan ev ersättning kommer. Utveckla Komet i stället, det är ett perfekt sätt för markägaren att föreslå skogsbestånd på egen mark som har nyckelbiotopskaraktär. Sen avgör Skogsstyrelsen kvaliteten på bestånden och tar beslutet om den godkänns. Snabba handläggningar av både beslut och ersättningar har det varit i mitt område vad det gäller Komet. Markägarna har varit väldigt nöjda med resultaten.
15 april, 2017 den 17:05
Sebastian Kirppu
Nyckelbiotoper är inte förkastligt. Markägare får ersättning om det visar sig att staten vill skydda nyckelbiotoperna. Men om markägaren är FSC eller PEFC certifierad ska denne skydda dessa nyckelbiotoper frivilligt eftersom det är vad certifieringssystemen begär för att markägaren ska kunna få bättre betalt för det virke som levereras från övrig skogsmark som inte är nyckelbiotop.
Om markägaren inte är certifierad ska hen inte få bättre betalt för sitt virke eftersom marknaden kräver certifierat virke för att konsumenterna efterfrågar detta.
Komet har pågått i flera år och det har inte gett samma goda resultat som vanlig naturreservats- eller biotopskyddsbildande utan har gett mindre skydd för mer pengar vilket inte är särskilt bra betyg för KOMET-programmet.
I första hand handlar demokratiskt beslutade miljömål om allmänintresset att bevara fungerande ekosystem i vårt lands natur, inte om att gynna markägares ekonomi.
15 april, 2017 den 22:22
Erik Andersson
Sebastian! Nyckelbiotoper och certifiering fungerar bra om nyckelbiotoperna är mindre och ryms inom de 5 % man ska spara genom att certifiera sig. Det är när det blir stora nyckelbiotoper hos enskilda markägare som det kan slå snett! Är inte staten intresserade av att lösa in dessa då sitter markägaren med Svarte Petter på hand! Grundmeningen med nyckelbiotoperna kan inte ha varit att vissa markägare ska drabbas extra hårt om denne har stora arealer med nyckelbiotoper, inte enligt min mening iaf.
Äganderätten som är grundlagsskyddad bör gälla vid all s.k konfiskation av enskild mark. Ersättning skall naturligtvis utgå vid det allmännas krav på skyddade arealer. Det handlar inte om att gynna enskilda markägare, utan om normal rättvisa. Sebastian Kirppus tolkning är ju enkel att förstå, den drabbar ju inte hans egen plånbok …….
17 april, 2017 den 16:53
Sebastian Kirppu
Erik!
Staten ger 125% av marknadsvärdet när det bildas biotopskydd eller naturreservat. Att marknadens certifieringssystem säger att nyckelbiotoper inte får avverkas är ingen orättvisa. De reglerna är satta av alla i gemensam dialog förutom i PEFC systemet som inte har några miljöorganisationer representerade i sin certifiering.
Grundmeningen med nyckelbiotoperna var att ta reda på var i skogen det fanns höga naturvärden. Att marknaden sedan ansåg att nyckelbiotoperna är värda att skyddas via de certifieringssystem som ger skogsägare som frivilligt avsätter sina nyckelbiotoper lite bättre betalt och förtur till marknaden är väl inte en orättvisa. Den som gör gott för miljön får fördelar, det är väl så det ska vara. De som kör miljövänliga bilar får skattelättnader är ju nåt liknande.
Intressant är att du som skogsägare anklagar samhället för orättvisa när du måste ta ett eget ansvar för vår gemensamma framtid. Om du som skogsägare struntar i naturmiljön och saboterar hela vår gemensamma framtid på jorden genom att förstöra skogsekosystemet så tycker du att det är rättvist eftersom du äger skogen. Men jag som inte äger skog måste alltså foga mig i att du ska få förstöra för mina barn å barnbarns framtid. Min plånbok är lika mycket värd som din men min plånbok gäller inte bara för mig utan för alla våra efterkommande på denna planet.
Jag har vid flera tillfällen velat att skogsägare och naturvård ska göra gemensam sak i att kräva mer pengar till skydd av skog så att de markägare som har stora andelar nyckelbiotoper på sina marker ska få betalt utöver de avsättningar som de ändå ska göra enligt certifieringssystemen. Men så fort jag nämner detta för t ex LRF så säger de: ”Vi gör inga utspel med naturvården!”
Mellanskog och andra skogsägarföreningsstyrda skogsbolag säger likadant och t o m hetsar sina skogsägare till att gallra sönder sina gamla skogar för att undslippa nyckelbiotoper – ett mycket ohederligt sätt att kalla sitt handhavande med vår gemensamma skogsnatur för miljövänligt.
Man kan då undra varför markägarrörelsen inte vill att det ska finnas mer pengar till markägare som ”drabbats” av nyckelbiotoper när det jämt talas om orättvisan som påverkar markägarnas plånböcker.
Något är fel i skogsägarrörelsens argumentation men jag tror det handlar om att de flesta av dessa bolagen har egna sågverk och massafabriker som skogsägarnas virke ska gå till för att tjäna mer pengar eller leveransavtal med andra sågverk och bolag. Men med naturreservat blir det inga pengar till markägarrörelsen utan bara till markägaren själv och det blir inte en bra ekonomisk kalkyl för rörelsen. Det är synd att markägarna låter sig luras av sina egna medlemsföreningar istället för att driva frågan tillsammans med naturvården så att vi kan leva upp till demokratiskt beslutade miljömål och grundlagsskyddad äganderätt. Mer pengar till naturvård och både du och jag och våra efterkommande generationer skulle kunna känna oss bekväma med den framtid som kommer.
17 april, 2017 den 17:32
Erik Andersson
Nu är ju inte jag medlem i LRF så där vet jag inte hur tongångarna går. Mellanskog däremot är jag medlem i, och där har jag lite inblick i hur det resoneras, iaf lokalt. Din beskrivning Sebastian, hur det fungerar i Mellanskog köper jag inte! Ingen inspektor uppmanar då någon skogsägare att gallra sönder några gammelskogar bara för att slippa ev nyckelbiotoper.
Att vi skogsägare skulle förstöra skogsekosystem med vår skötsel vill jag att du ger bevis på, Sebastian! Det är stora ord du för fram i dina anklagelser så har du inte på fötterna i dina påståenden så sällar du dig till ”tyckarna” utan fakta (som det finns många här på bloggen) 😉
De allra flesta skogsägare jag känner har en stark känsla för naturen i sitt skogsbruk. Många spar ”oaser” av naturmångfald på sina marker utan att det syns i statistik eller tidningar. Miljörörelsen skulle må bra av att komma ut i verkligheten hos de privata skogsägarna och se hur produktion och naturhänsyn kan samsas om markägarna har rådighet över sin egen mark.
Lyft blicken från storskogsbruket och kom ut i den lilla skogsägarens vardag Sebastian! Du kommer nog att bli glatt överraskad hos många skogsägare. Vi privata skogsägare har ju iaf över 50 % av skogsmarken i Sverige ….. 🙂
17 april, 2017 den 18:10
Sebastian Kirppu
Erik!
Välkommen till mina trakter här i norra Värmland och Dalarna så ska jag visa dig fakta från verkligheten hur Mellanskog eller andra skogsbolag beter sig på privata skogsägares marker.
Det låter som om du bor i ett mellanskogsdistrikt som har vettiga virkesköpare om du menar att Mellanskog inte försöker påverka dem att göra dumheter i skogen. Själv har jag pratat med markägare som ger en annan bild av Mellanskog och när jag själv ser hur bolaget beter sig i skogarna så förstår jag att de markägare jag pratat med inte ljuger om Mellanskog. Jag är ingen tyckare och det bygger jag på mina mer än 20 år som skogsengagerad naturvårdare och jag har inte bara varit i mina hemmaskogar utan jag har inventerat och granskat skogsbruket i hela norrlandsregionen, från Värmland, Närke, Västmanland och norrut. Jag har också debatterat med Karin Perers och hon är Mellanskogs högsta chef men den biologiska kunskapen om skogen lyser med sin frånvaro.
Det finns alltid bra och vettiga skogsägare liksom det finns schyssta och kunniga virkesköpare men dystert nog är det alldeles för många som inte är schyssta och kunniga och därför blir debatten som den blir – oerhört polariserad och mycket tyckanden och personliga åsikter utan vetenskapliga fakta och bevis. Men som sagt, välkommen hit upp så ska jag visa dig hur det funkar när Mellanskog bedriver skogsbruk.
17 april, 2017 den 18:28
Erik Andersson
Tror säkert att det sker misstag från Mellanskogs sida, ingen är ju ofelbar! Men att uppmana skogsägarna att förstöra naturvärden strider ju mot PEFC: principer.
Tyvärr tror jag att många skogsägare är osäkra i sin roll och litar för mycket på sin virkesköpare oavsett vem det är. Där har Skogsstyrelsens roll som opartisk rådgivare tyvärr försvunnit.
Men du Sebastian!, Du är också välkommen ner till mig i mitten av Hälsingland för att se på både bra och dåliga skogar/skötselmetoder.
P.S Det finns väl några ”skogspärlor” uppe hos dig som inte Mellanskog eller andra virkesköpare misskött sig på? 😉
17 april, 2017 den 18:57
Sebastian Kirppu
Erik! Då tycker jag att vi stämmer en träff i dina marker och en i mina så får du visa upp de bra exempel som finns och jag visar dig de dåliga. Jag har många goda exempel på skogsägare som gör vettiga saker men när Mellanskog gör dumheter som bryter mot både markägarens ekonomiska intressen som PEFC reglerna så blir man oerhört besviken.
Jag ska bara ta ett exempel för dig härifrån.
En markägare tog kontakt med mig om en skog som hen fått i arv och undrade vad hen skulle göra med den. Jag kände till den skogen väl då både jag inventerat den vid några tillfällen åt den gamla markägaren som överlåtit skogen som arv till den nya ägaren. Jag tog kontakt med Länsstyrelsen då markägaren var intresserad av göra reservat och få betalt för skogen. Länsstyrelsen påbörjade en reservatsprocess. Plötsligt skickar Mellanskog in en avverkningsanmälan på området och efter 6 veckor avverkar de skogen under pågående reservatsprocess. På detta sätt har Mellanskog förstört höga naturvärden i skogen vilket bryter mot PEFC reglerna. Man har även förstört möjligheten för markägaren att få 125% av marknadsvärdet för skogen som skulle blivit naturreservat och istället har markägaren fått sämre betalt och utgifter för markberedning, plantering, röjning. Sådana här misstag får inte göras, särskilt inte när man är ett miljöcertifierat skogsföretag.
17 april, 2017 den 20:06
Erik Andersson
Exemplet du hänvisar till verkar mystiskt i mina ögon! Hur kan Mellanskog lämna in en avverkningsanmälan när markägaren vill få till ett reservat? Det måste i så fall ha skrivits ett kontrakt om avverkning på det aktuella beståndet för att Mellanskog ska kunna lämna in en avverkningsanmälan som ombud för markägaren. Hade markägaren tagit ut förskott och var skyldig Mellanskog pengar? I så fall kunde det ha huggits på något annat ställe på fastigheten (om det fanns något att hugga) i stället för det tilltänkta reservatet. Låter väldigt märkligt att Mellanskog skulle agera så att en markägare förlorar ekonomiskt??
Angående att utbyta erfarenheter så ställer jag gärna upp! Fundera när du kan komma/vill ha besök så hörs vi. Övernattning och käk fixar jag här hemma 🙂
Erik Andersson isteskog@gmail.com
15 april, 2017 den 09:54
ulf
att förbjuda fiskare att tråla på sina vatten är förkastligt, att bestämma om fastighetsägare ska få bygga skyskrapor på sina marker är förkastligt, att tala om för en markägare att han inte får sälja sin grusås är förkastligt, vi kan klaga på mycket men vi kan inte klaga på att vi måste ta hänsyn, till naturen och till våra medmänniskors behov av ett fungerande ekosystem, om det kolapsar så får vi alla lida, vi är sämst i europa på att bevara fågelarter, tror någon att skogsbruket kan vara en delförklaring, läs detta……” OM MAN GÖR EN sammanställning av alla fågelarter som häckar i Sverige – 248 arter – visar det sig att hos 46 procent minskar häckningsbestånden medan de ökar hos 26 procent. Hos övriga, 28 procent, är bestånden huvudsakligen stabila. Att nästan hälften av våra fågelarter minskar låter ju synnerligen allvarligt. Hur ser det ut på andra håll i Europa?
Det visar sig att det enda land i Birds in Europe-studien som har högre andel minskande fågelarter är Turkiet, ett land som till stora delar ligger utanför Europa. Där minskar 52 procent av arterna. I övrigt är det bara två europeiska länder som kommer upp i fyrtio procent, Malta och Kroatien. Högst därefter är Albanien (38 procent). Genomsnittet för alla länderna i Europa är 21 procent minskande arter – mindre än hälften av antalet i Sverige!”
om vi då lyssnar på sveriges skogsindustri på hur dom beskriver läget för våra fåglar så låter det så här… ”I slutet av 1800-talet saknades skog i stora delar av Sverige. Den som fanns var kraftigt uthuggen. Sedan dess har skogen mer än fördubblats. Mängden döda träd som är kvar i skogen ökar idag liksom andelen lövträd vilket är viktigt för insekter och djur och bidrar till en rik biologisk mångfald. Vi kan också glädjas åt en stabil utveckling för de flesta av skogsfåglarna. Den miljöhänsyn som tas när skogen brukas i Sverige gör stor naturvårdsnytta.” .. ja det här läste jag igår i ett debattinlägg, som i övrigt ljuger sig igenom hela sin beskrivning av tillståndet i sveriges skogar, läs här .. http://www.dn.se/debatt/repliker/subjektiva-granser-for-nyckelbiotoper/ varför ska vi överhuvud taget bry oss vad man säger från det hållet, man har ju slut på slutavverkningsskogar och måste ta det som finns kvar nu…det sket sig med långsiktigheten och det är dags att ta bort friheten, för ansvaret har missbrukats och vi har väl för f-n facit nu…..
15 april, 2017 den 12:31
Erik Andersson
Tycker det var en bra sammanfattning hur nyckelbiotopsfrågan fungerar! Sen att avverkningsskogen skulle ta slut på skogsägarföreningarnas medlemmars marker är det nog bara Ulf som blandar ihop korten som vanligt …..
15 april, 2017 den 12:56
Dag Lindgren
I underlaget till beslutet SKS rapport 7/2016 s 91 står
”Slutsats: Det finns anledning att utveckla kompletterande arbetssätt för att få ändamålsenliga kunskapsunderlag om skogen i den nordvästra delen av landet. Motiv för detta är svårigheter att använda nyckelbiotopsbegreppet där samt den relativt stora andelen formellt skyddad skog.”
Tjogtals personer (inklusive Johan Nitare) har deltagit i utarbetandet av rapporten En lång rad instanser inklusive Naturvårdsföreningen har yttrat sig.
Det är alltså väsentligen det SKS nu sjösatt, som mött så stark kritik från miljörörelsen. Eftersom rapporten kom för en tid sedan har det funnits mycket tid för att vrida och vända på vad svårigheterna innebär sedan dess.
Att det är ett problem med den relativt stora andelen formellt skyddad skog verkar undgått huvuddelen av kritikerna och jag tycker också skogsnäringen har skäl att kritisera att SKS bara ser problem i den formellt skyddade skogen och inte annan skyddad skog.
Det bör påpekas att 45,6 % av den fjällnära skogen redan är formellt skyddad, vilket vad jag vet den enda i debatten som sagt är Björn Ferry:
https://skogsstyrelsenherman.wordpress.com/2017/04/03/samverkan-losningen-for-skogar-i-nordvast/comment-page-1/#comment-975
I den aktuella skogen ingår den fjällnära. Är det inte motiverat att diskutera om inte kriterierna för naturvård kan mildras, när hälften av skogen redan fått formellt skydd?
Och det verkar konstigt att ”de sista resterna av opåverkade naturskogar” inte kommit med när skyddet omfattat hälften av skogen.
15 april, 2017 den 17:09
Sebastian Kirppu
Dock är det ju så att de fjällnära skogarna utgör ca 5% av all skog i Sverige. Så om nästan hälften av fjällnära skogarna är skyddade betyder det att de utgör ca 2,5% av all skog i Sverige. Skulle det vara för mycket skyddad skog menar du Dag?
15 april, 2017 den 19:21
Dag Lindgren
Nej, jag tycker den skyddade skogsarealen utanför de fjällnära skogarna bör öka (som är på gång). Men naturskyddsprotesterna är mot avverkning av biologiskt värdefulla skogar i nordvästra Sverige, och då tycker jag man bör beakta att hälften av de fjällnära skogarna redan är skyddade och då borde skyddsbehovet för andra halvan bli lägre och hur detta skall åstadkommas borde översynen behandla.
Annars tror jag det är billigare att skydda skogar ju sämre de är ur skogsbrukssynpunkt, så om Sverige vill öka skyddade arealen till lägsta kostnad kan det vara motiverat att satsa mer på fjällnära skogar. Men jag tycker det är bättre ur naturvårdssynpunkt att sprida de skyddade arealerna över landet.
15 april, 2017 den 22:34
Niklas
Sebastian! För den drabbade markägaren är 50% rätt mycket, särskilt om man betänker att det troligtvis är de äldre 50% som drabbas!
16 april, 2017 den 10:47
Sebastian Kirppu
Dag, hur mycket skyddad skog anser du är tillräckligt ur naturvårdens synpunkt?
Forskarna inom naturvårdsbiologi säger minst 20% produktiv skogsmark om man bedriver ett hänsynsfullt skogsbruk på resterande 80%. Om då fjällnära skogarna är ca 5% av skogen torde ju 15-17,5 % (beroende på om det inte skyddas mer fjällnära skog) av de 20% som forskarna säger läggas i resten av Sverige eller hur? Idag vet vi att det är ca 2,5% formellt skyddad produktiv skog nedanför fjällnära skogen.
16 april, 2017 den 10:52
Sebastian Kirppu
Niklas, om den drabbade skogsägaren är FSC certifierad så måste all skog som är utpekade som nyckelbiotoper eller områden med höga naturvärden avsättas frivilligt. Det är reglerna i FSC. Är de inte utpekade som nyckelbiotop eller områden med naturvärden kan man hugga dem.
I PEFC behöver markägaren bara skydda 5% och allt utöver dessa 5% som är nyckelbiotop och staten inte vill lösa in dem kan markägaren avverka utan att bryta mot PEFC. Men PEFC är inget särskilt seriöst miljömärkningssystem som du förstår.
16 april, 2017 den 22:55
Niklas
Sebastian! Jag håller PEFC som mer seriöst än FSC i alla fall, ungefär som jag håller Krav som betydligt mer seriöst än Demeter http://www.faktoider.nu/biodynamiskt.html PEFC hindrar mig i alla fall inte från att anlita min granne för skogsvård, medans FSC tvingar mig att anlita ett AB typ Skogsnicke med sina kameruaner…http://www.vk.se/1896737/kamerunska-arbetarna-far-inget-skadestand-fran-skogsnicke?mobil
Å när vi ändå är inne på jämförelsen mellan jordbruk och skogsbruk, så kan det vara läge att titta på merbetalning för certifierad vara på skogssidan respektive jordbrukssidan. På jordbrukssidan är det i praktiken dubbla ersättning för kravcertifierad vara, jämfört med konventionell odlad vara. Å då finns det ju ett visst utrymme för att kunna ställa krav!
På skogssidan däremot, så är det ynka 5% i merbetalning för en slutavverkning – givet markägaren är dubbelcertifierad för både PEFC och FSC! Då förstår ju var och en att det inte finns något större utrymme för att ställa några större krav på det certifieradeskogsbruket. Kom igen när marknaden är beredd att betala dubbla priset för certifierad vara. Då kan det bli tal om utrymme för att ställa krav!
17 april, 2017 den 11:04
Tomas Johansson
Det finns vissa kommuner som har över halva kommunen som reservat, jag tror det är Sorsele.
Givetvis blir befolkningen då lika mycket hatiska till reservat som till sönderkörda kalhyggen.
Men Sverige ar ingen demokrati, befolkningen har ingen talan.
De körs över, av olika typer av stockholmsöverhet, antingen biologextremisterna eller statens utsugarbolag.
Kan någon klandra dom för att ge upp och flytta för gott?
17 april, 2017 den 17:39
Dag Lindgren
Svar Sebastian: Jag anser 2.5% är för lite och 20% onödigt mycket, men det beror mycket på hur man räknar och det är inte klarlagt. Det är nog en regeringsfråga hur väl Sverige anser sig uppfylla vad som förväntas, och den beräkningen ger nog anvisningar. För närvarande ter det sig mest akut med mer ”skyddad areal” där den är lägre än knappt 2. Det är också önskvärt med bättre och långsiktigare prognoser hur frekvensen av olika naturtyper (med större upplösning än ”western taiga”) utvecklas under realistiska antaganden. Jag tycker inte Skogsstyrelsen gjort tillräckligt bra prognoser.
17 april, 2017 den 18:41
Sebastian Kirppu
Dag!
Ok, du anser att 20% är onödigt mycket. Menar du då också att forskare inom naturvårdsbiologi är helt ute å cyklar när de tar fram denna siffra?
När du säger att det är en regeringsfråga om hur väl Sverige anser sig uppfylla vad som förväntas ur miljömålsperspektiv, tycker du att regeringen då ska använda sig av fakta från miljö- och naturvårdskunskap från forskare och myndigheter eller skogsproduktionsfakta från skogsbrukets ekonomiska särintressen?
17 april, 2017 den 20:36
Dag Lindgren
Sebastian. Jag anser att de forskare som kommit fram till 20% övertolkat vad den centralaste forskaren kommit fram till. Sedan klarar sig skogsarterna bra i skogen trots att den bara innehåller 8% av de önskvärda naturtyperna.
17 april, 2017 den 23:06
Sebastian Kirppu
Jaha Dag, vem är då denna allvetande forskare som du refererar till som den ”centralaste”?
Det är intressant att det enligt dig bara finns 1 forskare som har rätt medan det stora antalet forskare som skrivit under forskaruppropet om 20% skyddad skog för att bevara biologisk mångfald skulle ha helt fel.
Du kan väl lyssna till en av dem som skrivit under uppropet och även är en av världens främsta naturvårdsbiologer, Ilkka Hanski, och hans sista föreläsning om naturvårdsbiologi och ekologi innan han dog i slutet av förra året.
18 april, 2017 den 06:21
Dag Lindgren
Sebastian: Du kunde läst den länk jag gav. En av de länkar som där finns går till http://www.skogen.se/nyheter/analys-skydda-20-procent-ett-missforstand Forskaren är Angelstam. Fast hans analyser gjordes väsentligen innan western taiga var uppfunnet.
17 april, 2017 den 21:20
Dag Lindgren
For 20 % some of my views on http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtdatabankenNaturtyper.htm
18 april, 2017 den 09:25
Dag Lindgren
Sebastian: I https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/04/18/akademiska-titlar-och-nyckelbiotoper-i-nordvast/ tolkas att Angelstam et al anser att knappt 10% av behöver avsättas (formellt eller frivilligt) för att arterna skall få ett tillfredställande skydd.
19 april, 2017 den 22:43
Caspar
Dag Lindgren hoppas uppenbarligen på att ingen har läst rapporten han felciterar. Vad som står i den är följande: i ett scenario där avsättningarna har en optimal funktionalitet och hänsynen i produktionslandskapet fungerar kan det räcka med 9-16% skydd för att uppnå målet om 20%. De fortsätter med att konstatera att så inte är fallet, dvs. avsättningarna är långt ifrån optimala och hänsynen fungerar inte, och att om all kvarvarande gammelskog skyddades skulle det ändå inte räcka till.
20 april, 2017 den 08:19
Sebastian Kirppu
Tack Caspar för ditt inlägg 🙂
20 april, 2017 den 06:11
Dag Lindgren
Modeller har sina begränsningar. Om en god forskare publicerar ett modellresultat skall modellen vara tillförlitlig och justeringar göras för bristerna. Det är väldigt oetiskt att publicera 10% om påstå 20%. Bevarandebiologer skall göra mer än briljera med sina kunskaper i modellbyggande..
Värden är komplex så det går alltid att hitta på skäl att modeller inte stämmer. Det är bättre att titta på rödlistan för skogsarter. Den ”försämras” generellt inte sedan 2000.
Modellerna gjordes i stort på kunskapen före år 2000. Det har gått bättre för skogens arter än förutspåddes då så det finns alla skäl i världen att ifrågasätta de procentsatser som då gällde. Jag har funderat över tillfförlitligheten i vidare banor både Angelstam och annat vilket framgår av en av de länkar jag gav.
17 april, 2017 den 17:15
Sebastian Kirppu
Niklas!
PEFC har ingen öppenhet och kan därför inte granskas. Så det är mycket lättare att undfly ansvaret för naturvård och ta sig friheten att bryta mot naturvårdsreglerna. Jag har vid några tillfällen gjort klagomål mot PEFC certifierade skogsbolag men det har inte gett något. När man gör klagomål mot FSC certifierade bolag så lyssnar i alla fall certifieringsorganet på klagan och regelbrott beivras.
Men du vill väl ha det som Malin Sahlin beskriver det i slutet på sitt blogginlägg där myndigheter och regelverksansvariga tar pauser och inte ska göra något utan skogsägaren, bilägaren eller vem det månne vara ska vara fri att göra sina egna beslut i frihet och utan ansvar gentemot vår gemensamma natur och miljö.
Skulle skogsägare och naturvård gemensamt ställa sig på naturens och miljöns sida skulle mest troligen marknaden lyssna men det verkar vara svårt att få skogsägarrörelsen att vilja följa med på det tåget. Det verkar vara viktigare att göda industrin med virke än att bedriva ett miljövänligt skogsbruk så både skogsägare och natur och miljö kan må bra samt att demokratiskt beslutade miljömål blir möjliga att nå.
17 april, 2017 den 21:40
Niklas
Sebastian! En certifiering är en frivillig överenskommelse mellan i detta fallen skogsägaren och certifieringsorganet. Den överenskommelsen har ingen tredjepart, typ miljörörelsen eller myndigheter (vilket är det du representerar här egentligen?), med att göra. Så jag ser ingen anledning att lämna ut vilka avdelningar jag satt av till naturvård (jo, det finns sådana avdelningar).
Ju mindre myndigheterna lägger sig i min verksamhet, desto bättre blir det. Det är ju först då jag kan njuta frukterna av mitt jobb. Den ofantliga sektorn måste hårdbantas, innan samhället knäcks av höga skatter och hittepån.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Vill du skydda skog, får du själv köpa dig ett lämpligt skifte på den öppna marknaden och ”skydda” den. Det räcker inte att sitta med en 0,269 ha stor tomt och sedan konfiskera andras marker i naturskyddets namn.
Slutligen, om du nu tycker att det är svårt att få med skogsägarna på miljörörelsens påhitt, så beror det kanske på hur ni agerat. Det går ju inte att samarbeta med folk som med berått mod stoppar avverkningar och således gör den mest värdefulla skogsmarken ekonomiskt värdelös för markägaren. Konsekvensen blir ju bara att markägaren tvingas söka upp de naturvårdsmässigt värdefullaste delarna på fastigheten och förröja/gallra bort det som är värdefullt, innan en avverkningsanmälan kan lämnas in.
17 april, 2017 den 23:32
Sebastian Kirppu
Tack Niklas för ditt tydliga svar om vad du anser naturvården som allmänintresse vara för samhället. Det är tur att inte alla skogsägare har din inställning utan är beredda att ta sektorsansvar, är beredda att lyssna till människor med biologisk kunskap och tillåter sig att ta till sig kunskap om skogens biologiska mångfald så att rätt skogar, ur ett ekologiskt perspektiv, blir föremål för de frivilliga avsättningarna. Det är sällan människor som kan lyssna och är öppna för att ta till sig kunskap som har problem att samarbeta. Problemen brukar börja när människor tror sig kunna något som de bevisligen inte kan trots sin egna starka övertygelse. För dem är det ekonomiska särintresset viktigare än allmänintresset naturvård, certifieringsregler eller lagar och regler.
Som avslutning, du vet att vi båda är medborgare i ett fritt och demokratiskt samhälle där yttrandefrihet råder och med det som grund så borde du fatta att jag är Sebastian Kirppu, privatpersonen, och jag hoppas också att du förstår att jag har all rätt att få vara det………eller?
19 april, 2017 den 10:03
Tomas Johansson
Ansvar, kunskap, samarbetete…
Nu är det i första hand miljösidan som saknar just det.
För skogsbruket misslyckas inte, nu med storskövlaren Herman vid rodret så går det mot den totala kalhygget av hela riket.
Miljösidan med sin omvända bestraffning kommer ingenvart, varken i opnionen eller i praktiken.
20 april, 2017 den 01:27
Niklas
Sebastian! Naturvården är inget allmänintresse, utan ett särintresse bestående av några röststarka lobbyorganisationer som t.ex. SNF, Skydda skogen m.fl. Svensson i Bagarmossen struntar fullständigt i biologisk mångfald. Däremot vill Svensson ha säkrad tillgång på bl.a. toapapper och andra produkter från skogsbruket.
Det var bra att du klargjorde att du skriver här som privatperson. Det finns ju annars stora tveksamheter vad du egentligen representerar http://www.lantbruk.com/skog/skogsaktivist-och-tjansteman-pa-samma-gang
Vad ekonomiskt intresse beträffar, så lever vi i ett pengasamhälle på gott och ont. Utan inkomster går det varken att betala räkningar eller att köpa mat. Detta gäller för både skogsägare och länsstyrelsens tjänstemän. Tvivlar du på mitt påstående, kan du väl avstå lön i några år från och med nu. Det torde väl bara röra sig om några ynka få procent av din förväntade livsinkomst. Det borde du väl klara utan problem, då du inte är girig, eller? Dessutom skulle det bidra till lägre skattetryck, något som onekligen borde vara av allmänintresse…
20 april, 2017 den 08:34
Sebastian Kirppu
Niklas!
Det är intressant att du läser tidningen Lantbruk & Skogsland eftersom den i princip är ett särintresses partsinlaga och skriver det som passar deras särintresse. I artikeln du refererar till står lögner om mig och självklart vill man smutskasta någon som ifrågasätter särintressets påståenden om ett ekologiskt hållbart skogsbruk som ska rädda oss undan klimathotet. Jag var för övrigt i kontakt med tidningen som gjorde en intervju med mig och felciterade mig och skrev en artikel som inte hängde ihop med intervjun. Jag anmärkte på detta till journalisten men han vägrade att ändra sin artikel och då avböjde jag medverkan men han publicerade ändå. Men jag är inte förvånad, det är exakt så här som skvallerpressen skriver om kändisar eller som Nya Tider skriver om invandrare. Det blir lätt att man hetsar sina läsare till okunskap och hat. Inte kanske det samhälle som jag förordar men så har det blivit. Förhoppningsvis kan allmänheten genomskåda detta. Dock verkar inte du ha gjort det eftersom du var osäker på om jag var privatperson eller inte när jag kommenterar på Malin Sahlins blogg.
Jag har aldrig i hela mitt liv presenterat mig som nåt annat än privatpersonen Sebastian Kirppu på min fritid och kommer aldrig göra det heller. Men visst finns det människor som tolkar mig som annat liksom de personer som åkte hem till en polischef och sprängde hans bil utanför privata bostaden trots att han i den privata bostaden är just privatpersonen och inte polismannen. http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/en369/explosion-i-bil-som-tillhor-polischef
Miljö och naturvård är inget särintresse utan det är ett allmänintresse eftersom miljön och ekosystem är något som vår planet är beroende av och på så vis även vår civilisation. Att hugga ner en skog och tjäna pengar är ett särintresse eftersom det inte gynnar planeten i stort, utan en liten del av planetens organismer framför allt människan och då bara en liten del av mänskligheten. Det kan inte jämföras med en hel planets ekologi och alla som är beroende av den.
Men även här har den extrema falangen av skogsbrukare tagit plats och försöker vända på verkligheten så att den passar deras ärende och kallar då natur och miljö för särintressen. Man driver tesen att orden inte betyder det de betyder in absurdum och jag kan ta några exempel här nedan så du begriper.
Förr betydde ordet åsikt – åsikt. Idag har man förvanskat detta till att betyda fakta som om åsikten att skogsbruket är ekologiskt hållbart också skulle vara fakta att så är fallet när vetenskapen tydligt påvisat att så inte är fallet.
Förr var granskande journalistik just granskande seriös journalistik. Numera kallas det för ”Fake news” vilket det dystert nog också blivit med tanke på att särintressen driver egna media med målet att nå fram med sin åsikt ”fakta”.
Förr var anständighet och humanism ord som betydde detsamma. Idag kallas man PK (politiskt korrekt) för att man vill vara en anständig humanistisk samhällsmedborgare.
Detta är inte en bra utveckling ur ett samhällsperspektiv tycker jag men jag förstår att ekonomiska, politiska och religiösa särintressen vill ha det så – deras sanning är ju den ”enda riktiga” och för att så ska förbli måste de icke troende övertygas till alla pris. Men som sagt, förhoppningsvis kan de flesta människor se igenom dessa avigsidor i samhället.
15 april, 2017 den 13:10
Caspar
Men kan Herman Sundqvist egentligen klandras för att vara Herman Sundqvist? Den förmenta omtanken om naturen (”den här fågeln trivs bäst på kalhyggen”), förmågan att säga en sak och mena motsatsen. Inget av detta är nytt. De protester som kommer nu borde ha kommit redan för ett år sedan när han tillträdde. Nu är det för sent.
15 april, 2017 den 13:37
Erik Andersson
Ulf! Det där var scenario hur det kan bli om 100 år ….. Och 16% kommer i detta scenario då att vara över 100 år (skyddad skog främst)
Att slutavverkningsåldrarna sjunker på produktionsskogen är naturligt. Plantmaterialet förbättras ständigt och skogen växer fortare in i grova dimensioner om den sköts enligt gängse mallar. Idag betalas sällan grovt timmer skäligt enligt mig och kvalitetsvirke vill ingen industri snart ha. Tokigt enligt mig ……
15 april, 2017 den 15:38
ulf
erik och ni andra som inte förstår vad vi som kritiserar kalhyggesbruket klagar på, ni förstår ju då följaktligen inte vad som är fel på kalhyggesbruket….den snabba utvecklingen i tekniken har gjort att vi når alla skogar nu, och bristen på att anpassa denna möjlighet att ta ut hur mycket skog som helst… till naturens möjlighet att läka de raserade skogsekosystemen och återhämta sig, är det stora felet…vi är den första generationen som KAN skövla sveriges skogar, nu pratar jag om HELA sveriges produktiva skogsyta….det har inte varit möjligt för andra generationer…..detta med att tekniken kommer åt alla skogar och att vi är den första generationen som mest tappat kontakten med naturen gör att vi nu begår svårreparerade skövlingar utan större motstånd, 1940 hade skogsindustrin inte kunnat göra detta pga att människor bodde kvar i skogarna och hade gjort uppror….nu ser vi ju ett spirande uppror till slut, men det är sent, 80 % av sveriges folk tycker det viktigaste med våra skogar är att de får vara vackra skogar och behålla sina skogsekosystem, bara 18 % tycker att produktionen är viktigast. ….nu är det bara anständighet och stolthet som står mellan att bevara naturliga skogsekosystem…..eller ett utrotande av en stor del av den biologiska mångfalden som ger en enorm trivialisering av skogsekosystemen ….stoltheten över att äga en vacker och fungerande skog med en biologisk mångfald har man svalt pga att futtiga pengar ska in till vilket pris som helst….hur det är med anständigheten ser vi i alla dessa lögner rakt ut till svenska folket, så vad finns kvar att göra…annat en att kämpa för sin stumme vän… den generation av skogsmänniskor som nu pensioneras är bekymrade, den generation som härskar blåljuger om problemen och den generation som kommer utbildas till att försvara rådande skövlingar, vi ska informeras att det inte är fel med kalhyggesbruk…är det inte patetiskt…
15 april, 2017 den 22:39
Niklas
Ulf! Undra om dessa 80% av folket tycker att det är ok att vara utan toapapper och hushållspapper, barnblöjor och dambindor/tamponger, eller för den delen sakna kartonger till emballage för alla sina internet-beställda varor… skulle inte tro det.
15 april, 2017 den 16:45
ulf
det blir lite svårt för folk att förstå vad vi talar om erik när malin plockar bort mina inlägg vart efter, men att vi har 97 % under slutavverkningsålder i ett längre perspektiv verkar inte vara nåt som bekymrar naturskyddsföreningen, bara kalhyggesbruket bedrivs med lämnande av små oaser slumpvis utvalda, framförallt hos privata skogsägare..här är länken så fler kan bilda sig en uppfattning .. http://www.natursidan.se/nyheter/skogsstyrelsen-fler-granplantager-mer-avverkning-och-lagre-avverkningsalder/
15 april, 2017 den 13:52
Tomas Johansson
Bättre jämförelse än bilbesiktningen är om polisen skulle sluta utreda brott i de mest brottsutsatta områdena för att deras rättsbekämpning inte är utvecklad för den typen av brottslighet.
Som tur är leds Polisstyrelsen av någon från den goda sidan.
Så är det inte med Skogsstyrelsen.
15 april, 2017 den 22:44
Niklas
Tja, jag tycker nog inte polisen är särskilt god när de lägger ner ca 98% av alla polisanmälningar, de flesta med vändande post…
F.ö. är gott och ont subjektivt.
15 april, 2017 den 17:10
Sebastian Kirppu
Som vanligt ett klockrent inlägg Malin Sahlin!
Det är en fröjd att läsa dina blogginlägg 🙂
15 april, 2017 den 22:47
Niklas
Kan diskuteras…
16 april, 2017 den 08:00
Erik Andersson
Ytterligare en klok röst i nyckelbiotopsfrågan: http://www.atl.nu/skog/positiv-till-nyckelbiotopspaus/?utm_source=ATL+Nyhetsbrev&utm_campaign=70f532f27d-RSS_EMAIL_ONCE_1500&utm_medium=email&utm_term=0_0f8856c868-70f532f27d-95378349
16 april, 2017 den 08:36
ulf
erik jag vet inte vad som var så klokt, vart det att skogsägare inte ville få hjälp att hitta biologisk värdefull skog eller att dom inte orkar få veta det…en nyckelbiotop har ju inget lagligt skydd så vad är problemet..är det kanske jobbigt att veta att du har skog som är extra fin…sveaskog har ju stora problem med det, dom vill inte veta, för det är ju givetvis det som hela pausen i norrland går ut på…95% av det som inte får undersökas i västra norrland är ju statligt, sveaskog, fastighet och fortifikationsverkets skogar…och sveaskog har ju gjort slut på sin skog i övrigt i norrland slutavverkningarna har mer än halverats de senaste 20 åren, jag hör hur man hånar fastighetsverket för att dom är för försiktiga i sina avverkningar, så det riktiga karakarar som lägger in en prilla och tar nya tag nu när det inte längre blir nåt tjafs från naturmupparna på skog och länstyrelser… läs här hur dom grundat för detta i 10 år .. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6577-5.pdf du erik så mycket klokhet hos dessa människor hittar du inte … det är bara en sorglig bunt skövlare, dom får väl berätta sagor för sina barnbarn om tiden då dom tog ner dom sista jätte jätte stora träden…..
16 april, 2017 den 23:09
Niklas
Ulf! Problemet med nyckelbiotoper är att det inte finns några vettiga köpare av virket. Hade det funnits vettiga köpare som betalat bra, hade det inte varit det jättebekymmer det är nu.
16 april, 2017 den 08:55
Klas Ancker
Generaldirektörer har sparkats tidigare.
18 april, 2017 den 07:11
Ylva Lindberg (@Varglisa)
Det är när det passar in i regeringens agenda. Sven-Erik Bucht är säkert mycket nöjd med Sundqvist, och miljöminister Skog får hålla sig till cykelvägar i Stockholm. Det krävs en stark folklig opinion för att ändra på det.
Förhoppningsvis har Sundqvists beslut bidragit till att väcka ett okunnigt och likgiltigt folk. Att skövlarnäringen tycker det bränns under fötterna och satsar stora pengar på att lura i (stads-)befolkningen att allt är bra kan kanske ge motsatt effekt och också vara en ögonöppnare.
18 april, 2017 den 07:22
Erik Andersson
Vad är en skövlarnäring, VargLisa?
16 april, 2017 den 09:23
ulf
lars lundqvist har ju oxå koll på hur det ska gå till när beslut tas, men jag vet inte varför han försvarar herman, när det uppenbarligen varit ett beslut som bara tagits för att polarna på sveaskog ska få som dom vill (skövla det sista) varför försvara ett sånt tilltag, som skogsforskare, är verkligen våra sista naturliga skogar så betydelselösa, för det måste väl en skogsforskare ha kläm på….ingen forskare har ju säkert kunnat säga att ett skogsekosystem återhämtar sig på en omloppstid, betyder inte det att försiktighetsprincipen måste träda in…tänk hemska tanke lars, att det här med att bedriva kalhyggesbruk på 95% av den produktiva skogsytan är något som förstör förutsättningarna för biologisk mångfald (vilket många forskare är helt säkra på, men vissa tex lars förnekar) jag kan inte tolka det lars skriver på annat vis, än att han inte tror att kalhyggesmetoden skadar skogsekosystemen, rätta mig om jag har fel lars .. och har nu en stor grupp människor på skogsstyrelsen fått ett korrekt beslut om bakfoten eller har lars och herman fått det om bakfoten http://www.altinget.se/artikel/stormigt-paa-skogsstyrelsen-efter-gd-beslutet .. allt det här tjafset betyder inte mycket för mig, jag vill bara få slut på skövlingen av sveriges skogar och då är det inte nyckelbiotoper som är avgörande, utan brukningsmetoderna…all respekt för malin, rönning och sebastian, men vi måste se saker ur ett nytt och mycket större perspektiv….
16 april, 2017 den 10:17
Tomas Johansson
Sebastian är lika säker på sin sak som alla andra på miljösidan, trots ett århundrade av misslyckat miljöarbete i skogen.
Jag kan omöjligt förstå den där styvnackade inställningen när svenska skogar faller en efter en, och övriga Europa förundras över vår dumhet.
Så länge miljösidan inte har något annat än den omvända bestraffningen att komma med så får vi räkna med att allmäheten och politiken kommer vända miljörörelsen ryggen.
Ge skölvlarna fri tillgång till all mark i riket.
Jag kan inte stödja en miljöorganisation som inte tar ansvar.
17 april, 2017 den 21:46
Tomas Johansson
I kvällens SVT Aktuellt och Rapport beskrivs ett rättsfall mellan markägare och lavskrikan…
Så meningslöst.
Fokus på destruktiva processer.
Pyttesmå arealer.
Markägare som värnar äganderätten.
Motpart är miljösidan.
Reservat och markkonfiskering är ingen lösning.
När miljöarbetet upplevs som stöld och varje markägare gör allt för att slippa det.
Då kan det bara bli fel.
Fallet gäller en liten bergknalle.
Skogsbolagen skövlar fritt bredvid på oändliga arealer.
Miljöarbetet i skogen blir i media beskrivet som något skadligt.
Miljörörelsen kan inte fortsätta såhär.
Bestraffa den som har fina skogar kvar.
Belöna den som skövlat.
https://www.svtplay.se/video/13266368/aktuellt/aktuellt-17-apr-21-00-1?start=auto&tab=senaste
18 april, 2017 den 06:37
Erik Andersson
Nu är du i mina hemtrakter, Tomas! Skogsbolagen äger väldigt lite skog i närheten av denna ”bergknalle” Lavskrikan i Södra Hälsingland är nästan lika talrik som den var på 70-talet.
Och skövlingar bedrivs inte i dagens skogsbruk, slå upp ordet så förstår du kanske dess innebörd 😉
18 april, 2017 den 09:09
Tomas Johansson
Fakta om Lavskrikan är att den försvinner helt om man kalavverkar och planterar monokulturer.
18 april, 2017 den 09:23
Erik Andersson
Nja, Tomas! Där håller jag inte med dig. Härikring finns det lavskrika i avverkade bestånd (gjorda från 1900-talets början och framåt) En del av dessa bestånd är planterade, de flesta självsådda. Monokulturer har vi dåligt med i mina trakter. Här blir det i regel barrblandskogar med lövinslag. Lavskrikan har om jag inte missminner mig krav på 60 åriga och äldre granskogar. De behöver inte ens vara orörda, utan produktionsskogar duger bra. Lavskrikefallet i Arbrå är ett bra exempel på detta!
19 april, 2017 den 11:58
Dag Lindgren
Nägra länkar om lavskrike fallet
19 april, 2017 den 12:00
Dag Lindgren
Länken kom inte med… http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtskyddsforordningDagLankar.pdf
18 april, 2017 den 12:18
Tomas Johansson
Det här är SNFs skogsblogg, inte skogsägarnas.
Så diskussionen borde huvudsakligen beröra SNFs verksamhet.
Då ställer jag återigen frågan.
Är den omvända bestraffningen den enda strategi miljörörelsen ska ha inför framtiden?
Vi vet att media tar upp fallen, som med lavskrikan igår.
Skyddad areal är årligen i promillestorlek.
Borde inte fokus vara på de som sköter sig sämst?
Borde inte utvecklingen ske på skogsbruksmetoderna?
Reservatsandelen kommer knappast öka som det ser ut nu.
Så vad kan göras som ger något?
18 april, 2017 den 12:24
Erik Andersson
Ha högt i tak och tillåta alla slags diskussioner ger nog något det också! Att utesluta skogsägare från att kommentera hoppas jag INTE Malin gör!
18 april, 2017 den 14:24
Tomas Johansson
Nej, givetvis inte.
Men diskussionen blir ensidig när inte miljösidan deltar.
Eftersom miljöarbetet i svensk skog inte fungerar så borde diskussionen handla om det, åtminstone till en viss del.
Kalhuggarfolket har aldrig mått så bra som nu.
Miljöarbetet har aldrig gått så dåligt som nu.
I stort sett all skog som avverkas nu kalavverkas och planteras.
Det är en väldigt stor förändring mot för 10-20 år sedan.
Miljöorganisationerna har förlorat spelet.
Ändå syns inte ett spår av självkritik.
20 april, 2017 den 01:45
Niklas
Vi kan ju alltid diskutera skogen på Stubbhult! 🙂
18 april, 2017 den 15:49
ulf
jag vet inte varför sveriges naturvänner inte driver frågan om ett alternativt skogsbruk hårdare, ni verkar ha accepterat att om ni bara får 20% att hamna under totalförbud mot avverkning så, kan skogsbruket köra sitt skövlande kalhyggesbruk på resten….och det får bli min fråga till sebastian och rönning, är det ok med kalhyggesbruk på 80% om 20% totalförbjuds att bedriva skogsbruk på….jag är inte bekväm med en sån ordning trots att det då skulle skydda 20 av produktiva skogen från kalhyggesbruk…..för 100 år sen stod striden mellan många alternativa skogsbruk och flera gick upp som en sol och ner som en pannkaka på 10-20 år, men i dag står striden inte längre mellan olika sätt att bruka….utan mellan förbjud eller tillåt…måste vi göra något så svårt och delikat som att sköta en skog, till nått fånigt bruka eller inte, problem….vi har ju facit av kalhyggesbruket, eller har miljörörelsen tappat bort det…erik säger här ovan att lavskrikan kan acceptera en 60 årig produktionsskog, men erik nu blir inte skogarna äldre längre, det är det som både miljö och industri inte fattat….jag besiktade en slutavverkningsskog i dag, med klaven mätte jag 28 cm och NERÅT i brösthöjd…….den andra stocken på ett sånt träd kan sågas till max två 2×4 vad är det för ett slags skogsbruk erik, om du inte vill kalla det skövling…kom igen nu…
18 april, 2017 den 23:03
Lars Lundqvist, SLU
Nej Tomas och Ulf, nu har ni fel igen.
Det är fortfarande så att en stor del av den plantskog som finns i landet är självföryngrad och så har det alltid varit. Av huggningsklass B1 (plantskog) är ca 40% av arealen bedömd som självföryngrad och 60% skogsodlad. Det skiljer mellan landsändar på så sätt att det är mer skogsodling i Götaland än i Norra Norrland.
Den som vill veta hur det ser ut i de svenska skogarna kan jag rekommendera att bläddra i ”Skogsdata 2016”. Där redovisas mängder av intressant, objektivt insamlad data om skogen (från Riksskogstaxeringen):
Klicka för att komma åt skogsdata2016.pdf
Sen finns det intressanta uppgifter som tyvärr inte finns med i Skogsdata, som att den genomsnittliga åldern på de skogar som slutavverkas inte har förändrats sen 1950-talet. Den ligger fortfarande på drygt 100 år för hela riket med högst åldrar i norr och lägst i söder, vilket är helt väntat med tanke på boniteten. Ulf brukar klaga på att man slutavverkar 60-årig skog och då kan det vara bra att veta att det i huvudsak är granskog i Götaland som slutavverkas vid 60 år. I Norrbotten är medelåldern på slutavverkningarna drygt 120 år.
Så nog finns det gott om skogsmark i norra Sverige som duger för lavskrikor.
Skälet till att det idag inte är nån strid mellan förespråkare för olika sätt att sköta skog, på det sätt som det var för 100 år sen, är antagligen att det idag är fullt tillåtet för den som vill att sköta skogen nästan hur som helst. Att den stora majoriteten skogsägare ändå väljer trakthyggesbruk beror sannolikt på några enkla fakta:
– det är ett system som är lätt att förstå hur det ska fungera över tiden
– det finns gott om hjälpmedel för att mäta, beskriva och prognosticera hur skogen utvecklas över tiden
– det fungerar för alla trädslag som förekommer i landet
Om man med hyggesfritt egentligen menar ”ungskogsfritt”, dvs att man bara gallrar i äldre skog och alltså inte inkluderar skärmställning och fröträdsställning, då fungerar hyggesfritt bara med gran. Om det bara är själva det kala hygget man vill undvika och accepterar att den gamla skogen ersätts av en ungskog, då fungerar det även med trädslag som tall, björk, bok, ek, osv. genom att man använder skärm eller förträd.
19 april, 2017 den 06:23
ulf
den enda part som kalhyggesbruket är bra för, är de stora skogsägarna, med industrier…de kan få ekonomi i kalhyggesbruket, men på andras bekostnad… just nu står sca, sveaskog, bergvik, holmens skogar på tillväxt, slutavverkningarna, (som ingen vill kommentera) .. har gått ner drastiskt hos dessa skogsbolag, och hålls dom uppe så är det bara genom att avverka skogar i förtid, den skog jag pratade om, där 28 cm i brösthöjd var de största träden, är en sån slutavverknings skog… långsiktigheten som var hela iden med dessa ”restaureringar” är som bortblåst…och skogsbolag fungerar numera bara om dom får ta hälften av slutavverkningarna och gallringarna på privata marker, som därmed dras in i det tragiska kalhyggesbruket…de byar som sålde sin skog till bolag på 18talet och fram till 1930 talet är nu alla döda, bara de byar som stod emot baggbölarnas lovsånger, och vägrade bli trälar åt bolagen i sina egna skogar, är de som lever….idag är flera av dessa överlevande byar på väg mot undergång, pga att dom anammat kalhyggesmetoden, och gör sig själva till oattraktiva hålor man så snabbt som möjligt vill lämna….vem vill bo på ett hygge…kalhyggen är liktydigt med fattigdom och skövling…
20 april, 2017 den 10:36
ulf
det är bra diskussioner just nu på bloggen, jag hoppas det håller i sig, skogsindustrin och politikerna är helt klart skakade av att folket börjar ifrågasätta skogspolitiken, annars skulle man inte vara så aktiva i sina försök att ta tillbaka herraväldet över folkets tankar, nu är det dags att ta ifrån dom klimatpåret också…hur kan något så lögnaktigt som att intensivare skogsbruk minskar kolutsläppen ens ha blivit ett argument…kan vi få be om lite hjälp här slu….var är ni…två tredjedelar av kolet är lagrat i marken hur kan ens harvning och dikning få förekomma frågar man sig då…..och hur kan man få blottlägga dessa kolsänkor genom att göra kalhyggen… stoppa denna sjuka propaganda från skogsindustri och politik så fort som möjligt….lite råg i ryggen får ni visa …slu…hallå..
19 april, 2017 den 18:56
Sebastian Kirppu
Ulf!
Jag har sedan flera år haft en vision om hur skogsbruket i Sverige skulle kunna bli ett rättvist, miljövänligt, klimatvänligt och ekologiskt hållbart skogsbruk som lever upp till både demokratiskt beslutade miljömål och internationella miljöåtaganden,samt den jämställdhet som påtalas i Skogsvårdslagen.
Den visionen kallar jag för 20-30-50 och lyder så här:
Grunden för ett ekologiskt hållbart skogsbruk ligger alltid i hur mycket skogen som ekosystem kräver för att ha en funktionell ekologi med den biologiska mångfald som hör naturskogen till. Dessa gränsvärden för hur mycket skog som måste skyddas har forskningen påvisat vara omkring 20% av den produktiva skogsmarken beroende på hur skogsbruket bedrivs på resterande 80 procent. Bedrivs det med dålig hänsyn till skogsekosystemets biologi så måste mer skyddas. Därmed är grunden att skydda 20% av den produktiva skogsmarken.
För att bedriva ett mer hänsynsfullt skogsbruk på resterande del av den produktiva skogsmarken ska 30% brukas med kalhyggesfria metoder. Kalhyggesfria metoder betyder visserligen en negativ påverkan på skogsekosystemet och dess biologiska mångfald eftersom träd huggs ut ur skogen. Men intressant nog är inte påverkan lika brutal och negativ som vid kalhyggesbruk. T ex kan man i den kalhyggesfria skogen fortfarande ha en marksvampsfunga av många så kallade mykorrhizasvamparter som lever i symbios med träden. Dessa arter försvinner vid kalhyggesbruk och markberedning. I den kalhyggesfritt brukade skogen kan man även ha kvar en småfågelfauna som hör skogen till och även hänglavar kan finnas kvar i dessa skogar som inte kalhuggs. Däremot blir det svårt för alla arter som är beroende av död ved eftersom varje avverkningstillfälle betyder att träd tas ut ur skogen och därmed påverkar detta artmångfalden som lever på den döda veden till skillnad mot naturskogen där även dessa dödvedsarter finns representerade.
Resterande 50% kan man bedriva kalhyggesbruk på men med bättre hänsyn genom att lämna bredare kantzoner mot vattendrag och sjöar. Dessa kantzoner blir gröna korridorer i skogslandskapet som bygger ihop naturskogarna och de kalhyggesfritt brukade skogarna och skapar den gröna infrastruktur som behövs i skogslandskapet.
För att kunna genomföra detta måste man börja se på skogslandskapet ur ett helhetsperspektiv och planera hur man ska bygga den gröna infrastruktur som behövs. Man kan alltså inte fortsätta se på skogen på endast beståndsnivå utan på landskapsnivå.
Det intressanta med denna modell är att den följer vetenskapens krav samtidigt som vi får en tydlig jämställdhet i skogsbruket eftersom halva skogsmarksytan kommer ha en trädkontinuitet som gynnar skogsekosystemet och biologisk mångfald. Detta är också bra för klimatet eftersom äldre skogar lagrar mer kol än unga skogar och kalhyggen släpper ut koldioxid. Dessa 50 procent kontinuerligt trädbeklädda skogsmarker kommer också ha en biologisk mångfald som är viktig för att vårt skogsekosystem ska kunna anpassa sig till de klimatförändringar som pågår.
Men vi får också bedriva skogsbruk på 80% av skogsmarken och därmed kunna bruka skogen som naturresurs men inte förbruka skogsekosystemet.
Jag tycker detta är en framkomlig modell med tanke på det kunskapsunderlag vi har om skogen som ekosystem idag.
Visserligen uppskattas inte sådant här av skogsnäringens företrädare som vill ha 90-95% (kanske allra helst 100%) av naturresursen till sin åtkomst. Men ska vi klara alla miljömål, internationella åtaganden, jämställdhet och rättvisa mellan människa å natur så måste vi börja inse att vi inte kan förbruka naturens egna ekosystem som om vi skulle ha 4 jordklot att ta av. Skogens ekosystem är faktiskt en ändlig resurs trots att skogsnäringens företrädare säger att så inte är fallet. Men den planterade skogen som ersätter naturskogen har inte många likheter och ingen biologisk mångfald eller lika stort kollager som i naturskogen. Så då kan man med enkelhet säga att skogen som ekosystem är en ändlig resurs.
19 april, 2017 den 20:12
ulf
jag köper din modell delvis, men är inte säker på att det räcker, då kalhyggesmetoden har för negativ påverkan på skogsekosystemen, den trivialisering som kalhygget skapar med enbart lättspridda arter och den korta omloppstid som gör att ingen mångfald finns i fröbankerna efter ett par omloppstider och viktiga symbioser i marken aldrig hinner ”ta sig” gör att jag har svårt att köpa modellen rakt av….att vi har kalhyggesbruk är en ren slump tror jag, det var en metod som inte hade många beundrare på 20-30 talet, men girigheten i blädningsskogarna fick skogsmänniskor att glömma det fina med blädning som rätt skött är en mycket bättre metod, inte speciellt mindre lönsam heller…frihet under ansvar var för naivt och nu står vi med facit och måste avsluta detta experiment som blev permanentat av någon besynnerlig anledning …
19 april, 2017 den 20:42
Sebastian Kirppu
Ulf, som jag också skrev, med tanke på den kunskap vi har idag om skogens ekosystem och hur det industriella kalhyggesbruket påverkar det och vad både miljömål och jämställdhet handlar om så skulle jag vilja säga att min vision är gångbar. Om det visar sig att kunskapen i framtiden säger annat så kan man alltid revidera 20-30-50.
Jämför den inställningen med kalhyggesbrukets förespråkare som trots ett stort antal forskningsrapporter och kunskap om kalhyggesbrukets negativa påverkan på skogens ekosystem fortsätter förorda business as usual och har inte förändrat sina metoder särskilt mycket på 60 år.
19 april, 2017 den 21:00
Erik Andersson
Hur menar du med att inte metoderna har ändrats sen 60-talet, Sebastian?
19 april, 2017 den 21:57
Sebastian Kirppu
Kalhyggena ser i stort sett ut som då. Den enda skillnaden är att det numera inte finns några 1000 hektars hyggen men det beror inte på att man inte skulle göra det utan det beror på att det inte finns några stora sammanhängande avverkningsmogna skogar kvar i landskapet. Men jag har ett område i norra Värmland där Stora Enso för ca 10 år sedan kalhögg omkring 800 hektar under en 5 års period så det finns stora kalhyggen numera också.
19 april, 2017 den 22:16
Erik Andersson
Hyggesstorlekar: http://www.skogssverige.se/hur-stora-ar-kalhyggena-idag-jamfort-med-for-10-20-30-ar-sedan
20 april, 2017 den 07:39
Sebastian Kirppu
Erik, vad var det för svar på mitt påstående om att kalhyggesbruket inte ändrats under sina 60 år som allenarådande skogsbruksmetod?
Jag skrev att hyggena i stort sett fortfarande ser ut som de alltid gjort. För att förtydliga så du förstår så är det så att 90-95% av träden avverkas, skogsmarken markbereds och en likåldrig skog med ett dominerande trädslag ersätter den heterogena naturskogen som stod där innan kalavverkningen. Dock börjar vissa likåldriga virkesåkrar/industriskogar i södra Sverige bli mogna för avverkning och då ersätter man den med en ny dito. Detta händer även i delar av Värmland där bolagsskogar och privata skogsmarker med heterogena naturligt föryngrade skogar kalavverkats på 1950-60 talet och ersatts med likåldriga ensartade virkesåkrar på högproduktiva skogsmarker nu återigen ska kalhuggas.
Kontentan är att kalhyggesbruket har inte förändrats nämnvärt under hela den period det pågått. Om det sedan handlar om 4 hektar eller 100 hektar eller 1000 hektar kvittar eftersom metoden är densamma fast på olika arealer beroende på markägare och förutsättningar i landskapet.
20 april, 2017 den 13:04
Erik Andersson
Sebastian! I mina trakter har det inte funnits någon ”heterogen naturskog” på väldigt länge. Däremot naturligt föryngrade skogar, det är dessa som har avverkats och fortfarande avverkas. De planterade skogarna (eller sådda) har också börjat komma i avverkningsåldern.
Sen spelar det visst en roll hur stora hyggena är. Ett normalhygge på privat mark (3-4 ha) får i regel mer självföryngrade plantor från närliggande bestånd än ett större hygge. Så på många små skogsägares hyggen finns inte några ”ensartade virkesåkrar” som du påstår!
19 april, 2017 den 21:22
Tomas Johansson
Oj oj.
Sebastian vill alltså i stort sett ha det som nu.
Obegripligt.
Om vi hade en skogsforskning värd namnet, som då ganska snabbt skulle komma fram till att kalhygget är förkastligt, sett ur ALLA perspektiv, då skulle du ändå vilja ha kalhyggen på halva skogsarealen?
Förklara hur du tänker för en som inte fattar.
Men jag är å andra sidan inte längre med i SNF eller någon annan miljöorganisation heller eftersom era visioner i fallet skog är fullständigt obegripliga.
Det är som om miljöorganisationerna har samma åsikt som skogsväsendet, att det tudelade landskapet är målet, och att Sverige, bara Sverige, ska ha kalhyggen, för här är dom bra???
19 april, 2017 den 22:01
Sebastian Kirppu
Tomas, om du läst det jag skrivit i ärendet så skulle du förstå mer men som vanligt så vill du hellre svinga din bitterhet mot allt å alla än att läsa å förstå.
19 april, 2017 den 22:23
Tomas Johansson
Bitterhet.
Vad menar du.
Är det bitterhet att säga att det är en fånig vision du har.
Huvuddelen av den brukade arealen som kalhygge?
Som framtidsvision???
—
Men jag anar att SNFs ledning har en liknade vision, och alla måste ju kackla i samma tonart.
Det påminner f ö väldigt mycket om Lars Lundqvist m fl, som också vill få det till att huvuddelen av skogen alltid MÅSTE kalhuggas, just i Sverige.
Andra europeer skrattar åt oss.
Dumme Schwede.
Ska visionen om tropisk regnskog också vara att huvuddelen av den måste kalhuggas, ersättas av dödsdömda plantager?
20 april, 2017 den 08:26
Sebastian Kirppu
Problemet är att du inte läser det jag skriver eller så blundar du för det bara och det kanske beror på din bitterhet som fäktar åt alla håll å kanter utan hänsyn till vad människorna skriver. Jag skrev också att med tanke på den kunskap vi har idag angående skogen som ekosystem så är min vision gångbar. Om kunskapen i framtiden förändrar läget så kan man alltid ändra visionen. T ex om vetenskapen kommer fram till att skogsbruk bör bedrivas med kalhyggesfria metoder över hela skogslandskapet så blir min vision att så ska göras. Men som sagt, med hänsyn till den vetenskap och den politik och skogsvårdslag samt miljöcertifiering som finns idag är min vision gångbar.
20 april, 2017 den 01:44
Niklas
Sebastian! Om du verkligen tror på din modell, så föreslår jag att du köper en skogsfastighet för egna (eller lånade) pengar och tillämpar denna modell fullt ut på denna fastighet. För då ser du ju med egna ögon hur denna fungerar i praktiken. Så har ju Ulf gjort, om jag förstått det hela rätt.
För skötselidéer måste ju testas i verkligheten först och se om de fungerar, innan de kan tillämpas i större skala. Annars tar det ju gärna en ända med förskräckelse och det är ju inte skogsbruket i stort betjänt utav.
20 april, 2017 den 07:24
Sebastian Kirppu
Vi har testat kalhyggesbruk i 60 år och vi vet vilken förödelse den gör för biologisk mångfald och ekosystemet skog. Ändå fortsätter skogsnäringens företrädare att anse detta skogsbruk vara ekologiskt hållbar och miljövänlig. Det säger en del om skogsbruket och dess försvarare i Sverige. De har bara en sak för ögonen och det är snabba pengar på skövling av naturen, det vill säga ett ekonomiskt särintresse. Men eftersom miljö och naturvård är ett allmänintresse så försöker skogsnäringen genom fina ord om miljö och klimat påverka politiker och allmänhet att tro skogsbruket är ett bra sätt att göra gott för miljön. Nog kan jag tillstå skogsnäringen en eloge för att de är duktiga på detta men det är ledsamt att alternativa sanningar om skogen som ekosystem och skogsbrukets självpåtagna tro att kalhyggen ska rädda oss undan klimathotet basuneras ut på det sätt som det görs. Ibland brukar jag undra hur dessa företrädare kan se sina barn i ögonen och stolt tänka – jag ljuger så bra!
20 april, 2017 den 07:29
Erik Andersson
Sebastian! Så du menar att skogsägare som väljer att föryngra skogen med hyggesbruk är skövlare och ute efter snabba pengar? Intressant ….. 😉
20 april, 2017 den 07:45
Sebastian Kirppu
Jag anser att skogen inte behöver föryngras med kalhyggesmetoden. Att skogsägare valt att göra så är troligen för att skogsindustrin och LRF gemensamt driver linjen att det är den enda skogsbruksmetod som passar det ekonomiska särintresse som skogsbruk faktiskt är. Visserligen började denna övertalning redan i mitten på 1900-talet genom skogsindustrins och statens försorg där de privata markägarna blev ålagda att avverka sina gamla skogar för att leverera råvara till skogsindustrin. Men när vi nu har jämställda miljö- och produktionsmål torde väl de privata markägare som inte är skövlare och pengakåta sluta med kalhyggesbruk och börja med kalhyggesfria skogsbruksmetoder. Men om de inte gör det så verkar det ju som om pengakåtheten är viktigare än ett ekologiskt hållbart skogsbruk med jämställda mål. Eller kan det vara så att skogsägaren inte kan se utanför boxen och övertalningskampanjen från skogsägarrörelsen och skogsindustrin nått sitt mål – billig råvara från omedvetna skogsägare.
20 april, 2017 den 16:46
Lars Lundqvist, SLU
Sebastian, vilka hyggesfria metoder är det du menar ska användas på 30% av den produktiva skogsmarksarealen? Vad räknar du in i begreppet ”hyggesfritt”?
30% av produktiv skogsmark är mer än all granskog i landet, det är i princip all slutavverkningsskog oavsett trädslag. Så hur har du tänkt, ungefär? Vilka metoder accepterar du som hyggesfria?
21 april, 2017 den 07:39
Sebastian Kirppu
Lars! Det verkar finnas en del modeller kalhyggesfritt skogsbruk men jag tycker att den naturnära modellen som t ex Martin Jentzen och även företaget Silva skog förordar verkar vara den som mest tar hänsyn till skogen som ekosystem. Ett hållbart skogsbruk, som skogsnäringen gärna kallar sitt handhavande med vårt lands skogsmark, torde bygga på hänsyn för hur skogens ekologi fungerar i form av biologisk mångfald, trädslagsblandning, ålderstruktur och mängden död ved osv.
Med andra ord måste skogsbruk bedrivas efter de ekologiska gränser som naturen ger oss. Så är inte fallet idag.
20 april, 2017 den 18:52
Tomas Johansson
Sebastian.
Trakthyggesbruket ska bort, helt och hållet.
När man förstått problemet med monokulturer är det enkelt.
Samma gäller alla andra organismer i ekosystemet.
Konstgjort liv är alltid dödsdömt, alternativt tar det över allt.
På åkrar planterar vi våra spannmål.
Det måste göras om och om igen, under hård kontroll, oftast krävs bekämpning av skadegörare med olika typer av gift.
Samma gäller planterad skog.
Men jordbruket ger oss mat vi inte annars kunde få.
På tydligt begränsade ytor.
Eftersom naturlig skog ger samma sak, skogsprodukter, så är en planterad skog vansinne, ett gigantiskt feltänk.
Naturlig skog ger oss allt.
Plantager bara virke, oftast sämre än naturlig skog.
I övrig är plantager bara ett helvete för alla, natur och människor.
Miljörörelsens visioner kan aldrig innehålla planterad skog, annat än i extrema undantagsfall, typ ökenområden långt härifrån.
Du kan ge mig vilka nedsättande tillmälen du vill.
Men det är fakta.
Om du tror något annat så är du grundligt lurad.
Skogliga monokulturer som ersättning för fungerande ekosystem, det Sveaskog gör dagligen kan aldrig vara en del av miljörörelsens framtidsvisioner.
Dessutom är det ett brott mot FSC att ersätta naturskog med planteringar.
Hela sveaskogs verksamhet är brottslig, på så många sätt.
Kalla mig gärna bitter, men skjut inte budbäraren.
Men nu har rikets storskövlare, Herman Sundqvist, av en hopplöst okunnig regeringen blivit vald att styra över svensk skog.
Ja, det kan ju i och för sig göra den mest positiva bitter.
Rättare sagt urförbannad.
Kräv att han avsätts.
Det borde vara SNFs minsta krav, och något slags straff.
Grovt tjänstefel.
Trolöshet mot huvudman.
Miljöbrott.
21 april, 2017 den 07:53
Sebastian Kirppu
Tomas, visst hade det varit bra om kalhyggen som skogbruksmetod skulle bort men jag tror inte det finns vetenskapliga fakta för det i detta nu. Men kanske kommer det i framtiden att uppenbara sig att så är fallet. Jag tycker det är bättre att låta vetenskapen styra, så länge den är oberoende vill säga och bygger på någon slags vetenskaplig grund. Det finns ju vetenskap som styrs av ekonomiska intressen och av ideologiska intressen. De värsta scenariona som funnits är t ex rasbiologin som Herman Lundborg drev i början av 1900-talet. Men även forskning som stöttats av t ex cigarettindustrin, sockerindustrin eller andra stora ekonomiska särintressen för att sätta käppar i hjulet på ifrågasättande forskning kring dessa ämnen. Jag skulle inte förvånas om sådant även finns inom skogsindustrin men har inga bevis på det. Vore intressant om sådant kunde upptäckas.
Men du har fel i att kalhyggen är dåligt för allt inom natur å människa. Jag måste säga att det är dåligt för skogsekosystemets specialister, det vill säga arter som är beroende av skoglig kontinuitet, fuktigt mikroklimat, skugga, gamla träd och död ved mm. Men arter som gillar öppna ytor, torrt mikroklimat, solljus osv har inget emot kalhyggen. T ex älskar ju älgen kalhyggen och tallplanteringar. Många lövträd gillar också kalhyggen men är inte beroende av kalhuggning för sin föryngring eftersom det i skogens ekosystem naturligt finns störningar som ger lövet möjligheten att föryngra sig via t ex brand eller storm. Den stora skillnaden är dock att efter storm och brand finns alla träd som dött kvar i skogen till skillnad mot kalhygget där människan tar ut 90-95% av alla träd, både levande å döda. Därmed sätter människan skogens ekosystem ur spel. Så rätt ordalydelse för kalhyggesbruket bör istället vara att det är en stor negativ påverkan på skogens ekosystem som i mångt och mycket också gör att det blir en stor negativ påverkan på människa å natur.
Min princip är att all exploatering av naturens resurser måste ske inom de planetära gränserna som naturen ger oss. Om det inte görs så ska det stoppas eller med lag förändras så att dessa gränser beaktas och tas hänsyn till. Så är det inte idag med de stora naturexploaterande näringarna i Sverige, skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring, jordbruk, torvnäring, fiskeindustrin, vindkraft osv.
20 april, 2017 den 19:04
Klas Ancker
Niklas skriver:
”För skötselidéer måste ju testas i verkligheten först och se om de fungerar, innan de kan tillämpas i större skala.”
Hur mycket och under hur lång tid var kalhyggesmetoden prövad, innan den började användas, som den helt dominerande?
Det vet nog Lunkan.
20 april, 2017 den 22:50
Niklas
Klas! Trakthyggen har nog testats under lång tid, men slog väl igenom efter andra världskriget, har jag för mig. Länge var det ju skräpskogar som avverkades, varför volymen/ha var löjligt små https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/02/28/hur-mycket-kontinuitetsskog-fanns-i-mitten-av-forra-seklet/
20 april, 2017 den 22:55
Niklas
Sebastian! Du behöver vidga vyerna en del, ty vad som är bra för miljön avgörs inte utav någon rödlista…
Vi har ju även koldioxid och klimatförändringar att ta hänsyn till och då har det visat sig att gammelskog är en stor koldioxidkälla p.g.a. nerbrytning och låg tillväxt.
21 april, 2017 den 08:24
Sebastian Kirppu
Niklas!
På tal om att vidga vyerna. Vyerna är större än klimatet allena eftersom klimat är en av de 9 stora planetära processerna som Johan Rockström och hans kollegor på Stockholm resilience center visat sig finnas. De planetära processerna har sina ekologiska gränser och bland de som överskridits allra mest är påverkan av biokemiska flöden, d v s fosfor och kvävemängderna i ekosystemet, samt utarmningen av biologisk och genetisk mångfald.
Man kan alltså inte bara lägga energi och arbete på en av dessa så som skogsnäringens aktörer gör. De pratar bara klimat men struntar i biologisk mångfald, trots att gränsvärdena för biologisk mångfald är mycket mer överskriden än gränsvärdena för klimatet. Vi vet också att fungerande ekosystem och biologisk mångfald är grunden för att planeten, som vi känner den i dag, ska kunna anpassa sig till de klimatförändringar som pågår. Då kan man ju fråga sig om man, som du menar, ska strunta i utarmningen av biologisk mångfald?
Du kan väl läsa på om detta så du kan vidga dina kunskaper om ekosystemet planeten jorden. Googla gärna ordsammansättningen ”planetära gränser” så hittar du information.
Sen kan du även läsa på om klimatet och skogen på denna sida som hänvisar till ett stort antal forskningsrapporter i ämnet.
http://klimatetochskogen.nu/
21 april, 2017 den 09:18
Sebastian Kirppu
Jag svävar inte på målet utan jag anser att oberoende vetenskap ska vara vårt sätt att finna lösningar för hur vår civilisation ska få en bra framtid eller åtminstone överleva på det sätt vi känner idag. Det finns forskare som nu hävdar att 50% av jorden måste skyddas från mänsklig industriell exploatering och det betyder alltså att vetenskapen idag säger att det går att exploatera 50% av naturen men för att naturen själv ska få någon chans att leva så måste hälften av naturen vara fri från mänsklig industriell exploatering. Så den dagen du, Tomas, med vetenskapliga fakta kan bevisa det du anser vara rätt så kommer jag hålla med dig. Men tills dess kan jag inte göra det. Men som jag också skrivit i denna tråd så är min vision om 20-30-50 gångbar i den kunskap vetenskapen har idag och de politiska mål som finns idag. Om vetenskapen skulle bevisa att det inte räcker med 20-30-50 så ändrar jag gärna min vision så att den passar den vetenskap som finns gällande planetära gränser. Om politiken skulle ändras till att 95% av skogen ska kalhuggas så tänker jag inte ändra min vision eftersom den bygger på vetenskap om skogen som ekosystem i första hand och inte följer politikens visioner allena.
21 april, 2017 den 10:41
Tomas Johansson
Sorgligt att läsa det du skriver Sebastian.
Och det är fel.
Jordbruk är som sagt en annan sak, det bedrivs med monokulturer.
Skog fungerar bättre på ALLA sätt om den INTE planteras.
Virket blir bättre, markvärdet dubbelt så högt, den totala ekonomin blir betydligt bättre UTAN kalhygget.
Du är grundlurad, och jag anar att hela miljöetablissemanget är lika grundlurade av den enrma kraft som ligger i att staten leder skogsnäringen.
Indoktrineringen blir massiv och nästan omöjlig värja sig ifrån.
Tyskland gör rätt, Norge går åt samma håll, alla utom sverige har förstått.
Men dom har inte vårt skogsväsende där utbildninsväsendet, rättsväsendet och skogsväsendet drivs avsamma aktörs intressen.
Hoppas du kommer ur din illusion snart.
Besök någon av de platser som lämnat femtiotalstänket, Lübeck är särkilt intressant eftersom det drivs organiserat.
I Sverige är det bara enskilda våghalsar som bedriver hållbart skogsbruk.
De är portade från alla organisationer, närmast jagade, eftersom staten kan göra vad som helst, styr svenskens vardag.
21 april, 2017 den 23:14
Niklas
Sebastian! Det var en tämligen partisk sida du länkade till. Den lämnar en del i övrigt att önska när det gäller objektivitet. Bl.a. tas ju inte upp det vetenskapliga faktum att gamla skogar är kolsänkor.
Sedan tror jag inte ett dyft på att mänskligheten står och faller med att skydda en massa rödlistade arter. Ty de rödlistade arterna spelar ingen signifikant roll i ekosystemen. Hade de rödlistade arterna spelat en signifikant roll i ekosystemen, hade de knappast varit rödlistade… Det är alltså ganska få arter i ett ekosystem som verkligen spelar en betydande ekologisk roll.
Sedan det där senaste påfundet att 50% av skogen måste skyddas, för det är väl det som forskare avser när de talar om att 50% av ytan måste vara orörd. Varför inte dra till med 90% när ni ändå är igång?
22 april, 2017 den 08:38
Sebastian Kirppu
Självklart anser du den vara partisk Niklas. Det forskningen säger om skogen och klimatet passar inte in i din världsbild i ämnet. Du har givetvis all rätt att tro på vad du vill om rödlistade arter eller klimatet. Det finns t o m människor som tror att Grand Canyon är produkten av bibelns syndaflod eller att det fanns en man som kunde gå på vatten.
Din debatteknik bygger lite på samma typ av argumentation som de religiösa extremerna har – nämligen den att deras tro är mer sann än vetenskapliga fakta. Och som jag sa, det är helt ok att tro och att tycka men det är oseriöst.
Förresten, läste du på om de planetära gränserna?
22 april, 2017 den 22:48
Niklas
Jaha, Sebastian! När dina argument tryter, så tar du tyvärr till nedsättande uttryck som partiskhet och anklagelser om fake news, religiös övertygelse etc.
Läs istället vad jag skrev, nämligen att rödlistade arter knappast har någon signifikant betydelse för ekosystemet, just för att de är sällsynta och hotade. Hade de däremot varit vanliga (och således ej rödlistade), så hade deras ekologiska betydelse varit betydligt större….
Å de s.k.planetära gränserna verkar vara tämligen luddiga de också. Personligen skulle jag sätta klimatet som ett klart större hot mot västvärlden än ett antal rödlistade arter… Fast en sådan rangordning skulle kanske hota ditt arbete på länsstyrelsen och således vara förkastlig?
Dock svarade du aldrig på vad du avsåg med ”extrema markägare”, alltså vad som gör vissa markägare ”extrema” i dina ögon. För jag är mycket intresserad av den förklaringen…
23 april, 2017 den 09:25
Sebastian Kirppu
Nu är de ju så att mina argument inte tryter. Det är goda argument som inte bygger på några personliga ekonomiska särintressen och de har vetenskapliga belägg till skillnad mot dina inlägg som bara handlar om ditt ägande av skog som du vill bruka för ekonomisk avkastning, det vill säga ett ekonomiskt särintresse. Att du är partisk eller använder dig av ”fake news” är inget nedsättande utan ett konstaterande bara.
Vi kan börja med ditt påstående om att vi i västvärlden skulle vara det som hotas av klimatförändringarna. Sanningen är som du borde veta att de som verkligen hotas allra mest av klimatförändringarna är de fattiga länderna och inte västvärlden så redan där har du ju avslöjat var din partiskhet ligger i.
Sen kan vi ta ditt påstående att rödlistade arter inte har någon som helst signifikant betydelse i ekosystemet. Det är helt klart en ”fake news” eftersom det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för att så skulle vara fallet.
Jag tycker att extrema markägare (både bolag och privata) är sådana som struntar i miljöcertifieringarna de är bundna till och anser att de inte behöver ta någon som helst hänsyn till natur och miljö eller samhället i övrigt. De anser sig vara de rättmätiga ägarna av vår gemensamma natur och därmed kan göra precis som de vill med naturen. Detta kan självklart inte vara tanken med ägandet av skog, mark, vatten då alla dessa saker är en del av vår gemensamma planet och tillhör oss alla levande organismer. Det verkar finnas en liten klick sådana markägare tråkigt nog, även om de allra flesta markägare mest troligen är schyssta människor, liksom det är i världen i stort. Några andra exempel är ju att de allra flesta muslimer inte är IS-anhängare, de allra flesta kristna är inte medlemmar i Ku-Klux-Klan, alla oljebolagsanställda är inte klimatförnekare osv. Det finns trots allt ett stort hopp även om extremister bland oss människor finns överallt och av alla de slag och det är nog så att det alltid kommer finnas sådana så länge det finns människor på jorden.
23 april, 2017 den 21:43
Niklas
Att rödlistade arter inte har någon större ekologisk betydelse,är ingalunda fake news, utan snarare enkel logik .
Sedan är ju inte skog någon natur direkt utan snarare en produktionsyta för virke, på samma sätt som en åker inte är natur utan en produktionsyta för foder och livsmedel. Den principiella skillnaden är att omloppstiden är betydligt längre i skogen än på åkern. Därmed faller också din tanke att skogen på något sätt skulle tillhöra allmänheten.
Många skogsägare är inte certifierade idag och det på goda ekonomiska grunder. Med dagens löjligt låga certifieringstillägg, så blir certifieringen en ren förlustaffär för skogsägaren.
Dessutom omfattar certifieringen en hel del s.k. sociala åtaganden, som inte betjänar det svenska skogsbruket ett dyft. Jag får t.ex. inte anlita grannen, som har enskild firma, för att röja. Däremot anses det ok att anlita SkogsNicke och hans kamerunier, ty SkogsNicke är ett AB.
Sedan kan man undra var alla s.k. klimatflyktingarna lär fly, om inte till den rika västvärlden. Å då lär det snabbt bli stora spänningar som definitivt hotar västvärlden.
Slutligen ser jag inget som helst extremt i all vilja bestämma över sin egen fastighet, utan det är lika självklart för mig som att t.ex. jag får bestämma över hur jag ska möblera min bostad.
Snarare tycker jag att det är extremt när andra försöker bestämma över min egendom – särskilt när de vägra betala för sig! Här återfinns ju dessvärre ett flertal särintressen så som myndighetspersoner och s.k. naturvårdsorganisationer. Vill de styra över någon skog, så får de se till att köpa skogen själv på den öppna marknaden.
24 april, 2017 den 11:46
Sebastian Kirppu
Skönt att mitt konstaterande var så rätt å riktigt gällande dig Niklas. Tack för ditt uttömmande svar om din partiskhet och de alternativa fakta du bygger dina åsikter på. Det var klockrent!
25 april, 2017 den 22:23
Niklas
Sebastian! Du har i vanlig ordning förväxlat vetenskap med alternativ fakta.
19 april, 2017 den 07:18
ulf
märkligt tyst från många viktiga skogsforskare på slu, man undrar var dom står i frågan om sveriges skogar och bevarande av skogsekosystemen…. men andra är desto mer rakryggade, det känns skönt att inte alla kryper för politiker och industri som tydligen lever i ett hycklande symbios tillsammans med ryggradslösa forskare … http://www.atl.nu/lantbruk/fortsatta-protester-mot-pausbeslut/
19 april, 2017 den 09:03
Tomas Johansson
Det är högre i tak på skogsbrukssidan jämfört med miljösidan.
Det finns skogsägare som tydligt visar sitt förakt för SLU, Skogsstyrelsen och de stora bolagen kalhyggestvånget och plantagehysterin.
Men hur ofta hör man någon miljöintresserad som säger att miljörörelsen misslyckats med svensk skog, att resrvatsmodellen är en usel strategi.
Det verkar vara förbjudet kritisera miljöorganisationerna.
Varför?
När dom fakriskt misslyckats totalt med nuvarande arbetssätt.
Ett arbetssätt som vi är osäkra på om det skadat mer än räddat skog från skövling.
Det skulle verklien behövas ett inlägg här på skogsbloggen som helt inriktade sig på det misslyckande vi ser i svenskt milöarbetete.
Misslyckandet att hindra skog i sverige att skövlas.
Att sverige är det land i Europa som har sämst skogsvård, högst andel plantager.
Eller kanske miljöorganisationerna i Stockholm innerst inne ändå är nöjda med det kluvna landskapet, nöjda med att norra sverige snabbskövlas för att tillfälligt fylla på statskassan.
”Den svenska modellen”.
19 april, 2017 den 19:44
Tomas Johansson
http://kvikkjokk.nu/herman-sundqvist-fenomenet/
19 april, 2017 den 20:19
Erik Andersson
Oj! Var Herman Sundqvist lärare redan vid 14 års ålder? Jag var 16 år 1977 och jag vet att Herman S är yngre än mig ….. 😉
19 april, 2017 den 21:29
Tomas Johansson
Jag var närvarande på rättegången mot paret Hallman i Valvträsk.
Det var rena farsen, brottet var enligt lokala polisen, som av någon obegriplig anledning företrädde sina ”kompisar”(?) på Hermans Sveaskog, brottet var att de hade stått för nära en skogsmaskin…
Vem har inte gjort det?
Givetvis hade dom inte gjort något brottsligt, men Sveaskog är ju staten, och dom kan, kunde åtminstone förr, behandla folk precis som dom ville.
Det brottsliga hade gjorts av staten, men staten är rättsväsendet.
Det blir som på Sicilien, ungefär.
20 april, 2017 den 13:15
Erik Andersson
Sebastian! Anser du att självföryngrade skogar är mer naturliga än planterade skogar?
Vet du hur Sveriges skogsägare tänker och agerar i sitt skogsbruk?
Om man nu avverkar den gamla skötta skogen och planterar, sår eller litar på självföryngring är man då enbart en pengakåt skogsägare? Har jag fattat dig rätt i det resonemanget?
21 april, 2017 den 07:23
Sebastian Kirppu
Du säger att i dina trakter har det inte funnits heterogena skogar på länge. Jag vet inte hur stort område du pratar om men jag pratar mestadels om Sverige som skogsland inte om min trakt endast. Jag har rört mig i hela landet och jobbat med skogsinventering i hela Svealand och Norrland ja t o m Lappland och sporadiska inventeringar i Götaland också. Det jag sett kan inte blundas för – den allra största delen av skogslandet är kalavverkad under de sista 60 åren. På dessa kalhuggna skogar har i mångt och mycket homogena barrskogar utvecklats efter antingen plantering, sådd eller självföryngring. Trots att alla hyggen har inslag av lövföryngring så har både en för stor älgstam och för barrskogsengagerade markägare sett till att lövgenerationen försvinner via bete eller röjning och homogen barrskog blir resultatet. Tittar man på ett urskogslandskap som i Ryssland, det vill säga samma ekologiska nisch som här i Sverige, så utgör lövskogsandelen omkring 30% av volymen i urskogslandskapet. Likadant gäller för den döda veden som också är en ingrediens i natur- och urskogen men inte i våra svenska homogena virkesåkrar. Den döda veden lyser med sin frånvaro i svenska virkesåkrar (ca 6-7 kbm/ha) medan den i urskogen utgör stora delar av virkesvolymen (ca 90 kbm/ha). Om du inte är medveten om skogen som ekosystem så bör du läsa på lite innan du försvarar skogsägaren eller skogsbruket som sådant. Ett ekologiskt hållbart och miljövänligt skogsbruk bygger på att man inom skogsnäringen tar hänsyn till ekosystemet men för att kunna göra det måste man ha kunskap om det.
Erik, på tal om naturlighet – anser du att riktiga bröst är mer naturliga än silikonbröst?
21 april, 2017 den 07:55
Erik Andersson
Sebastian! För att få till skogens ekosystem enligt din tolkning. är det då möjligt att ens bedriva skogsskötsel, eller ska skogen enbart utvecklas till urskog? Du hade ju en vision om 20-30-50, gäller inte den längre? När du jämför rysk urskog med svensk produktionsskog så är det nog inte underligt att lövandelen är lägre i Sverige, du angav ju skälen själv. Jämför man Svensk urskog mot Rysk, finns det någon skillnad då?
Sista stycket om bröst förstod jag inte! ?
21 april, 2017 den 09:43
Sebastian Kirppu
Eftersom du frågade mig om jag ansåg att självföryngrad skog vara mer naturlig än planterad så frågade jag dig om du ansåg riktiga bröst vara mer naturliga än silikon.
Det svåra är att jämföra svensk urskog med rysk dito eftersom urskog i stort sett inte längre finns i Sverige förutom i de lågproduktiva fjällnära delarna. Den allra största delen av skogen nedanför fjällnära skogarna har påverkats av dimensionsavverkningar på 1800-talet men framför allt av kalhyggesbruket under 1900- och 2000-talet. Det är alltså oerhört svårt att jämföra urskog med det vi har kvar i vårt land av urskogsartad naturskog. Rent biologiskt finns många likheter mellan dessa båda typer av skog men urskogen har alltså ett intakt bestånd av både levande och döda träd de sistnämnda av både stående och liggande typ.
Du fortsätter att läsa mina inlägg som djävulen läser bibeln. Istället för att läsa det jag skriver tolkar du in dina egna förutfattade meningar om mig som meningsmotståndare. Min vision om 20-30-50 ligger fast så länge vetenskapen anser att vi måste skydda 20% av produktiv skogsmark för biologisk mångfald och levande ekosystem men att dessa 20% bara funkar om man bedriver ett mer hänsynsfullt skogsbruk på resterande 80%. Ett mer hänsynsfullt skogsbruk är kalhyggesfritt som tar hänsyn till skogen som ekosystem. Ett kalhyggesskogsbruk tar inte hänsyn till skogens mångfald alls men med rätt typ av miljöhänsyn, t ex breda kantzoner mot vattendrag och sjöar samt myrar kan man bygga en grön infrastruktur mellan de skyddade skogarna och de kalhyggesfritt brukade skogarna och det kan mest troligen vara en god förutsättning för biologisk mångfald och levande ekosystem på landskapsnivå.
21 april, 2017 den 10:41
Erik Andersson
Jämförelsen med brösten förstår jag inte Min fråga var om du tycker att självföryngrade skogar är mer naturliga än planterade? Fröet till plantan kommer ju ifrån plantskolan via frö från kottar från fristående träd i skogen eller från fröplantager som också har sin grund från elitträd i skogen.
Jag frågar för att få svar och för att bilda mig en uppfattning om olika slags skogsrelaterade frågor. Jag fattar kanske lite trögt, men då får ni gärna utveckla resonemangen.
20 april, 2017 den 13:39
Tomas Johansson
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/protester-mot-skogsstyrelsen-hotar-skogarna-i-norr
20 april, 2017 den 17:21
Lars Lundqvist, SLU
Malins blogg hade kunnat vara ett centralt forum för att diskutera skogsbruk, men jag tror att många som hade kunnat tillföra diskussionen intressanta synpunkter bromsas av den hårda ton som några få här inne envisas med att ha. För det stora problemet är inte bristen på kunskap (även om den också är skriande på sina håll) utan bristen på respekt för andras åsikter.
För det handlar faktiskt bara om åsikter. Det är inte så att ena sidan har alla fakta på sin sida och den andra bara hittar på, utan det handlar om att man värderar fakta olika, om åsikter.
När då de som håller med den som skriver kallas rakryggade och de som har en annan åsikt beskylls för att ljuga eller vara köpta, korrumperade, osv, då dör diskussionen oftast omedelbart.
Kan man hoppas på mer respekt för andras åsikter framöver?
20 april, 2017 den 19:04
Tomas Johansson
Jag har svårt förstå varför du ska sätta tonen på en skogsblogg för miljöintresserade.
Du saknar inte forum för att föra ut ditt budskap.
20 april, 2017 den 18:24
Dag Lindgren
Klokt sagt, men kommer inte att påverka.
20 april, 2017 den 18:59
ulf
men lars… har inte detta med att förtjäna respekt, att göra…kan man kräva respekt om man ljuger eller inte låtsas höra tex….enligt min erfarenhet är den som kräver respekt för sina åsikter ofta någon som är van att få rätt, och vägrar att ta till sig andras argument…och det behöver verkligen inte betyda att han har rätt…följaktligen ….är man van att få rätt betyder det oftast att man inte har rätt…ja det här är ju inget man vill gå djupare in på om man tillhör det starka lögnaktiga etablissemanget..de som har så mycket att förlora på att mista respekten för sina åsikter, både ekonomiskt och prestige….jag är i den lugna sitsen att jag inte förlorar en spänn på att andra inte har respekt för mina åsikter….möjligtvis lite prestige, men det är inget jag funderar på, jag följer mitt hjärta och det får räcka…jag är lite som sebastian, som är beredd att ändra sin vision om den visar sig vara felaktig på något vis….det är väldigt sunt och väldigt osvenskt…han har helt rätt i att svensk skogsindustri inte är benägen att ändra på nånting…och med en sån rigid elefant på lerfötter så lever sveriges natur farligt….trädens hemliga liv var en bok som fick mig att se ännu allvarligare på skogsekosystemens livsviktiga funktion och jag har nu ändrat min innställning som var ganska lik sebastians förut (20-30-50)till att gå mer på tomas linje om ett totalstopp för kalhyggen…se där ingen prestige för min del, jag trodde ochså att herman skulle kunna bli en bra gd, men gud va jag misstog mig…oftast blir det dödstyst när jag vill ta upp något besvärligt ämne, och jag tänker då ofta på just detta ord….respekt.. kan man ha respekt för någon som inte vill höra, inte vill se, inte vill säga…….nä va …till de som inte vill höra andras argument finns en förklaring till, man vet inte, och vill inte veta…. för just när det gäller skogsbruk som egentligen är väldigt svårt om man ska ta hänsyn och samtidigt tjäna pengar, kan det vara besväligt för ens samvete att veta för mycket…det kan vara jättejobbigt…och valet delegeras då ofta till någon som är helt oskyldig, en skördarförare tex….
20 april, 2017 den 19:30
Klas Ancker
Överjägmästare Uno Wallmo 1897 ur ”Rationell skogsafverkning”:
”Af alla afvekningmetoder som förekomma, är kalhuggningen den sämsta. Ingen kan bestrida, att ej kalhuggningen lämnat fruktansvärda spår efter sig, spår som alls icke täckas af de mer eller mindre täta bestånd af ungbuskar och slanor, som med tillhjälp av kultur uppdragits i de avverkade beståndens ställe. Vi behöfva timmerträd i Sverige, men i stället hafva vi slagit oss på att producera kvist och ris i tillräcklig kvantitet att därmed kunna prygla upp alla barnstjärtar i ett par tre solsystem.”
Så sent som 1931 förklarade Domänverket att kalhuggning endast fick förekomma, där det på grund av markförhållanden ansågs omöjligt med annan huggningsform.
20 april, 2017 den 20:00
Leif Öster
..och så fortsätter Wallmo på sidan 16: ”Så länge man ännu har gamla bestånd kvar i sin skog , är det ju en enkel och bekväm sak ..att kalhugga sina timmerbestånd – så länge de räcka. Men annorlunda ställer sig saken för den skogsägare, som ej har några 100-åriga bestånd att tillgå….då måste han ju svälta ihjäl under förväntan på , att en del af skogen blifva 100 år gammal.”
20 april, 2017 den 20:23
Lars Lundqvist, SLU
Wallmo ville ha bort kalhuggning och generellt ersätta det med en form av naturlig föryngring som blev ett mellanting mellan fröträd och skärm. Han var väldigt noga med att poängtera att han absolut inte ville ha olikåldriga skogar. Tvärtom! Han förordade att man skulle skapa en ungskog som visserligen inte hade exakt samma höjd överallt utan där krontaket mer påminde om ett svagt böljande hav, men där det i varje del skulle vara träd som var lika stora som omgivande träd.
När man läser Wallmos skrifter så ska man dessutom komma ihåg att han utgick från förhållandena i skogarna i norra Östergötland-norra Sörmland.
20 april, 2017 den 20:33
Klas Ancker
Tack Lars, för din kommentar.
20 april, 2017 den 20:41
Lars Lundqvist, SLU
Klas Ancker frågar hur länge man använt kalhuggning i Sverige.
Storskalig kalhuggning har använts i exv Bergslagen i åtminstone 250 år. De skogar som kalhuggs där idag är normalt uppkomna kring sekelskiftet 1900, och de skogarna var i sin tur uppkomna efter kalhuggning i slutet av 1700-talet. Men kalhuggning förekom storskaligt även i andra delar av landet långt tidigare än många tror.
Jo jag vet, Ulf kommer protestera, men de hyggen exv Wallmo protesterade mot hade han sett både under sin utbildning och under sina tidiga yrkesår under 1880-talet i Småland, Närke och Östergötland. Wallmo var för övrigt Överjägmästare för Bergslagsdistriktet 1903-1920 men där försökte han aldrig tillämpa sina idéer eftersom det fungerade så bra med vanlig fröträdsställning i de tallskogar han var intresserad av.
Den stora skillnaden mellan dåtidens och dagens kalhyggen är att man då varken hyggesrensade eller planterade utan det fick bli vad det blev. Och ofta blev det bara björk och asp och först så småningom kom det in barrträd.
20 april, 2017 den 20:51
Klas Ancker
Varför valde man enkom kalhyggesbruket efter 1950?
20 april, 2017 den 21:05
Erik Andersson
Om jag inte missminner mig så kom blädningen till under svåråren på 20 och 30-talen. Det var ett sätt att hålla kostnaderna nere under den tiden. Efter 2:a världskriget blev konjukturen bättre och även mekaniseringen ökade. De blädade skogarna innehöll låga virkesförråd och hade dålig kvalitet. Man beslutade sig för att starta om och då var avverkning av de dåliga bestånden en förutsättning ….. så har jag uppfattat det 🙂
20 april, 2017 den 21:13
Lars Lundqvist, SLU
Man har egentligen aldrig använt något annat än trakthyggesbruk, bortsett från den misslyckade perioden med dimensionshuggning i Norrland. Det är dessutom samma sak över hela världen. Det finns inte storskalig användning av något annat system nånstans, utan det är små arealer med speciella förutsättningar där man valt att testa nånting under en kortare tid.
Märk väl – jag talar om trakthyggesbruk som system!
Man kan slutavverka på andra sätt än genom kalhuggning, och då är det framförallt fröträdsställningar och skärmställningar man använt och även det gäller generellt på samma sätt i andra delar av världen. Då slipper man själva det kala hygget men den gamla skogen försvinner och ersätts av en ungskog. I de stater i Tyskland där man påstås ha förbjudit kalhyggen så har man i realiteten bara begränsat storleken på enskilda hyggen alternativt ställt krav på att man föryngrar under skärm.
Det är därför jag ogillar begreppet hyggesfritt. Det vore bättre att tala om ”ungskogsfritt” om det inte bara är själva hygget man vill få bort utan principen att ersätta gammal skog med ungskog. Fast då finns det bara blädningsbruk som alternativ och det har stora begränsningar i var och hur det kan tillämpas.
Det har alltså inte skett nån stor allmän förändring i skogsbruket, vare sig här i Sverige eller utomlands, utan där man bedriver aktivt, planerat skogsbruk så är det i realiteten alltid trakhyggesbruk, rotation-forestry.
20 april, 2017 den 21:21
Erik Andersson
Kan man bedriva blädningsskogsbruk utan ungskog? Den blädningsskogen tar väl slut efter ett antal år?
20 april, 2017 den 21:25
Lars Lundqvist, SLU
En blädningsskog är fullskiktad, så det finns träd av alla storlekar blandade med varandra överallt. Det finns alltså både plantor och små träd i den fullskiktade blädningsskogen, men den är aldrig en ungskog, alltså aldrig en enskiktad skog lägre än 7 m.
Du måste hålla isär bestånd och enskilda träd. 🙂
20 april, 2017 den 21:35
Erik Andersson
Tänkte väl jag med 🙂 Funderade bara om det hade kommit någon ny variant som jag inte hade hört talas om ……
Ungskogsfritt” är det väl inte i evigheter heller? Förr eller senare dör ju de äldre träden av någon anledning…..
20 april, 2017 den 21:43
Lars Lundqvist, SLU
Föryngring under skärmställning är hyggesfritt, men slutresultatet blir en homogen, enskiktad ungskog, och det är inte det folk i allmänhet tänker sig om man säger ”hyggesfritt”. När man använder skärmställning går skogen igenom faserna ungskog, gallringsskog, slutavverkningsskog, men hoppar sen över hyggesfasen och går direkt till ungskogsfasen igen.
En blädningsskog är ju alltid fullskiktad, ser alltid likadan ut, så där har du ingen ungskogsfas, så alltså är blädningsbruk inte bara hyggesfritt utan även ”ungskogsfritt”, och ”slutavverkningsfritt”.
Förstår du nu hur jag menar? 🙂
20 april, 2017 den 21:58
Erik Andersson
En fröträdsställning är nog på gränsen till hygge. Iaf om man ska göra som i rekommendationerna och hugga ner fröträden när planten är 0,5m. Då räknas den väl inte som ungskog, eller?
Jag förstår begreppet blädningsskog …. den är INTE gallringsfri iaf 😉
20 april, 2017 den 21:45
Lars Lundqvist, SLU
Man kan ha hyggesfritt trakthyggesbruk.
Därför är hyggesfritt inget bra begrepp. Det täcker helt enkelt för mycket.
20 april, 2017 den 22:04
Tomas Johansson
Koffeinfritt kaffe, sockerfritt socker, traktfritt hygge, hyggesfri trakt, blädningsfritt kalhygge, hyggesfritt hygge, blandningsfri blädskog, planterade ekosystem, giftfritt gift, solfria somrar, glädjefri komik, kunkapsfri utbildning, utbildnigsfri inbillning, bakbunden framåtställning, huvudstupa bakåtböj.
Vänta bara tills jag förklarat hur jag inte menar, då fattar verkligen inte någon ingenting alls…
20 april, 2017 den 22:09
Erik Andersson
Det gör jag inte ändå ….;)
21 april, 2017 den 10:47
Tomas Johansson
Lars Lundqvist skriver: ”Den stora skillnaden mellan dåtidens och dagens kalhyggen är att man då varken hyggesrensade eller planterade…”
Ja, kanske är hyggesrensning och plantering en större risk inför framtiden än hur man hugger, kalt eller inte.
(förutom marksdador givetvis som skadar allra mest och längst i tid)
Men såna frågor får vi aldrig svar på eftersom svensk skogsforskning handlar om planteringsforskning, den bedrivs av jordbruksforskare, inte skogsforskare.
Skogen som sådan forskas det inte på.
Den har aldrig fått ett värde.
Den är ”ogräs”.
Ekosystemens värde och inneboende styrka har inte blivit tydligt.
Att en plantagextremist blivit utsedd till generaldirektör är ett bevis för det.
21 april, 2017 den 23:21
Niklas
Tomas! Jag tror inte du hittar många jordbruksforskare som jobbar med skogsforskning, vare sig på SLU eller annorstädes…
22 april, 2017 den 06:09
Leif Öster
Det har vid det här laget skrivits spaltkilometer om Hermans inventeringspaus. Men det finns en helt annan aspekt. Och det är att här i nordväst, syns trakthyggesbrukets vikande ekonomi tydligast. När skogsindustrierna avvecklar sig i inlandet och flyttar till kusten stiger transportkostnaderna dramatiskt.
Visst kan man avverka en skog man har ärvt och få lite pengar. Visst kan man pressa naturen, skogsägarna och entreprenörerna ett tag till, men långsiktigt ekonomiskt hållbart är dagens trakthyggesbruk knappast.
Såväl Sveaskog som Fastighetsverket berättar för mig att båda företagen återkommande gör avverkningar i inlandet som inte bär sig ekonomiskt. Så varför avverka överhuvudtaget? Man antyder att det är en statlig politik att försörja privata kustindustrier med virke. Jag undrar då om det verkligen finns en sådana politik?
Varje år stiger såväl skogsbrukets kostnader, samtidigt som virkespriset sjunker i fast penningvärde. Ingen bra combo!
Det finns många ekologiska skäl att utveckla mer skonsamma skogsbruksmetoder. Men vår familj provar hyggesfritt av ekonomiska skäl. Vi måste hitta nya och smartare sätt att bruka våra skogar.
Värdet av Sveriges skogar har passerat 1000 miljarder kronor. Men de sammanlagda inkomsterna till skogsägarna har sjunkit till kring 10 miljarder kronor per år. Trenden är tydlig.
Den gamla skogsodlingsgränsen var en ekonomisk gräns. Naturligtvis finns det fortfarande en ekonomisk gräns kvar.
22 april, 2017 den 06:21
Erik Andersson
Ett problem är att det inte betalas för fin kvalitet längre! T ex stamblock av tall har sjunkit under en 10-års period. Finkvistig gran buntas ihop med sämre och frodvuxnare granvirke. Vi måste börja få betalt för den fina kvaliteten vi kan få fram här i Norrland.
22 april, 2017 den 07:38
Leif Öster
Så sant. Så sant! När vi blev skogsägare för 27 år sedan var stridsropet att satsa på kvalitetstall, vilket jag gjorde. Idag är det volym av granmassaved med kort omloppstid som gäller, vilket ger tristare skogar för oss som går i skogen.
Läste igår boken om Gösta Edström, Södras grundare. Han var övertygad om att det är längre omloppstider som kommer att skapa konkurrenskraftigt virke för den svenska skogen.
22 april, 2017 den 07:43
ulf
här ovan har vi två personer som bekräftar vad jag nu har tjatat om i åratal, men när jag får kommentarer från kalhyggesförespråkare så är jag alltid ute och cyklar, enligt dom….leif öster gillar jag, han förstår att man inte kan leva på kalhyggesbruk, erik har svårare med den insikten, och i bland undrar jag om han förstått att privata skogsägare bara är kanonmat åt industrin…lars lundqvist tycker att vi ska respektera varandras åsikter, medan han själv blir tvärtyst när något som inte passar in i hans åsikter kommer på tal….förresten varför ska man ha respekt för andras åsikter, det är ju så dumt att säga så, att låta alla komma till tals (vilket nu regeringen jobbar på att stoppa) är något helt annat, och självklart för mig…om du vill säga att judeutrotningen aldrig ägt rum, så kan jag väl inte ha respekt för den åsikten…men givetvis ska människor få säga det, vi kan och ska inte stoppa människor att säga saker…men vi behöver inte ha respekt för allt som sägs….vi har i dag ett överutbud på träfibrer på den globala marknaden, priserna går ner, avverkningskostnaderna går upp och en gallring (som skogsbolagen älskar att arrangera på din mark) betalar ingenting, att jag ofta talar om baggböleri när oligopolet lurar skjortan av de privata skogsägarna är inga överord….att dom dessutom drar in skogsägaren i den dödsspiral som kalhyggesbruket är, gör ju att jag har noll respekt för dessa omvända dammsugarförsäljare som industrins uppköpare är …så lars räkna inte med respekt från mig när svenska skogsägare ska föras bakom ljuset .
22 april, 2017 den 08:15
Erik Andersson
Längre omloppstider förutsätter nog ett försiktigare skogsbruk med flertalet röjningar och gallringar. Att i dagsläget röja ner till 1500-2000 stammar/ha tror jag bara gynnar massavedsindustrin i det långa loppet. Sen om man tar vägen via stamtäta bestånd genom vanlig skogsskötsel eller tillämpar något slags blädning är upp till var och en. Risken med blädning är att man hugger för hårt bland de grövre träden så att de endera tar slut eller att man får vänta väldigt länge innan man kan gå in igen. Att ställa om ett vanligt skött produktionsbestånd till ett blädningsbestånd tror jag är svårt.
Har Leif Ö några exempel på egen mark?
22 april, 2017 den 13:26
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Ulf, du blandar ihop två helt olika saker, nämligen fakta (hur vi tror att nånting är) och åsikter (hur vi värderar nånting).
Fakta om hur världen fungerar är det som vetenskapen försöker ta fram, och de allra flesta accepterar att det är den bästa metod vi har för att få fram tillförlitlig kunskap. De som förnekar fakta (exv holocaust) eller som hittar på egna påstådda fakta
Åsikt är hur vi värderar fakta.
Att störningskänsliga arter missgynnas av kalhuggning är fakta och det vet jag ingen som förnekar. Huruvida det spelar nån roll eller inte, det är en åsikt och där tycker folk olika.
Det jag påpekade var att en öppen diskussion förutsätter respekt för andras åsikter. Huruvida du respekterar andra som individer är nåt helt annat. Vi har grundlagsskyddad åsiktsfrihet och därmed rätt att tycka vad vi vill utan att utsättas för nedsättande omdömen. I det fallet har jag samma grundsyn som Voltaire hade:
”Jag delar inte er åsikt, men jag är beredd att gå i döden för att försvara er rätt att hävda den.”
Att vi tycker olika om saker och ting är djupt mänskligt, men att falla så lågt att man okvädar alla som tycker annorlunda än en själv, det avslöjar egentligen bara en i grunden ganska otäck människosyn.
22 april, 2017 den 09:06
Leif Öster
Det är i den här typen av diskussioner, när man ger och tar argument som saker utvecklas,
Själv har jag t.ex inte kompetens att bedöma professor Sten B Nilssons debattinlägg igår på http://www.skogen.se/nyheter/bye-bye-biodrivmedel-fran-skogen .
Men det skakar om mig ordentligt, På ett uppfriskande sätt.
22 april, 2017 den 10:16
Klas Ancker
Nu börjar Skogsbloggen bli intressant och meningsfull
med inlägg av den sort, som Leif Öster gör!
22 april, 2017 den 17:15
Tomas Johansson
Ja, håller med.
Långt från statens påbud och miljörörelsens svammel.
Verkligheten i skogen!!!
”Sanningen måste läggas till grund för friden!”
Gerhard Gerhardssons valspråk, ledare för Norrlandsläseriet, en rörelse som uppstod i kölvattnet av kronans/statens markkonfiskationer i Norrlands inland under 1800-talet (kyrkan var statens maktorgan i norr och blev måltavla för missnöjet).
22 april, 2017 den 13:44
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Apropå böcker. För att förstå varför dagens skogsbruk ser ut som det gör, för att förstå den djupare liggande synen på skog och virke som resurs, så kan jag rekommendera boken ”Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland ca 1940-1990” skriven av Stig Hagner.
Stig Hagner var aktiv inom SCA från tidigt 1960-tal fram till början av 1990-talet och var bl a en av de drivande bakom introduktionen av contortatallen.
Det skogsbruk vi har idag formades under de sista decennierna av 1900-talet av personer som Stig Hagner och mycket av deras synsätt lever kvar även ett och ett halvt decennium in på 2000-talet. På det viset är den en bra referensram när man diskuterar framtidens skogsbruk.
Apropå Sten B Nilssons debattartikel kan jag bara hålla med. Biobränslen är inte framtiden för skogsbruket utan det kommer att vara den kemiska industrin. Men vi kommer även i framtiden behöva stora mängder fiber (och inte kvistfritt sågvirke, som hör gårdagen till).
22 april, 2017 den 14:22
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Det är fascinerande att se vilken uppståndelse den av Herman Sundqvist proklamerade pausen av nyckelbiotops inventeringarna i NV Sverige har fått. De flesta rebelliska balkongaktivisterna verkar inte vilja förstå ordens innebörden av ordet paus utan vantolkar det som ett definitivt stopp. Som vanligt har massor av lågutbildade hatiska aktivister med så lite insikt i frågan tvärsäkert uttalat sig.
Med tanke på hur synen på vad som krävs för att peka ut en nyckelbiotop har förändrats sedan denna inventering startade fram till idag, är det vällovligt med en paus för att se över riktlinjerna. Idag kan i stort sett vilken senvuxen lite äldre skog som helst i NV Sverige klassas som nyckelbiotop. Jag upplever att många nyckelbiotopsbedömningar helt har bortsett från den ursprungliga tanken med att biotopen ska ha en nyckelfunktion för den biologiska mångfalden. Något som borde innebära att det omgivande landskapets kvalité beaktas, och att därmed olika nivåer på vad som definierar en nyckelbiotop ställs i landskap med olika naturvårdskvalitéer.
22 april, 2017 den 15:07
Tomas Johansson
Nej, miljörörelsen i städerna förstår inte att skogsskydd rör promillen av arealen.
Anslagen till skogsskydd minskar dessutom.
Kanske kan vi öka från dagens 3,5% till 4% om tio år.
På sin höjd, då ligger vi ändå lägst i världen.
Det påverkar hur som helst inte sveriges skogsekosystem mer än marginellt.
Det vet givetvis Herman Sundqvist, det är en ”pseudofråga” för att flytta fokus från de verkligt viktiga frågorna.
De som t ex Leif Öster tar upp.
Media faller givetivis in i trallen, storstadsjuornalisterna begriper ingenting.
Den enda frågan är HUR vi brukar skogen, de 99,9% som inte blir reservat i år.
22 april, 2017 den 22:57
Niklas
Vilka ”vi”? Skogen tillhör ju den lagfarna markägaren och det är givetvis markägaren som ska styra och ställa i sin skog.
F.ö. är det ju fritt fram för var och en att köpa sig ett skogsskifte på den öppna marknaden. Sedan kan man sköta sin skog precis sim man vill (inom lagens råmärken).
22 april, 2017 den 16:42
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Apropå skogsbrukets ekonomi så kan det ju vara bra att blicka bakåt ibland, för att om möjligt dra lärdom av gångna tider.
I slutet av 1960-talet uppfann SCAs dåvarande skogsvårdschef en ny avverkningsform, fjällskogshuggning, som något förenklat innebar att man i fjällnära granskog avverkade alla träd grövre än 10 cm i brösthöjd. Lönsamheten var så låg i skogsbruket att man såg framför sig hur kostnaderna för avverkning snart skulle överstiga intäkterna från virket, även vid slutavverkning, så en naturlig slutsats var att detta var sista gången man överhuvudtaget skulle avverka några träd i de fjällnära områdena. Genom att lämna plantor och småträd skulle man förhindra att trädgränsen skulle flyttas längre ner mot skogslandet (vilket annars förväntades eftersom forskarna sa att vi gick mot kallare tider och en kommande nedisning). De ökade avverkningskostnaderna berodde i huvudsak på ökade personalkostnader.
Man räknade med att samma utveckling gradvis skulle flyttas ner mot kusten och sen vidare söderut, tills det inte längre var lönsamt att alls bedriva skogsbruk.
Men så gjordes ett tekniksprång. Utvecklingen gick via kvistare-kapare (exv Logma), fällare-läggare, tvågreppsskördare och slutligen engreppsskördare, och plötsligt var det återigen lönsamt att avverka.
Idag gör ökad levnadsstandard, ökade personalkostnader, dyrare drivmedel, lägre betalningsvilja för traditionella trävaror, mm, att lönsamheten i traditionellt leveransskogsbruk gradvis kommer att sjunka. Tills det kommer ett nytt tekniksprång som antingen gör att det blir billigare att avverka eller att virkespriserna stiger.
22 april, 2017 den 17:25
Tomas Johansson
Erik skriver:
”Ett problem är att det inte betalas för fin kvalitet längre! T ex stamblock av tall har sjunkit under en 10-års period. Finkvistig gran buntas ihop med sämre och frodvuxnare granvirke. Vi måste börja få betalt för den fina kvaliteten vi kan få fram här i Norrland”.
Ja, äntligen något riktigt klokt från dig.
Som det fungerar i Lübeck.
Då borde du vara innerligt trött på det av staten styrda svenska skogsbruket som mer liknar en Sovchos än ett näringsdrivande företag.
Givetvis ska kvalitet löna sig, som i alla andra branscher, men här slängs allt i samma binge.
Allt styrs fån centralt håll, med näringsdepartementet och Sveaskog som högsta höns i hackordningen, utan att lyssna på någon kör dom skutan i sank.
22 april, 2017 den 18:01
Erik Andersson
Professorerna oense …..;) http://www.dn.se/debatt/repliker/klimatet-viktigare-an-biologisk-mangfald/
22 april, 2017 den 18:53
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Att det kan skilja så otroligt mycket bland forskare just i denna frågan kan jag inte fatta…forskning ska väl vara fakta…eller väldigt nära sanningen..
Och klimatet måste vara viktigast att växande skog binder kol.
Gammelskog är ett miljöhot!!!
22 april, 2017 den 23:12
Lars Lundqvist, SLU Umeå
”Det är svårt att sia, särskilt om framtiden” sa nån klok människa en gång.
Att forskare har olika åsikter är inte det minsta konstigt. Oftast är de någorlunda överens om grundfakta, som huruvida skogsbruk minskar den biologiska mångfalden eller om klimatet förändras, men man värderar dessa fakta olika. Man tycker helt enkelt att olika saker är olika viktiga. Och när det kommer till frågan hur man värderar olika saker, vad man har för åsikt i en fråga, så har forskarnas åsikter inte större tyngd än någon annans åsikt.
Det är för övrigt av just det skälet som jag brukar försöka undvika att säga vad jag tycker om nånting, vad jag har för åsikt. Det är irrelevant. Det jag normalt försöker göra är att lyfta fram den kunskap som finns, och att peka på att det som diskuteras sällan är så enkelt som det ofta framställs här inne.
22 april, 2017 den 18:19
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Vad hade ni tänkt er att man skulle tillverka av stamblock av tall? Vad är det för slutprodukter ni tänker er, som har en rimligt stor marknad både här hemma och utomlands?
Eller om vi vänder på resonemanget: När köpte ni själva senast något som är tillverkat av högkvalitetsvirke av tall?
De träd som avverkas är bara råvara för något, så vad är det för produkter som kräver stora mängder kvistfri tall? Så stora mängder och så bra betalda produkter att det lönar sig att producera stor mängd kvalitetstall i de svenska skogarna?
22 april, 2017 den 19:08
Tomas Johansson
Du menar att det enda som efterfrågas på marknaden volymproduktion utan några som helst krav på kvalité?
22 april, 2017 den 19:16
Erik Andersson
Av kvistren tall (fura) så tillverkas inom och utomhusmöbler av finare kvalitet. Vidare fönster, dörr och listämnen. Faner av kvistfritt virke är en annan marknad. I Norrland och allra helst i mina hemtrakter går det att få till Stamblock, Knivfura med rätt skötsel. Kvistig, frodväxt tall duger inte till det ovan uppräknade. Stor och stor marknad, Lars! Jobbas det för att konsumenterna med kvalitetskrav får upp ögonen för den Svenska kvalitetsfuran ute i världen så finns det avsättning för stora volymer.
22 april, 2017 den 21:09
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Nej Tomas, jag _menade_ inget annat än det som faktiskt står i texten. Det var en fråga.
Det blir bättre diskussioner om du läser det som står och svarar på frågor istället för att göra egna tolkningar och sen påstå vilka åsikter andra har. Om du tycker att svenskt skogsbruk ska satsa på kvalitetsvirke så har du väl nån idé om vad man ska använda det till?
Erik, vad man kan tillverka är en sak, men vad som går att sälja nåt helt annat. När såg du senast möbler av kvistfri fura på ett möbelvaruhus? Marknaden för furumöbler var hyfsat stor på 1970- och 1980-talet men idag är det annat som efterfrågas. Tall som man kan göra knivfanér av ger fortfarande mycket pengar men efterfrågan är begränsad. Och att producera bra fanérstockar tar lång tid.
23 april, 2017 den 08:00
Erik Andersson
När jag levererat stamblock till både Mellanskog och Rundvirke så har det aldrig hörts att det är svårt för dessa företag att sälja sina produkter vidare. Sen kommer det nog aldrig att bli stora arealer som det går att få fram detta kvalitetsvirke på! Vem vet, det kanske är fiberråvara som blir det viktigaste i framtiden till den kemiska industrin. Tyvärr tror jag då att den kan produceras bra mycket billigare på andra ställen än i stora delar av Sverige ……
Man kanske måste nischa sig som Ulf och skaffa en hyvel 😉
22 april, 2017 den 22:16
Niklas
Lars! Jag känner en duktig möbelsnickare, som lever på att tillverka små måttbeställda inredningar. Han säger rent ut att av den totala kostnaden för ett fönster som han tillverkar, så utgör materialkostnaden ca 20% och arbetskostnaderna (och lokalkostnader) ca 80%. Så merkostnaden för ett fönster med kvalitetsvirke blir ganska låg.
22 april, 2017 den 22:39
Lars Lundqvist, SLU Umeå
Att det finns små sågverk och små snickerier som tillverkar små mängder produkter av hög kvalitet och till höga priser är inget konstigt. Men det förändrar inte marknaden i stort.
Det är samma sak på bilmarknaden. Det säljs både Ferrari, Porsche och Jaguar i Sverige, men det säljs betydligt fler Volkswagen, Audi, Toyota och Volvo.
Om man tittar generellt på skogsindustrin så är lönsamheten högre för de som producerar fiberprodukter än för de som producerar sågad vara. Och Sten B Nilson har antagligen rätt i att steget från hel fiber ner till kemiskt innehåll är nästa tekniksprång. Och i det läget har virkets kvistighet och rakhet antagligen marginell inverkan på lönsamheten i förhållande till mängden virke.
22 april, 2017 den 23:02
Niklas
Jo, jag vill minnas att Lennart Bertilsson skrev någon gång att om Södra höjde massavedspriset en hundring, och sänkte timmerpriset en hundring, så skulle de tjäna ungefär lika mycket på kubik inköpt massaved som på kubik inköpt timmer. Kan nog ligga något i detta.
23 april, 2017 den 11:22
Tomas Johansson
Om jag förstått det rätt så räknas timmerpriserna fortfarande på kubik.
Då borde alltså skogsforskningen ta fram något som liknar balsa, mest luft, borde teoretiskt kunna växa tio gånger snabbare, tiondelen av vikten, men tio gånger mer volym.
När det börjar vägas så blir det en annan sak.
Tillväxten i vikt är nog ganska konstant per ha, det som ökar med förädlat är volymen.
Nu när allt slängs i samma binge i trävaruhandeln så kan vikten variera våldsamt, tättväxt urskogsvirke jämfört med skitvirke.
Styrkan i en byggregel är kanske tredubbel, i tung kvistfri jämfört med kvistigt luftvirke.
Givetvis blir den med kvalitet blåst.
Ingen vill idag satsa på kvalité, inte så konstigt i det sovchosliknande svenska skogsväsendet med idiotstaten i spetsen.
Undrar vad dom kommer säga om oss om hundra år…
23 april, 2017 den 12:40
Lars Lundqvist, SLU
Det har pratats i åtminstone 25-30 år inom skogsnäringen om att man egentligen borde väga virke. Problemet är att det är väldigt svårt att mäta torrvikten på friskt virke jämfört med att mäta volymen på stockar.
Vikten är viktigare för fiberindustrin, eftersom de använder den rena fibern och priserna på det som säljs ofta bygger på vikt. Inom sågverksindustrin säljs ju sågade varor på volym. Måtten ges fortfarande i bredd, tjocklek och längd på bräder och plankor, inte i vikt.
Om byggindustrin efterfrågade kvistfria reglar med täta årsringar och betalade extra för det så skulle priserna på sågade varor se annorlunda ut, men nu gör dom ju inte det. Ett av skälen är att en stor andel byggvirke bara används som gjutformar för betong, och då spelar kvaliteten på virket väldigt liten roll.
Dessutom är det ju så att dagens virkesmarknad är baserad på det virke som avverkas idag, alltså de träd som började växa i början av 1900-talet, och inte på de träd som kommer att avverkas om 100 år.
23 april, 2017 den 13:23
Tomas Johansson
Just det där med tidsaspekten gör det hela så annorlunda än andra liknade frågor.
Tjänstemännen på Sveaskog SCA, Holmen m fl. jobbar kanske tio år , max tjugo i sin roll.
De som verkligen äger skog ärligt, ärvt den eller bor utmed den har en annan syn.
Det är därför jag brukar beskriva spektrat från, ena sidan ”biltjuvens” stil ända bort till ägare som tänker på hela tidscykeln.
Anställda tjänstemän på bolagen tjänar givetvis mycket bättre på biltjuvsstilen, för sin egen del, medan en ärlig skogsägare inte förstör sina ägor för maximal kortsiktig vinst här och nu, med tanke på bygdens framtid, barn och barnbarn mm, en normal syn på egendom.
Ekonomi och ekologi blir då samma sak.
I det förra fallet blir ekonomi och ekologi motsatser.
Det talas också mycket om att börja bygga till och med höghus i trä, det är en trend.
Jag tror knappast dessa byggföretag uppskattar krokigt kvistigt lättviktigt plantagevirke, även om limträbalkar troligen är mindre känsliga för kvist och låg kvalité än vanliga olimmade reglar.
Priserna på kvalitetsvirke borde stiga, eftersom plantagerna breder ut sig och riktig skog blir mer ovanlig.
Nu står ju alla och väljer ut det raka kvistfria bitarna i bygghandeln, om dessa helt försvinner… vad ska byggaren göra då.
Det blir att söka rätt på någon som vägrat, som Harald Holmberg, Ulf m fl.
På sikt blir det den som vägrat följa med i kalhyggesracet som får bäst ekonomi.
Men som sagt, vem tänker längre än tio år.
Särskilt när dessa dumförklaras och jagas av etablissemanget.
23 april, 2017 den 21:51
Niklas
Bra liknelse det där om biltjuven, Tomas! Fast de verkliga biltjuvarna i sammanhanget är ju förstås diverse miljöorganisationer och tjänstemännen på diverse myndigheter. De som inte kan skilja på mitt och ditt.
22 april, 2017 den 18:57
ulf
jag tror att du är ute och cyklar nu lars…..http://skogsforum.se/viewtopic.php?t=29046 .. men visst, det är svårt att se om man inte vill se..jag garanterar dock att kvalitet, det kommer alltid att gå att sälja, och fibrer kan odlas bättre där det växer 20 gånger fortare…så varför konkurrera med fiber mot länder som producerar råvaran så mycket snabbare och så mycket billigare…
22 april, 2017 den 20:50
ulf
i dårarnas paradis kan man spruta ut 15 miljoner liter hydralolja i naturen varje år, och sen låta naturvårdsverket kolla om man kan förbjuda människor att elda med ved….obs det är bara i dårarnas paradis detta är möjligt…324 människor dör i förtid i malmö göteborg och stholm, ja just det.. 324 var det….det är farligare än bilarnas utsläpp, jo då, röken vi lägger skinka, lax och korvar i, är farligare än bilavgaser, kanske dags att börja röka laxen direkt från avgasröret i stället, nu är ju jag en gedigen vedeldare i flera fastigheter så jag bryr mig givetvis inte ett smack, låt dom gå på med sin viktiga forskning på naturvårdsverket, det håller dom väl borta från att ta kol på alla rovdjur genom att fegt delegera det till svaga länsstyrelser och annat korkat dom ägnar sig åt..till er som blir bekymrade kan jag säga att de friskaste människorna jag känt har suttit i vedeldade kåkar allihop…det är nämligen så att ved genom en skorsten gör ditt hus friskt, ventilationen blir enormt välgörande för hus, djur och människor..allt mögel, radon och annat jäkelskap som stängs inne i dessa miljöhus är det som tar kål på dig, att det är gratis för en skogsägare gör inte saken sämre…förresten är det inte naturvårdsverket som vill anlägga skogsbränder…som sagt …dårarnas paradis… https://www.svt.se/nyheter/inrikes/luftfororeningar-fran-mysbrasor-skordar-liv
22 april, 2017 den 23:17
Niklas
Det får mig osökt att tänka på Lars Mytting och hans vedbok, där bl.a. olika kategorier vedeldare tas upp:
”Sedan måste vi också nämna den typiska klanten. Som märkligt nog återfinns ofta bland unga och vandringsvana naturvänner, skidåkare och flugfiskare, som sällan komponerar stort mer än ett lägerbål, när sådant får anläggas, med hjälp av små gröna leksaksyxor och lika gröna hopfällbara stamkvistsågar som de handlar i en friluftsbutik för en tämligen dyr peng, folk som tror att de kan det här med ved, och därför aldrig lär sig det.”
23 april, 2017 den 08:32
ulf
herman sundqvist säger ”vi vill göra något bättre i nordvästra sverige…för där finns problematiken med diffusa och flytande gränser” man funderar lite och undrar då på vilket vis ska något bli bättre om man i minst två år låter skogsbolagen och deras skördare härja fritt bland dessa diffusa och flytande gränser, denne man kan inte få vara kvar…… på skogsstyrelsen har 20 skogskonsulenter tillsammans med över 100 forskare och tjänstemän skrivit ett upprop till miljöministern….borde inte det betyda slutet för skövlarkungen…. eller som professor i statsvetenskap Erik Amnå säger ”för en hög statstjänsteman är det oerhört viktigt att agera enligt det regelverk som finns” …..och det har han väl inte gjort, eller styrs vi av diktatorer numera…sven-erik bucht verkar ju också vara ett ämne, tjyvjakt är ju hans avdelning, någon som tror han lyfter ett finger mot denna vidriga form av jakt, som sagt det är viktigt att följa regelverk för högre tjänstemän…men man kan ju bara glömma dom, det är ju diktatorns bäste vän ….det dåliga minnet…https://jensholm.se/2017/04/18/tjuvjakten-maste-stoppas/
23 april, 2017 den 21:56
Niklas
Tja, den där Jens Holm verkar vara en riktig pajas, men så är ju vänsterpartiet ett riktigt pajasparti också.
24 april, 2017 den 05:43
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Här är det återigen den biologiska mångfalden, detta särintresse, som är på tapeten. Återigen framhävs det oproportionellt stora bevarandeintresset för just flercelliga organismer. Är detta bevarandefokus verkligen en konstruktiv strategi för en aktiv och vetenskapsbaserad miljöpolitik i en värld, där alla livsformer är helt och hållet klimatberoende och där just klimatförändringarna pågår med en hastighets som aldrig tidigare uppmätts? Är det inte i stället just sådana här universitetsdebatter om speciella särintressen, som gör, att det är så svårt att få allmänheten och därmed politiker att inse, att världens allt överskuggande överlevnadsproblem är de snabba klimatförändringarna.
Får jag påminna om några fakta i ämnet. Vi har i vårt land har nästan 300 olika arter av blomflugor, vi har 32 olika arter av stickmyggor, vi har 17 olika arter av björnbär, och 12 olika arter av blåvingar, vi har 14 olika arter av maskrosor och så vidare. I Sverige har vi 90.000 beskrivna flercelliga arter av djur och växter. I världen är motsvarande siffra 1,7 miljoner. Men internationellt ledande expertis inom området uppskattar, att det finns mellan 5 och 100 miljoner arter till i världen, som ännu inte är upptäckta. Så är det något som vi verkligen har gott om på den här planeten så är det just arter.
Dessutom gäller omsorgen om den biologiska mångfalden endast flercelliga arter, trots att vi vet att de encelliga organismerna är minst lika viktiga. Varför är det ingen som bryr sig om dessa organismer?
Dessutom vet vi, att den temperaturhöjning, som just nu pågår tillsammans med alla luft- vatten- och markföroreningar, kommer i grunden på sikt att ändra på varje odlingsbetingelse, ja på varje ekosystems artsammansättning och produktionsförmåga. Och observera att detta i sin tur innebär att det i praktiken inte spelar någon roll vilka bevarandeåtgärder vi sätter in i dag – det kommer likväl vara klimatförändringarna och föroreningarna som i längden kommer att bestämma om en art skall överleva eller dö ut.
Det är därför som vi, i stället för att till varje pris försöka bevara just dagens biologiska mångfald, borde lägga all kraft på att förhindra den nu pågående temperaturhöjning och alla dessa i allra högsta grad pågående föroreningar, om vi vill bevara de arter, som finns i vår natur i dag – både de encelliga och de flercelliga.
Alla dessa detaljerade särintressen och artbevarande ideér tar i många fall helt bort fokus från den ekologiska helhetsbilden och från de verkligt brännande frågorna. Därmed minskas också motiven för att genomföra de absolut nödvändiga motåtgärder för att komma till rätta med sådana problem i världen som livsmedelsförsörjningen under pågående klimatförändringar, ökenutbredningar och höjda havsnivåer med efterföljande folkvandringar som följd.
Kom ihåg att klimatfrågan kan mycket väl utvecklas till att bli mänsklighetens verkliga ödesfråga. Ja, hela civilisationer håller på att utplånas, men i Sverige diskuterar vi i all oändlighet, hur vi skall kunna få den vitryggiga hackspetten och den större salamandern och lavskrikan att överleva och om vi skall ha 250 eller 400 vargar i våra skogar.
Dessutom är dagens tolkning av begreppet biologisk mångfald alldeles för snäv. FN:s resolution om den biologiska mångfalden, och Sveriges Riksdags nationella mål handlar inte bara om själva artbevarandet i sig, utan också, vilket är helt bortglömt i den allmänna debatten, om bevarandet av den genetiska mångfalden inom arten. Och då naturligtvis i främsta rummet, om den genetiska variationens bevarande inom de arter, som betjänar människan på olika sätt.
24 april, 2017 den 18:11
Klas Ancker
”Antropocen
– människan står för den sjätte utrotningen”
24 april, 2017 den 20:00
Klas Ancker
Det finns allvarliga vetenskapliga tvivel kring den klimatstrategi, som skogsindustrin framhåller som självklar. De förespråkar att skogen ska brukas så intensivt som möjligt, för att ersätta fossila bränslen och energikrävande material som betong. Men 68 finska forskare har nyss kritiserat Finlands bioekonomistrategi (som liknar Sveriges).
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/24/oroade-forskare-sagar-regeringens-skogsstrategi-illa-klimatet-och-mangfalden
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1389934116303823
Ett helt säkert sätt, att binda kol för tusentals år framåt, är att göra biokol genom pyrolys av trä och annat kolinnehållande biologiskt material. Koldioxidskatten borde användas att finansiera denna process.
25 april, 2017 den 06:32
Erik Andersson
Tänkvärda ord! https://www.svd.se/ratten-att-bruka-skogen-lika-viktig-som-aganderatten/om/debatten-om-skogen
25 april, 2017 den 06:39
ulf
jomen visst det är lite skillnad på hur man tar hand om presumtiva kolsänkor, att elda med ved ger ju inte guldstjärna i boken, men när kommer någon med en panna där man plockar energi och samtidigt skapar träkol och tjära (pyrolisering) till tex jordförbättring och träimpregnering, en sak är säker, hyggesbränning och intensivodling, dikning och trädplantering på jordbruksmark, konkurrera med fiber och kortare omloppstider, kalhyggesavverka ”naturskogar” och flerskiktade skogar och allt vad man nu gör i svensk skogsindustri ….är bara vägen till katastrof…
25 april, 2017 den 09:11
Erik Andersson
Läs artikeln långsamt och ta in det han skriver så ska du se att du förstår den …. 🙂
24 april, 2017 den 07:04
ulf
jag är inte färdig med vedeldnings myterna som nu plockas upp igen av våra politiker (givetvis vill dom att alla som har gratis energi i sina hus ska betala skatt på det) att elda pellets eller havre eller nåt annat som är inne i skattesystemet är givetvis helt ofarligt….dessa försök kommer med 10 års mellanrum men brukar dö efter ett tag, men nu är vi där igen, tusen människor dör varje ä år pga av vedeldning säger naturvårdsverket på uppdrag av regeringskansliet….tänkte då på branden i sala,14000hektar som brann ner, borde betyda ca 150 tusen dödsfall då….för ca 10 år sen körde man samma lögnaktiga skrämsel propaganda ivrigt understödda av vår bedrövliga journalistkår, som numera ägnar sina dagar åt att vara lögnarnas förlängda arm i samhället…. http://cornucopia.cornubot.se/2009/02/vedeldningslarmet-dalig-vetenskap-och.html …. något helt annat…. så sveriges skogar har blivit en fiberfabrik, det var ju skönt att lars tog bladet från mun och sa det rent ut … då får väl vi som ser andra nyttigheter med skogar ha det med i vår beräkning när vi argumenterar om en ny ordning i sveriges skogsbruk .. jag börjar, plantagerna med skog i brasilien (som bara täcker 1 ynka procent av skogsytan där borta) producerar numera lika mycket fiber som alla sveriges skogar …. år efter år efter år…vad är det för fel på er som inte ser vansinnet i vårt skogsbruk…
24 april, 2017 den 07:24
ulf
en sak till … svensk skogsindustri slår sig för bröstet och vår statsminister åker ner och skakar hand med iranier och japaner för vi exporterar virke dit, nu är det ju inte hus som den här artikeln säger, utan det mesta är bara ”oförädlat” sågat virke .. http://www.di.se/artiklar/2016/5/27/ministern-vill-oka-export-av-trahus/ ….vad jag vill säga med det här är att, kan du skicka plank till japan så kan du köpa plank från brasilien……. sluta konkurrera med fiber… för länder där råvaran kostar en bråkdel av vad det kostar att ens såga ner den i sverige, kommer att förinta våra skogar i en döfödd fånig kapplöpning i lönsamhet…det finns ingen lönsamhet i svenska fiberplantager, det finns bara skövling och ett utfattigt land i slutändan….se på glesbygden den dödades av de stora skogsbolagen, och inget har dom lärt…..
25 april, 2017 den 09:53
Tomas Johansson
Erik, det som står i SVD-artikeln är helt rätt, även om skribenten i vanlig ordning bara känner till förhållanden i Stockholmsområdet, låååångt från skogen.
Det som borde göras nämns i förbifarten, att skövlarna ska straffas, bli fråntagna sin egendom, som man gör i andra samhälssektorer, fastighetsägare t ex blir fråntagen fastigheter om de missköts svårt.
De stora bolagen borde då genast bli av med all sin mark, alla inser vidden av den omställningen, än värre blir det när man inser att staten då skulle ta ifrån sig själv rätten att bruka skog.
Det blir absurt.
Men så måste bli arbetsgången bli på sikt.
Premieras ska den som gör rätt i miljöhänseende, som i alla andra samhälssektorer.
Miljörörelsen har målat in sig i ett hörn med den ”omvända bestraffningen” som enda arbetsmetod.
Den som sköter sig bäst straffas.
Den som sköter sig sämst premieras, nu till den milda grad när riksskövlaren Herman Sundqvist får bli högsta chef.
Det av en regering där Miljöpartiet ingår!!!
Vi i Sverige framstår som idioter på detta område.
Vilket vi också är.
Vilket visar sig i våra skogar, som är sämst skötta i Europa, värst är staten själv, därefter de multinationella skogsbolagen.
De få som opponerar sig är några privata skogsägare, privatpersoner, helt utan stöd från något håll, varken politiskt eller av organisationer.
Det fungerar givetvis inte alls.
25 april, 2017 den 10:10
Erik Andersson
Frågan då är: Ska vi ha ett kommandoskogsbruk med detaljerade skrivningar hur skogen ska skötas och anmälningsplikt för alla skogliga åtgärder eller ska vi fortsätta att ha frihet under ansvar och fortsätta fortbildningen som pågår om skogsskötselmetoder/miljövård.
25 april, 2017 den 12:59
ulf
men erik om du har sådan frihet att du som sveaskog inte har någon slutavverningsskog kvar, ska du då få fortsätta att ha din frihet….varför tror du svaskog fått fritt fram att skövla i norr och västerbotten av polarn herman….lars ville aldrig svara ordentligt på min fråga om sveaskogs enorma nedgång på slutavverkningar….och alla andra har varit tysta också…så jag tar det för fjärde gången…sveaskog slutavverkade 12tusen hektar på början av 80 talet i västerbotten vilket är en omloppstid på 58 år, inte 120 som lars påstår är snittet i norrland, att han smyger undan svaret med att det går upp och ner i hektar är ju rent bullshittande…vi talar förtusan om ett helt landskap nu….så där borde man kunna begära lite jämnhet efter 100 års ”restaurering” eller ska man inte begära detta av ett företag som har frihet under ansvar…nutid då …jo den senaste siffran som jag kom över, var från 2006, där avverkade man tretusen hektar, och omloppstiden blir med den takten 233 år, så lars nu blir det än mer konstigt har plötsligt sveaskog lagt sig på en normal nivå för dessa trakter (2-3) i bonitet, knappast, stora överavverkningar som man ihärdigt förnekar sätter sina spår….så det kommer lägligt att slänga ut skogsstyrelsen ur de skogar som finns kvar att slutavverka…sååå fult går det till med frihetens ansvar…när det gäller norrbotten är det än värre och det har väl tomas beskrivit bra .. men här lite siffror ..av de 1,4 miljoner hektar skogsmark man har i detta landskap så slutavverkades 8000 hektar 1999, det blir en omloppstid på 175 år men det beror givetvis inte på en varsamhet med naturen utan ett jäkla skövlande på 80 talet, men i dag då… hur går det med det jämna fina lugna uttaget av grovt fint virke från odlingarna, nää det sket sig fullständigt nåt gick riktigt fel ….av 1, 4 miljoner hektar slutavverkades 1 tusen hektar 2009….nu lars får du förklara, en omloppstid på 1400 år är tom jag beredd på att korta ner….vad sa du, (hittar inte ditt svar) men det var nått om att det går upp och ner…jag tycker nog det mest går ner…..och inte är det av hänsyn till naturen, utan mer att den tog slut…..naturen.
25 april, 2017 den 13:38
Erik Andersson
Som privat skogsägare skickar du in en hyggesanmälan till Skogsstyrelsen som sedan gör en bedömning av den anmälda skogen. Är beståndet för ungt får du naturligtvis inte avverka om det inte är skadat eller något liknande. Har du slut på avverkningsskogen eller för mycket skog under 20 år så får du vänta tills skogen har växt in i areal eller ålder. Hur bolagen sköter sin myndighetskontakt har jag inte något med att göra …..
P.s Har du naturmiljöer som Skogsstyrelsen tycker är skyddsvärda får du heller inte avverka.
25 april, 2017 den 15:50
ulf
men erik är det inte märkligt att äga 4 miljoner hektar och inte kunna slutavverka ens en halv procent av ytan….har det bedrivits hållbart skogsbruk där…
25 april, 2017 den 16:29
Lars Lundqvist
Hur stor är den aktivt brukade produktiva skogsmarksarealen, alltså den areal man får bruka, exklusive olika avsättningar för naturvårdsändamål?
25 april, 2017 den 17:28
ulf
på sidan 44 finns dom siffror jag refererar till jag har inga färska siffror på sveaskog…en sak jag ofta undrar, är dels vad skatteverket säger när man inte refererar uttag ur sitt lager och dels varför aktieägarna nöjer sig med den glättade årsredovisningen som inte säger ett smack, och sen har vi alla dessa aktieexperter som ger råd med mössan nerdragen över öronen, ”nu blev det kväller” http://stud.epsilon.slu.se/4313/1/Bostrom_C_120701.pdf
25 april, 2017 den 17:31
ulf
sid 46 finns grafiken..
26 april, 2017 den 06:24
Tomas Johansson
Erik, jag vet inte om du har svårt tänka i nya banor eller varför du upprepar samma fråga om och om igen.
Om myndighetrna och rättsväsendet hör av sig/beter sig hotfullt när du gör riktigt dåliga saker i skogen, typ häller ut spillolja, kör sönder våtmark, planterar något skadligt, till skillnad från nu när myndigheterna gör motsatsen, hör av sig om du har ”för fin” skog.
Visst skulle det innebära att du gjorde vissa saker på ett nytt sätt?
26 april, 2017 den 07:12
Erik Andersson
Som skogsägare har du att följa de lagar som finns. Skogsvårdslagen är en sådan.
Vad innebär ett nytt sätt, Tomas?
26 april, 2017 den 07:57
Tomas Johansson
Att skogsägare skulle göra andra prioriteringar om ordningen var rättvänd, att skador ger risk för straff, att bra skötsel premieras.
Hur skulle du sköta din bil om rättsläget var som i skogen, att bilbesiktningen gav körförbud till bilar i bästa originalskick, men lät förare med bilar med vare sig bromsar och lyse köra fritt på gatorna…
26 april, 2017 den 08:24
Erik Andersson
Det där var inget svar, Tomas!
VAD ÄR RÄTT SKÖTSEL?
26 april, 2017 den 13:54
Tomas Johansson
Förstår inte tjatet.
De som skövlar beivras, dvs det går inte längre köra sönder mark och våtområden dagligen som nu, det går inte plantera hopplösa monokulturer utan framtid, inte hälla ut spillolja, det går inte byta ut fungerande ekosystem mot plantager, plantager görs bara på mark i yttersta nödfall, när inga andra möjligheter finns.
Den som verkligen sköter sin skog på ett uthålligt miljömässigt sätt, har stor artrikedom, ska givetvis inte i framtiden känna sig hotad.
Att skapa reservat mot skogsägarens vilja ger ju motsatt verkan, som så många redovisat redan, att skog huggs sönder avsiktligt.
Jag förväntar mig att du kommer fråga samma sak igen, för att jävlas, så jag avslutar därför ämnet för min del.
26 april, 2017 den 14:07
Erik Andersson
Om jag upprepar frågan, Tomas, är det för att du är otydlig i alternativen. Jag har frågat hur ett enligt din mening ” uthålligt miljömässigt sätt” att sköta skogen ska se ut. Är planteringar förbjudna, får man röja och gallra. Får man slutavverka skogen om man gör små hyggen och självföryngrar där det går? Vart går gränsen mellan plantage/plantering? Det finns jättemånga frågor till dig, Tomas, som jag som småskalig skogsägare inte fått något svar på!
Är aldrig ute för att jävlas på bloggen ….. någon pik kan jag dela ut, och jag tål sådana själv om det görs i syfte att skoja, inte om det går ut på att håna eller misskreditera någon. 🙂
26 april, 2017 den 06:44
Tomas Johansson
Att som Sveaskog o co nu tänker göra, kalhugga naturskog och plantera monokulturer för ”klimatets skull” är precis lika smart som att kissa i byxorna om man fryser, skillnaden är bara tidsaspekten.
Klimatet är beroende av ekosystemet först.
Jordens klimat är SKAPAT av ekosystemet.
Grundläggande kunskap numera.
Att hugga bort det som stabiliserar klimatet för monokulturers skull, är just bara erbarmerligt korkat, och visar på den idiotnivå vi har på skogsforskning i Sverige.
Eller rättare sagt att vi saknar skogsforskning i Sverige.
Att det går igenom hela systemet visar däremot att vi har mycket duktiga marknadsförare hos Sveaskog, SLU, Skogsstyrelsen o co.
Allt går att sälja med mördande reklam.
26 april, 2017 den 23:56
Niklas
Ja, allt går att sälja med mördande reklam, t.ex. att vi behöver naturreservat.
26 april, 2017 den 18:58
Klas Ancker
I en skiktad bondeskog:
underröja, kalhugga och skota med stora markskador, hyggesrensa, markbereda, plantera med en och samma sorts träd ofta giftbehandlade, samma ålder, lika avstånd, röja, gallra, kanske gallra igen, kanske stamkvista och slutligen underröja, kalhugga och varför inte stubbryta.
Det är ett väldigt trixande.
Jag är inte religiös men jag kan ändå inte låta bli att säga:
”Herre förlåt dem, ty de veta icke vad de göra!”
26 april, 2017 den 21:49
Lars Lundqvist, SLU
En av grundbultarna i all form av beståndsdynamik i skog är att det måste finnas fler plantor än små träd och fler små träd än mellanstora träd och fler mellanstora träd än stora träd, och denna grundbult gäller oavsett hur vi organiserar träden rumsligt. Det beror på att ett och annat träd dör innan det blir fullstort.
Om man har trakthyggesbruk så startar man med många plantor. Sen sjunker gradvis stamantalet, genom aktiv skötsel eller självgallring, och när man når slutavverkning så är det i storleksordningen 25% av träden kvar. Man har varje trädstorlek för sig i homogena bestånd.
Om man har blädningsbruk så har man alla trädstorlekarna blandade med varandra, samtidigt, i heterogena bestånd. Men grundprincipen är fortfarande densamma. Det måste finnas fler plantor än småträd, som i sin tur är fler än de mellanstora träden, som är fler än de riktigt stora träden. Det som komplicerar det ytterligare är att enskilda plantor/träd växer mycket långsammare när de växer inne i den här typen av heterogen skog, vilket gör att det totalt sett krävs fler plantor-småträd-mellanstora träd-stora träd än om de växte fortare. Det tar 50 år att växa de första 1,5 m, 50 år till att växa och bli 5-7 m högt, 50 år till att växa för att bli 10-15 m höjd, och sen ytterligare 50 år att växa för att bli 20-30 m. Eftersom de här höjdskikten blir bredare och bredare samtidigt som det dör en del träd på vägen så blir resultatet den omvända J-kurva som man brukar prata om i sån här skog.
Alla träd måste naturligtvis starta som plantor, och dom måste få finnas i skogen under så lång tid som det tar att bli ett fullstort träd. Om det tar 100 år på ett hygge så tar det 150-200 år för de som startar inne i din bondskog. Det betyder att de träd som ska gallras ut i din bondskog under de kommande 150-200 åren måste finnas där idag!
Det här är de två ytterligheterna när det gäller beståndsdynamik. Enskiktade och fullskiktade bestånd, men grundprincipen är densamma även om man gör nåt mitt emellan. Det måste alltid finnas fler små än stora plantor/träd, och hur många som krävs beror på hur lång tid det tar att bli fullstort träd.
I din skiktade bondskog finns det antagligen en del plantor och småträd, men de är nästan alltid för få. De räcker inte om man återkommande gallrar utan de tar slut. Det blir för glest och blir varken en trevlig eller produktiv skog. Det har gjorts mängder med försök runt om i världen under årens lopp för att hitta nåt alternativt sätt att sköta skog, men det enda man har kunnat visa som faktiskt fungerar långsiktigt utöver trakthyggesbruk, är Plenterwald, Plenterbetrieb, det vi i Sverige kallar blädningsbruk, i den form som det utvecklades i framförallt Savoyen i slutet av 1800-talet. Det finns beskrivet, det finns dokumenterat, det finns testat, och det fungerar. Men bara om skogen är fullskiktad så att den uppfyller grundprincipen att det finns flest plantor och sen sjunkande antal ju större träden blir. Om skogen inte ser ut så, så fungerar det inte i längden.
Men eftersom vi har ont om blädningsskog i Sverige så behöver vi alternativ. En av våra studenter har precis avslutat sitt kandidatarbete där han simulerade en kontinuerligt tvåskiktad skog (generationsskiftet sker när underbeståndet är ca 10 m högt och överbeståndet som då är en bit över 20 m högt avverkas i sin helhet, och ett nytt plantskikt planteras under). Det verkar kunna fungera. Resultatet blir att man har en tät ungskog under ett glesare överbestånd. Det blir ingen gles promenadvänlig pelarsal precis.
27 april, 2017 den 10:38
Klas Ancker
Jag har inte läst dina pek Lars, men för ett antal år sedan hörde jag dig på ett seminarium. Vad jag minns, så sa du att, om man har en fullskiktad granskog på ca 250 m3 och högg ner den till 150 m3, skulle blädningsskogsbuket fungera.
Det finns också mycket litet av den typen av skog, tror jag att du nämnde.
Hur ser skogsekonomin ut på dina försök idag jämfört med trakshyggesbruk och hur har försöksytorna utvecklas fram till idag?
27 april, 2017 den 12:58
Lars Lundqvist, SLU
Det går inte att göra ekonomiska studier på fältexperiment som är designade för att studera beståndsdynamiken. Dessutom är det ganska meningslöst att göra generella ekonomiska beräkningar eftersom ekonomin för en enskild skogsägare är helt beroende av förutsättningarna.
Att gallra ut 100 m3 av 250 är för hårt. Inte mer än 30%. Annars är risken för skador alldeles för stor plus att produktionen sänks helt i onödan.
Hur det fungerar i övrigt finns redovisat här:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112716310271
27 april, 2017 den 08:09
ulf
men du lars hur vore det om vi anpassade oss efter naturen, istället för att anpassa naturen efter människan….vi begär ju det av regnskogarnas befolkning, trots att boreala skogar antagligen behöver få vara ifred ännu mer….sven hedin skulle vara stolt över slu och era rekommendationer….
27 april, 2017 den 09:00
Lars Lundqvist, SLU
När man sysslar med skogsbruk med inhemska trädslag så anpassar man sig alltid efter naturen. Vi har inget annat val. Vi kan ju inte få träd att växa på ett annat sätt än så som träd faktiskt växer. Vi är alltid begränsade till det som faktiskt går att göra med de växter och de ekosystem som finns här.
Hur skulle skogsbruk se ut enligt din mening om vi ”anpassade oss efter naturen” så som du uppfattar det?
Och hur ser du på alla andra aspekter på ditt eget och övrigt mänskligt liv? Hur ser du på hus, vägar, trädgårdar, järnvägar, bilar, asfalt, osv. Tycker du att ditt eget liv i vrigt är anpassat efter naturen? På vilket sätt är uthyrningsstugor i skogen och lister till tavlor en anpassning till naturen?
27 april, 2017 den 12:19
ulf
om jag låter en människa bo i min stuga i min gamla oröjda skog och fiska i min lilla sjö så tjänar jag pengar på att inte röja, inte fälla träden, inte dra en trål genom sjön och ta upp alla öringarna på en gång…det är att låta naturen styra och ändå håva in pengar, jag kunde ha röjt, jag kunde ha slutavverkat och trålat och tagit upp alla fiskar på en gång, då hade jag enligt min filosofi skövlat naturen och tvingat den till att anpassa sig till mina önskningar…visst alla kan inte göra som jag, men alla kan ta hänsyn till naturen, och det är ju det jag tycker vi gör alldeles för lite…om vi nu inte kan bedriva något annat skogsbruk än vi gör..för det är ju det du säger… ja då får vi anpassa oss till denna nya upptäckt..för vi vet att den inte tar tillräcklig hänsyn, varken till glesbygdsbor som vill leva av natur utan att äga någon, vilket dom givetvis kunde om skogsägarna inte hade skövlat bort allt av attraktionen med glesbygd och det som en vildmark ska ge…vi behöver idag vildmarken mer än någonsin, och vi behöver råvarorna som träd ger MINDRE än någonsin, den ekvationen är den som ska ge skogen värde igen….
27 april, 2017 den 13:31
Lars Lundqvist, SLU
Du drar med andra ord upp en subjektiv gräns som säger att allt som du själv gör är okej, men om andra gör nåt som ligger utanför den godtyckliga, subjektiva gränsen så är det inte okej?
När du bygger uthyrningsstugor och drar fram väg till dom så anpassar du dig efter naturen, i dina ögon?
Det som gör en seriös diskussion nästintill omöjlig är när den baseras på rigida, fastlagda åsikter som inte baseras på några fakta utan bara på tyckande.
Rent principiellt så skövlar du betydligt vildsintare när du bygger en stuga eftersom på den markbiten blir det aldrig mer skog, eftersom du de facto placerar ett hus på marken. Nu invänder du förmodligen att det är så liten yta, men då blandar du in skalfrågor i det hela, vilket är en helt annan diskussion. Ett enskilt hygge är också bara en liten yta sett till hela det norra barrskogsbältet. Men du baserar ditt sätt att värdera olika ingrepp på ett tydligt antropocentriskt tankesätt, där den mänskliga måttstocken är norm. Både rumsliga skalor och tidsskalor utgår då från vad du som människa tycker är rimliga skalor. De markorganismer som levde där du placerade stugan hade förmodligen en annan uppfattning om skala, på samma sätt som den boreala skogen och dess förändring över tiden sker på en annan tidsskala än den vi människor tycker är rimlig i våra liv.
För en människa är 40-45 år ett helt arbetsliv men för granplantor i en blädningsskog räcker det inte ens för att nå upp till brösthöjd.
27 april, 2017 den 20:35
Tomas Johansson
Apropå yta, så kanske man kan säga att kalhyggesfritt skogsbruk består av väldigt små kalhyggen.
Kalhyggena på 70-talet i Norr- och Västerbotten kunde nå till horisonten.
Numera är dom betydligt mindre.
Så vi går mot hållbart.
Förutom markskadorna och de märkliga plantorna.
Markskador ska bestraffas hårt, det skadar inte bara skog utan även markkemi och vattendrag.
Men värsta förövaren är ju staten själv…
Plantagerna försvinner den dag politiker och allmänhet förstår monokulturernas baksidor.
27 april, 2017 den 13:28
Tomas Johansson
Bra Lars, det du skrev 26/4 21:50 var nog den bästa marknadsföringen av plantager du gjort hittills här på skogsbloggen.
Jag inser ju då att t ex en tätortsnära skog som slits hårt i markskiktet av barn, hundar och motionärer, sakta kommer gå under, i teorin åtminstone.
I verkligheten, på de platser jag bott, får kommunen hela tiden får röja bort ”sly” runt samhällena och längs älvar och vattendrag, det växer igen på några år.
Men du beskriver principen bra, om inte marken är full av skott till nya träd så blir det ingen nästa trädgeneration, betad mark är typexemplet, men skogsbete förekommer knappast längre i någon större omfattning.
Problemet är bara att plantager är värdelösa.
Så om det finns få plant i markskiktet kommer det bli en gles skog på sikt, men det blir en skog i alla fall, inte en plantage.
Och det räcker, ett glest bestånd med framtid jämfört med en Contortaodling utan framtid.
En klok skogsägare skulle ändå välja det glesa, eftersom det fungerar över tid.
En orsak till bristen på naturlig plant är älgbete.
Men explosionen av älg är ju ett resultat av plantageskogsbruket.
Den vanligaste orsaken till brist på naturlig plant är underröjningen/hyggesrensningen.
Då nästa trädgenerstion utraderas.
Der mest idiotiska av allt idiotiskt som görs i svensk skog.
Underröjningen är en del av statens och SLUs misslyckade trakthyggesbruk.
Där försvinner möjligheten till ett hållbart skogsbruk.
Och till bra virkeskvalité.
Men om man först kört sönder alltihop lär man ju inte bry sig om annat heller.
27 april, 2017 den 13:54
Lars Lundqvist, SLU
När kommuner ibland gallrar för hårt, vilket händer rätt ofta, så blir det som du skriver oftast ett rikligt uppslag av sly. I det läget har man alltså ett glest, lågproduktivt överbestånd med ett trist, ogenomträngligt underbestånd av sly. Men det uppfattar du som en trevlig skog?
När det gäller tätortsnära skogar så är markslitage ofta ett problem eftersom det ofta ger upphov till rötangrepp. När det gäller långsiktigheten så har vi återigen tidsskalan som krånglar till det. Ingen stadsplanerare funderar ju över hur den kvartersnära skogen ser ut om 100-150 år och eftersom huvuddelen av våra skogsträd utan problem kan leva så länge så förändras skogen så sakta att de boende inte märker det. Men en dag tar det naturligtvis slut, men det är ju inte vårt problem, eller hur.
I skogsbruket handlar mycket av utbildningen om att lära studenterna att tänka just långsiktigt, 50 år, 100 år, och att lära dom att tänka i rumsliga skalor som täcker landskap, inte bara enskilda markfläckar eller bestånd.
Den vanligaste orsaken till få plantor i uppvuxen skog är näringskonkurrens från överbeståndet.
27 april, 2017 den 16:57
Tomas Johansson
Nä, ogenomträngliga bestånd av sly är inte trevliga, men de visar på naturens obevekliga förmåga att överleva utan någon hjälp alls.
Där jag bor växer det en liten björk, på parkeringen, rakt upp ur asfalten!
Det är strongt kan man säga.
Försök plantera i asfalt…
Tidsperspektivet är också ett problem när det gäller bedömning av miljövärden skog.
När man bedömer ett områdes biologiska mångfald bedömer man det här och nu.
Men ett hårt hugget område kan ha stor chans att om hundra vara väldigt artrikt.
Miljösidans folk ser ofta hyggen som förstörda, kasserade, oavsett hur det ser ut.
Det är menar jag ett stort misstag, skogsbruk kan bedrivas utan att biologin blir förstörd för all framtid.
Om… ! …skogsägaren undviker underröjning, körskador, plantering mm.
Det finns områden här i norr som bevisar det, hårt huggna områden som nu åter är fina fullskitade fullt fungerande skogsekosystem.
Stor näringskonkurrens från överbeståndet innebär väl bara att plantorna förblir väldigt små, inte att de försvinner.
27 april, 2017 den 17:11
Lars Lundqvist, SLU
Växter som tycks komma upp ur asfalten kommer ur frön som hamnat i en springa i asfalten. Det finns inga frön som överlever hettan när man lägger asfalt och som sen har förmåga att först gro under asfalten och sen skjuta upp en grodd genom den.
… och markberedda, planterade hyggen blir även dom fullt fungerande skogsekosystem, och om de lämnas åt sitt öde i nåt hundratal år så finns det ingen skillnad mellan dem och annan orörd skog.
Stor konkurrens gör att plantorna växer extremt långsamt. Granplantor kan överleva någorlunda bra även i såna situationer med bara några få procents mortalitet, men för tallplantor är mortaliteten normalt så hög att inga plantor blir mer än ca 1 m innan de dukar under. Det kan man se ganska tydligt på exv tallhedar med fröträd i Norrbotten. De står där med en föryngring som aldrig verkar förändras, men i realiteten tillkommer och dör det hela tiden plantor. Men ny föryngring och mortalitet balanserar varandra. Om fröträden avvecklas så sätter plantorna fart.
28 april, 2017 den 21:21
Tomas Johansson
Det är en himmelsvid skillnad på en Contortaplantage och en självföryngrad skog…
Det tror jag alla inser.
Som granmonokulturerna i småland, odlade med östeuropeisk gran.
Även om det planteras med plantor med ursprung från växtplatsen så blir skillnaden stor, eftersom den genetiska mångfalden uteblir, liksom anpassningen efter olika växtplatser i området.
Och om målet var att plantera det man just röjt bort så blir ju det bara obegripligt, dyrt och omständigt.
Grundläggande för naturen är att olikheten är maximal, genetiskt inom arter och i antalet arter.
Precis som med allt annat liv på planeten, olikheterna är själva livet systemet. Gör det stabilt och anpassningsbart.
Levande!
Plantagen blir aldrig ett levande ekosystem.
Om planterade arter överlever, finns ett fåtal exempel, då tar det över allt.
Blir ett hot.
Förändringar i miljön eller klimatet slår oftast ut plantager, liksom att skadeangrepp slår ut hela systemet.
Det vi ser i vinterstormarna i Småland (Gudrun…) och skadeangreppen på unga monokulturer i norr.
Eftersom det planterade succesivt slås ut av de skadeangrepp som alltid förföljer monokulturer så kommer på sikt originalekologin ta över.
Men det tar onödigt lång tid.
Vidden av plantagernas baksidor har ännu inte visat sig fullt ut, eftersom de är ”nya” sett ur skogens tidsperspektiv.
Finns ju också många exempel på att det planterade inte växer alls, som i extrema miljöer, höjdlägen, vindpinade områden, öar mm
Har man då kalhuggit och röjt blir det problem, vilket Harald Holmberg m fl. visat.
29 april, 2017 den 20:23
Klas Ancker
”Den vanligaste orsaken till få plantor i uppvuxen skog är näringskonkurrens från överbeståndet.”
Just det Lars. Det är därför gammal skog inte är risig, vare sig här eller i Rysslands urskogar.
30 april, 2017 den 12:19
Lars Lundqvist, SLU
Skötta skogar håller rent generellt betydligt högre virkesförråd än urskogar så det finns ofta fler plantor och småträd i oskött skog.
Till ”risigheten” brukar man även räkna lågor och liggande döda stora och små träd, som gör skogen svårframkomlig.
Det är ingen slump att skogsområden förr i tiden ofta utgjorde geografiska gränsområden mellan stater eller landsändar. De ansågs som mer eller mindre oframkomliga pga just ”risigheten”. Både Tiveden och Kolmården har utgjort såna oframkomliga gränsområden, och även de småländska skogarna, som under lång tid utgjorde gräns mot Danmark.
De ryska urskogar som man oftast refererar till är de som ligger i den idag ryska delen av Karelen, dvs de finska skogar som Sovjet annekterade efter kriget. De var i allra högsta grad påverkade av avverkning både före och under kriget och har alltså bara varit opåverkade i ca 70 år. Det är kort tid sett ur trädens synvinkel.
27 april, 2017 den 20:01
ulf
jag har aldrig förstått det där snacket om att allt blir nog bra om 100 år eller 200 år, det är ju trots allt nu vi lever och vad skulle felet med att ta ut 30-40% mindre av tillväxten och därmed kunna ha de vackra skogarna där träd i alla åldrar växer…och få ha dom skogarna för oss människor att njuta, hela tiden, nu när vi lever vår lilla stund på jorden …inte om 100 eller 200 år…ingen har svarat på mina enkla frågor…tex varför kräver vi av regnskogsländerna att dom ska behålla de naturliga skogarna, medan vi själva ska odla fulskogar som det vore ett morotsland…lars seglar snyggt förbi alla bränningar i farleden och lyckas undvika att svara på någon av de viktiga enkla frågorna…men svarar på allt man inte frågat om och invecklar sig i konstiga resonemang som inte för något framåt…vad jag vet om alternativen till kalhyggesbruket, så är det att vi inte har klart för oss ens det mest enkla funktioner hur träd fungerar i flerskiktade skogar, i mina hemtrakter säger folk ”det går aldrig” ….men alla slus skogsforskare kommer väl inte från mina trakter får man hoppas…för visst går det, och om lars är den mest kunniga vi har på alternativt skogsbruk, ja då får vi byta ut honom mot nån som inte hela tiden säger att det går aldrig….förresten lars har ni reviderat läroboken för jägmästarna, den om att det inte kommer nya träd i upphuggna gläntor, det där skrevs ju på 40talet då hela skogarna var fulla av kossor och hästar får och getter, som käkade upp trädplantorna…det var ju därför det inte kom några träd, men du vet kossorna och hästarna går inte längre på skogen, så det kanske skulle funka nu….
28 april, 2017 den 06:44
ulf
tomas har en stor poäng när han talar om monokulturernas baksida…här har ni ett helt nytt hot (som av slu forskarna givetvis skylls på klimatförändringar) men givetvis kan inte sådana här saker hända i en flerskiktad skog med 30-40% löv….jag tror svensk skogsindustri grävt sin egen grav med stor hjälp av slus forskare….kolla plantagetallarna, på bilden, alla på dagen lika gamla, alla exakt lika stora…i ett morotsland brukar det vara större variation på produkterna….en kommentar från lars kanske…. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6681624
28 april, 2017 den 23:31
Niklas
Tror nog att Diplodia hade nog även angripit tallar i ett blandbestånd…
28 april, 2017 den 06:47
ulf
slutkommentaren är väl häftig från den ”stackars” skogsägaren när han står vid sina tvångsavverkade träd ”Hur känns det i dag?
– Det är bara att bita i det sura äpplet. Har man hållit på i lantbruk i 50 år är man van vid smällar men det känns ju inte kul.”
28 april, 2017 den 07:46
Erik Andersson
Heder åt denne skogsägare som avverkar sin ungskog för att hindra fortsatt smittspridning fastän lagen inte kräver detta!
Att raljera över detta visar bara på Ulf:s läggning ….
28 april, 2017 den 09:08
ulf
med ”stackars” menade jag inte att vara elak, det blev fel…det jag menade var att han som så många andra skogsägare duperats av baggböleri industrin till att tro dom ska odla sin skog…om 30 år kommer en skogsägare att vara som en lidingöbo som köpte stenhus 1970. om man inte låter sig luras in i kalhyggeshelvetet…
28 april, 2017 den 10:06
Erik Andersson
Ok! Tyckte ordvalet var fel bara, eller är det en ny Ulf på gång. en som lyssnar och inte hånar de som har andra åsikter. Vore inte helt fel det i så fall!!
Svårt att sia om 30 år framåt, Det börjar nu avverkas bestånd som är planterade på 50-60 talen. Många är fina med bra virkeskvalitet och andra är mest massaved i bottenstocken. Har själv sådana bestånd 😉
Men har även avverkat bestånd på min fastighet där det inte gjorts något sen 50-talet. I dessa bestånd varierar virkeskvaliteten mycket. Allt ifrån senvuxet med bra kvalitet till frodvuxna vargar och undertryckta träd med mycket tjur. Så att självföryngrat som lämnas oskött skulle få bättre virkeskvalitet är en sanning med modifikation …..
29 april, 2017 den 20:44
ulf
om nu jonas och jan via akutbidraget kommer fram till att det är tallplanterade kalhyggen som angrips, kan vi då förvänta oss rekommendationer att det är kalhyggen med planterade tallar som förbjuds….tänk att man ska behöva bli glad att träd dör eller lätt blåser omkull…. vad är det för slags skogsbruk vi har som får oss naturvänner att hoppas att katastrofer ska få stopp på det…. https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/1/tallen-hotas-av-ny-skadegorare/
29 april, 2017 den 20:50
ulf
och den angriper vår vanligaste skog…….gissa…..ja just det …unga tallar, trodde ni nåt annat.. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=415&artikel=6686264
29 april, 2017 den 20:45
Klas Ancker
Varför krångla till det?
Man utgår från en något så när skiktad skog och plockar ut de helt mogna och fina träden. Det kan röra sig om ca 30 % av stående volym eller så mycket att återväxten säkras. De halvvuxna träden låter man växa vidare. Efter 25–30 år gör man om processen, alltså plockar ut bara de nya och helt mogna och fina träden.
Sålunda: ingen underröjning, ingen kalhuggning, ingen hyggesrensning, ingen markberedning, ingen plantering, ingen röjning, ingen gallring.
I en genomsnittlig skog finns tiotusentals plantgroddar / ha. De flesta äts upp av sniglar. (Vid kalhuggning dör nästan alla groddarna.) Några överlever och får kämpa mot de större träden. Många mindre träd dör genom konkurrensen från större träd. De kvarvarande mindre träden strävar upp, upp och blir oftast raka. De släpper många av sina undre grenar och stammarna blir tämligen kvistfria. Mykorrhizan kan fortsätta obrutet i den fortsatt skiktade skogen.
Efter plockning av de mogna träden, blir dom ”dåliga” kvar och ger skogen stabilitet mot stormar och sjukdomar. Somliga dör och blir lågor till förmån för mångfalden. Hälften av alla växter och djur lever på eller av döende och döda träd.
29 april, 2017 den 23:26
Niklas
Klas! Det är knappast mördarsniglar som dödar de undertryckta småplantorna, utan snarare ljuschocken. Dessutom så lär den hel del av underväxten förstöras vid själva trädfällningen. Kvar blir då bara skräpskog, s.k. grön lögn, som inte gör markägarna glada.
30 april, 2017 den 10:08
Lars Lundqvist, SLU
Såvitt jag vet finns det inga publicerade studier av den generella förekomsten av groddplantor i svenska skogar. Dessutom måste man hålla isär tall och gran eftersom de uppför sig helt olika.
Gran:
De få studier som finns visar vad som händer med de frön som faller inne i en sluten skog. De visar att över 99% av alla groddplantor dör under de första åren efter groning. Sen sjunker dödligheten gradvis så att när plantorna efter 10-15 år nått 10 cm höjd dör bara 4-5% per år.
De som överlever behåller så mycket krona som möjligt så länge som möjligt så krongränshöjden är oftast inte högre upp än 3-5 m ens på de allra största granarna.
Tall:
För tall är siffrorna betydligt sämre eftersom där fortsätter dödligheten att vara betydligt högre så i princip alla plantor dör innan de nått 1 m höjd.
De som överlever får oftast extremt liten krona och får därför en väldigt smal stam, vilket gör dem känsliga för vind- och snöskador.
Det finns flera publicerade studier som visar att systemet att ”plocka ut de mogna träden” (dvs blädningsbruk) fungerar i fullskiktad granskog men det finns inte en enda studie som visar att det fungerar i tallskog. Tvärtom visar de få data som finns tillgängliga att den lilla föryngring och inväxning man får i huvudsak består av gran. Det finns självklart tallskog som är ”skiktad” dvs har en viss blanding av stora och små träd, men tillgängliga data visar att skiktningen uppstått genom stratifiering efter massföryngring, inte genom successiv inväxning underifrån. Några plantor stack alltså iväg uppåt medan andra hölls nere av konkurrens. Utan kontinuerlig inväxning fungerar det tyvärr inte i längden att ”plocka ut de mogna träden”.
30 april, 2017 den 12:17
Tomas Johansson
Det spelar ingen roll om det du beskriver skulle vara dubbelt så lönsamt och bättre på alla sätt.
Det här handlar om annat.
Som att svensk skogsforskning skulle ha fel.
Som att skogsstyrelsen skulle gjort grova tjänstefel, närmast brottsliga handlingar, trolöshet mot huvudman, bedrägeri mm.
Som att statens skogsbolag, störst i Europa, skulle satsat fel, förstört enorma arealer mark, allmänhetens skog.
Det här handlar om prestige, att skydda sin position, sin heder, skydda sin myndighet, skydda politiker och politiska partier, rättsväsendet, staten, miljömyndigheter, utbildningsväsendet mm.
Om de alla skulle ha gjort fel i 50-60 år, skulle de då ställas inför rätta, betala skadestånd till de sönderhuggna skogslänen?
Nej det är givetvis omöjligt att de skulle ha fel.
Helt enkelt otänkbart!
Allt de såger och gör har som mål att undvika det otänkbara.
Att de gjort fel i ett halvt århundrade.
30 april, 2017 den 12:25
Lars Lundqvist, SLU
Eller så har man helt enkelt inte fel, utan det är du som har fel. Har den tanken aldrig slagit dig? 🙂
30 april, 2017 den 10:52
ulf
men lars, vi har fler träslag än gran och tall, kanske kommer som en överraskning när man har huvet fullt av den ”svenska modellen” det är väl inget fel på lövskog hoppas jag, vem vet vad som är gångbart om 50 år, kanske är det så att fibrer är ute och natur är inne, och hemska tanke…tänk om naturliga skogsekosystem är vad alla vill ha…och då står vi där med våra sketna barrplantager och världen skrattar åt oss…jag hörde på radio nu på morgonen ..och lars titta på detta, så långt från oss resten av världen börjar bli … http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6682396
30 april, 2017 den 11:52
Lars Lundqvist, SLU
Det är helt rätt att vi har andra trädslag men det borde inte komma som en överraskning för någon att här i det norra barrskogsbältet så dominerar, just det, barrträden.
I Nordamerika finns det flera tallarter, flera granarter, och flera andra barrträdsarter. De har dessutom betydligt fler arter även av lövträd. Här på den euroasiatiska sidan av Atlanten har vi väldigt få trädslag rent generellt i den nordliga zonen. Ofta bara en art per släkte, i några fall två. Och vi har bara en gran- och en tallart som är naturligt beståndsbildande. Så vi lär inte få några stora arealer ”naturliga” skogar som är dominerade av annat än tall och gran. Enda undantaget är den sydligaste delen av landet, och då i första hand Skåne, där det redan nu finns bokskog.
Så om det är ”naturliga skogsekosystem” man vill ha i framtiden så kan vi med gott samvete fortsätta att satsa på tall- och granskog eftersom det är det som är det naturliga här uppe i den här delen av världen.
I tillägg till Klas idé om att ”plocka ut de helt mogna och fina träden” så fungerar det, under förutsättning att det redan nu finns träd som kan ta över. Det betyder att för varje träd som avverkas måste det finnas åtminstone 3-4 halvstora träd, 7-8 mellanstora träd, 15-20 små träd, plus tillräckligt med plantor för att förse skogen med tillräcklig inväxning de kommande decennierna. Och de måste finnas där nu, idag. Annars fungerar inte systemet på sikt. Annars tar träden slut och då blir resultatet antingen en gles. lågproducerande skog som behöver många decennier för att rehabilitera sig eller så måste man slutavverka och börja om.
När man diskuterar skälen för och emot olika sätt att bruka skog måste man hålla isär om det gäller artbevarande eller estetik.
Om det gäller artbevarande så går skiljelinjen mellan att bruka och inte bruka därför att de mest känsliga arterna tål ingen avverkning alls. Det tror jag att Sebastian kan hålla med om. Det är därför man faktiskt måste undanta en del arealer helt och hållet från skogsbruk. Sen finns det arter som tål begränsad störning där man kan modifiera skogsbruket, samt den stora majoriteten av arter som inte har några problem att överleva ens så kraftiga störningar som en kalhuggning innebär.
Om det gäller estetik så är frågan hur stor inverkan det ska få ha på enskilda skogsägares möjligheter att bedriva skogsbruk. En del tycker att det är fult med hyggen, andra störs inte alls av det. Vems åsikt ska då styra skogsbruket i ett visst bestånd? Markägaren? Lokalbefolkningen? Hela svenska folket?
30 april, 2017 den 12:26
Tomas Johansson
Är det därför du förordar sveaskogsmodellen med underröjning, för att verkligen klargöra din ståndpunkt, att det inte finns några naturliga plantor i svensk skog.
Att just svensk skog absolut måste omformas till en virkesåker med konstgjorda plantor.
30 april, 2017 den 13:01
Lars Lundqvist, SLU
Nej Tomas, jag förordar varken det ena eller det andra utan jag förklarar hur skogen fungerar och sen är det upp till skogsägaren själv att besluta hur man ska göra.
För att kunna fatta väl underbyggda beslut måste man ha kunskap om vad konsekvenserna blir av olika alternativ. Forskningens uppgift är just att ta fram kunskap. Inte att förorda olika åtgärder.
Jag har påpekat det förut men får väl upprepa: Håll isär fakta och åsikter. Fakta är det vi tror oss veta om hur naturen fungerar, men åsikter är hur vi värderar olika saker.
1 maj, 2017 den 17:14
Sebastian Kirppu
Lars, det är ju också fakta att skogsbruk enligt den svenska modellen med kalhyggen, markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och återigen slutavverkning med kalhygge är förödande för skogens biologiska mångfald. Men detta verkar många inom skogsbruket förneka eller blunda för. Man använder sig hellre av sina högst egenhändigt påhittade åsikter om att vi bedriver världens mest miljövänliga skogsbruk och att det är tack vare skogsbruket som det finns biologisk mångfald i skogen. Rimligtvis borde man kunna begära av skogsbrukets företrädare och bejakare att hålla isär fakta och åsikter men där går man bet direkt.
30 april, 2017 den 16:01
Tomas Johansson
Du dömer i alla stuationer ut allt som inte följer Sveaskogs modell.
Du är tvärsäker på det,
Utan att förklara varför, men du får dina åsikter att låta som vetenskap, det är bra gjort.
Du är en otroligt duktig försäljare.
Att underröjning är bra, såpass bra att det i stort sett är ett tvång i just lilla konstiga konungariket Sverige.
Det är verkligen en åsikt, påhittad i politiska maktorgan.
Det bygger inte på vetenskap.
30 april, 2017 den 16:22
Lars Lundqvist, SLU
Nej Tomas, du läser slarvigt och tolkar vidlyftigt.
Jag redovisar vad vi vet och sen är det upp till den som brukar skogen att ta hänsyn till den kunskapen när man beslutar om hur skogen ska skötas.
Jag har förklarat _varför_ man underröjer men var har jag skrivit att man _bör_ göra det?
Du blandar fortfarande ihop fakta och åsikter/värderingar. När jag redovisar vilka effekter Klas metod får (”plocka ut de mogna träden”) så innebär inte det ett ställningstagande varken för eller emot utan bara en redovisning av det vi vet om effekterna. Den skogsägare som tycker att fördelarna överväger nackdelarna ska naturligtvis fortsätta att göra så, men jag tycker att det är rimligt att skogsägaren får klart för sig vad effekterna blir innan beslutet tas.
Om jag funderar på att köpa en större bil som är rymligare och dessutom säkrare vid en ev. olycka, så är det väl rimligt att jag samtidigt får veta att den är dyrare och har högre bränsleförbrukning så att jag kan basera mitt beslut på så bra fakta som möjligt? Eller hur? Att någon påpekar att den större bilen är dyrare innebär inte att denne hävdar att stora bilar är sämre, eller hur?
Att du ogillar kalhyggen är inte ett argument för att inte redovisa vad vi vet om andra sätt att sköta skog. Om man som Ulf har åsikten att skogsbrukets omfattning bör minska så är det rimligt att samtidigt redovisa vad effekterna av det skulle bli för samhället i stort.
1 maj, 2017 den 16:50
Tomas Johansson
Kanske har du förklarat varför Sveaskog och dom andra kör sönder marken och att dom bör göra det.
30 april, 2017 den 15:49
ulf
nä nä lars, ingen åsikt ska styra över skogarna, helt avgörande är den bakomliggande ekologiska historia i relation till det landskap som skogen utvecklats i…det är det som ska styra över skogarna, och då pratar jag om hundratals år, för det är ju det som avgör hur ett ekosystem ska skötas, inte vad man råkar ha för grejer att avverka med …att du alltid drar fram att vi har inga bevis för att någon annan bruksmetod fungerar är också en sanning med modifikation, ja även när man tittar på ekonomin… se här en genomgång från finland http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/pdf-filer/Forskningsresultat%20lonsamhet.pdf … ibland känns det som du skickats ut till en telemässa av en excentrisk mångmiljardindustri för att marknadsföra fingerskivan…..men vi har gått vidare nu…för nu har vi även lämnat knapptelefonen och här kommer 3g, 4g och wifi och det kommer fler grejer hela tiden ….vi kan inte fortsätta med något som uppfanns på slutet av 18talet…och vad har ”det vi tror oss veta om hur naturen fungerar” med dagens kalhyggesbruk att göra, egentligen…. det borde väl i bästa fall betyda fängelse och skadestånd för utövarna….vi vet så mycket mer nu…. men vi vet inte hur vi ska handskas med dom som tar sig makt att tvinga sig till vad dom vill ha…det får bli slut på krypandet nu, vi behöver inte längre stå med mössan i hand, när patronerna orerar, vi kan bara be dom dra åt h-e och dom kan inget göra….hur många gånger ska jag säga detta till er gott folk (privata skogsägare)…tänk själva..annars är ni bara så lurade..
30 april, 2017 den 16:04
Tomas Johansson
Den träpatron du talar om heter svenska staten.
Största träpatronen i Europa.
30 april, 2017 den 16:32
ulf
ja givetvis är dom stora svin, ta örebro län som jag tillhör, där har vi tivedens nationalpark som behöver skyddszoner men det vill inte sveaskog…motiveringen är ju bara så j-a vansinnig…”Eva Karlsson Berg på Sveaskog menar att en anledning till att avverkningarna är nödvändiga är att de försörjer många i kommunen:– I området kring Laxå finns mycket skog och skogsindustri som sysselsätter en stor del av befolkningen. Sveaskog försörjer flera av industrierna, såsom Setras såg i Hasselfors och Aspa bruk i Askersund, med skogsråvara, säger Eva Karlsson Berg.
Enligt siffror från kommunen så stämmer det inte att skogsindustrin sysselsätter så många som Sveaskog vill påstå. Det är bara 5 procent av Laxå kommuns invånare som jobbar inom kategorin skogsbruk/jordbruk (SCB 2014). Många fler är beroende av de turister som kommer till orten, enligt kommunen och Ekoturismföreningen.” men kan vi vänta oss något annat av de som har total frihet att göra vad dom vill med vår natur, en bunt simpla lögnare….inget annat..sätt stopp för dom..
30 april, 2017 den 16:49
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Det är upp till skogsägaren själv att besluta hur han ska göra.
Det är upp till jordägaren själv att besluta hur han ska göra.
Det är upp till markägaren själv att besluta hur han ska göra.
Det är upp till godsägaren själv att besluta hur han ska göra.
Det är upp till näringsfastighetsägaren själv att besluta hur han ska göra.
Det är upp till ansvarig ägare själv att besluta hur han ska göra.
30 april, 2017 den 17:06
ulf
nä men nu talar du i nattmössan, försök att göra bilskrot av din mark eller bygga ett hus vid strandkanten, eller ta upp en grustäckt eller tror du att du får köra din egen fyrhjuling i din egen skog, lägg ner nu och läs på lite i lagboken…jag vill bara hjälpa dig, det verkar du behöva…
30 april, 2017 den 17:33
ulf
varför har skogsägare så förtvivlat svårt att förstå att dom är bortskämda snorungar som borde lära sig veta hut….om det stora gruvbolaget kommer från australien och hittar nåt intressant i marken så tar dom det bara, då kan ni stå där och gapa om äganderätt hur mycket som helst och dom skrattar er rakt upp i ansiktet, om staten vill bygga en järnväg mellan skithuset och köket så gör dom det hur mycket ni än hulkar, det händer varje månad i sverige, för när ni fått den konstiga rättigheten att bete er hur som helst med era träd, och köra sönder hur mycket som helst, då ska ni vara jäv-t tacksamma och hålla käft…och tänka över hur ni tar ert ansvar för den friheten…när det kommer till annat på eran ägandes mark så är det j-t mycket ni får rätta er efter, inte plocka en blåsippa, nattviol eller nåt annat av hundratals växter som är fridlysta, inte bygga hus eller sätta ut fisk i era sjöar, det är ingen som står och gapar om det, så era krokodiltårar för att ni nån enstaka gång stoppas från att avverka är ju bara patetiska, och erat beskydd av skogsägarföreningar, lrf och storbolag som käkar er till frukost….helt obegripliga, har ni fått sthlms syndromet allihop eller är ni bara korkade…
30 april, 2017 den 18:14
Erik Andersson
Jag funderade om Ulf hade börjat bete sig som en ny människa och sansat sig i sitt sätt att uttrycka sig, men där bedrog man sig …… 😉
30 april, 2017 den 19:13
Tomas Johansson
En fastighetsägare som missköter sig grovt kan få sina fastigheter tvångsförvaltade.
Så borde det även vara när det gäller skog.
30 april, 2017 den 18:22
ulf
va inte så där erik, jag är snäll i grunden, inte det minsta hatisk mot något..men vissa saker måste sägas på ett bryskt sätt, sanningen känns ofta elak…som jag brukar säga…i ett förljuget samhälle ses sanningen som en förolämpning….
1 maj, 2017 den 09:52
ulf
här får ni lite att fundera på…. alla ni som tjatar om äganderätt och konfiskation av eran egendom… när ni en gång på 50 tusen slutavverkningsanmälningar blir hindrade att göra precis som ni vill………jag kallar er bortskämda snorungar, och jag ska förklara …mad max sätter sig i sin fantastiska maskin, den är inte besiktad, den är inte typgodkänd den sprutar ut olja ur trasiga slangar, den river upp marken och mejar ner träd, den som försöker stoppa framfarten är det synd om, ond bråd död väntar……men sen kliver mel gibson ur sitt fejkade fordon för det är ett animerat fartvidunder och filmteamet klappar honom på axeln…snyggt mel det här kommer att bli en kanonfilm…skådespelarna tvättar av sig fejkblodet och alla äter en god middag, mel gibson åker och hälsar på en släkting i sverige, han frågar om han får låna fyrhjulingen och ta en sväng i kompisens skog….nej för fan mel det är förbjudet, han frågar varför det inte finns något gästhus nere vid sjön, nej förfan det är strikt förbjudet att bygga vid sjöar, han frågar om han får gräva upp några blåsippor och ta med hem… ja ni börjar fatta…sen frågar han vad det är för monster till maskin som står på gårdsplan med en pangad hydralslang i en stor pöl av hydralolja, är det inte förbjudet att köra med så slitna slangar frågar han säger dom inget på besiktningen om slitna slangar, nä vi har inga besiktningar på skogsmaskiner…hmmm säger han.. han tar en sväng ut på de hyggen som omger gården och ramlar handlöst ner i ett djupt hjulspår, jag fick ju inte köra fyrhjulingen för att det kan skada skogsmarken sa han till sig själv, men va fan det här är ju löjligt….mel åker hem med en lättnadens suck från ett av världens mest absurda land, där ägarna till skogen, skriker högt när dom måste ta lite lite lite hänsyn….
1 maj, 2017 den 11:12
Erik Andersson
Och Mel Gibson åker hem till USA eller Australien där han egentligen är född, där går han ut på sina egna ägor, för på grannens ägor har inte rätt att gå ….. Oj, det fanns ingen allemansrätt ”over there” , men det fanns det i det absurda landet! ….. 😉 med dess bortskämda snorungar ……
2 maj, 2017 den 16:09
Tomas Johansson
Allemansrätten blev tvunget införas efter att den stora baggbölaren staten hade stulit all mark i norra Sverige, rutat in medborgarna i små små rutor.
Antingen hade alla hamnat i finkan, så dom var bara tvungna införa den s.k. ”Allemansrätten”.
Det är därför den finns.
Det ena absurda skapar det andra.
2 maj, 2017 den 19:37
Erik Andersson
Konstig tolkning hur allemansrätten kom till, Tomas! Men som vanligt bottnar allt i statens hantering av de Norrländska skogarna …… 😉
3 maj, 2017 den 08:24
Tomas Johansson
Om du har en annan förklaring till varför ”Allemansrätten” finns så är jag intresserad av att höra den.
3 maj, 2017 den 12:23
Erik Andersson
Allemansrätten är inte en uråldrig sedvanerätt som många tror. Vid 1900-talets början blev bärplockning luckrativt . Flera personer blev dömda för olovandes tagit bär och växter från markägarnas marker. Detta efter en gammal lag. i drygt 25 år utreddes sen ”allemansrätten”. 1940 lades ett betänkande för att öka allmänhetens möjlighet till friluftsliv. Först 1974 lagfästes allemansrätten i och med införandet av naturvårdslagen. 1991 föreslogs allemansrätten att bli grundlagsskyddad och det skedde sen 1994.
3 maj, 2017 den 14:12
Tomas Johansson
Allemansrätt finns i bara i glest befolkade områden som Norge, Sverige, Finland och Island, ingen annan stans.
Så det har med det att göra, därför blir den mer och mer problematisk ju längre söderut och ju närmare tätbefolkade områden man kommer, som när Romer campar på din tomt i Uppsala t ex.
I Norra Norrland kan man dessutom inte kontrollera all mark, så även om allemansrätten inte fanns så fanns den ju ändå i praktiken, eftersom ingen kan se vars du befinner dig.
Problemet berör således bara områden långt ifrån de stora skogarna i norr.
Ointressant ämne.
3 maj, 2017 den 14:34
Erik Andersson
Tomas! Ointressant ämne för att det inte stämde med din världsbild? 😉
Plantage: Mycket stort jordbruk där man odlar väldigt mycket av en enda gröda som man exporterar. Källa: NE …..
Jag har inga plantager, utan bara planteringar … årets sannaste formulering 😉
3 maj, 2017 den 16:30
Tomas Johansson
Du menar att den jordbrukare som har två olika grödor eller fler på sina marker inte har planterat någonting?
Tips på andra fiffiga formuleringar för folk i skumma näringar:
”Jag har inte mördat nån, jag har bara haft ihjäl han”…
”Jag har inte stulit nåt, jag har bara tagit det”…
Alla går fria!
Jajjamän!
3 maj, 2017 den 19:24
Erik Andersson
Gå ut själv och läs vad plantage är så får du svar! 🙂
1 maj, 2017 den 13:53
ulf
jag tror du överdriver lite erik…det finns tex tiotusentals campingplatser som inte kostar något, nationalparkerna avlöser varandra som svenska hyggen och där sover man gott i lugn och ro, utan att någon ilsken snorig bombmurkelhatare kommer och jagar bort dig, men skogarna finns ju bara på 20% av ytan, då dom måste ha 500mm regn varje år för att kunna överleva…och erik, det som du verkar så stolt över, allemansrätten, är det inte den som de flesta skogsägare och dess organisationer (inte jag) kämpar för att få bort….varför är ni så motsägelsefulla, bestäm hur ni vill ha det, så får vi diskutera utifrån det….man kan inte säga att man älskar naturen och sen förstöra den… man blir bara förvirrad när man försöker lyssna på era önskemål om framtiden…läste nånstans att australien har halverat uttaget i sina skogar på 20 år, även nordamerika och kanada minskar sina avverkningar…det är väl inget ”miljövänliga” sverige tänker göra va …
1 maj, 2017 den 14:09
Erik Andersson
Men Ulf! Inbillar du dig att du eller jag är någon representant för skogsägarna? Vi är bara 2 av över 300 000 st privata skogsägare i Sverige och ingen har samma åsikt i alla frågor, så enkelt är det. 😉
Jag för bara fram mina EGNA ståndpunkter på denna blogg och dom står jag för, t ex har jag inget ”alias” som jag gömmer mig bakom! 😉
1 maj, 2017 den 16:53
Tomas Johansson
http://www.vk.se/plus/1965134/mp-vill-att-kyrkan-slutar-med-kalhyggen
Vi får se…
Annars har kyrkan gjort sig kända för att vara exra vårdslösa med sin skog, liksom med sina anställda för den delen.
1 maj, 2017 den 21:42
Niklas
Mp ligger ju under riksdagsspärren i de senaste opinionsundersökningarna och åker förhoppningsvis ut i nästa val. Så Mp är väl rätt desperata vid det här laget.
1 maj, 2017 den 21:53
Tomas Johansson
Sossarna, som byggt upp det svenska statliga skogsväsendet är också på väg ut i marginalen, märks tydligt ute i Europa.
2 maj, 2017 den 23:13
Niklas
Tja, i Sverige ökar nu sossarna, efter ett antal förlustval på rad. Det var länge sedan sossarna låg stadigt runt 45%. Å de partipolitiska förändringarna beror knappast på den förda skogspolitiken, utan här är det nog andra faktorer som spelar in.
3 maj, 2017 den 08:26
Tomas Johansson
Hela det samhällsbygge som Wigforss m fl. införde har kommit på skam, ett av skälen är att statens storbolag fungerar sämst.
3 maj, 2017 den 23:52
Niklas
Det finns många orsaker till att samhällsbygget håller på att krackelera. Viktigast torde vara misshushållningen med den ofantliga sektorn och tillhörande höga skattetryck, som gör människor till bidragsnarkomaner.
4 maj, 2017 den 08:55
Tomas Johansson
Där håller jag med dig helt och hållet.
Vi skattar bort 3/4 av vad vi tjänar under ett liv, än värre för företagare om de inte har finurliga revisorer.
Wigforss samhällsidé påminde om sovjets, gick mot konkurs.
Eftersom allt skatterna skapar hamnar i storstäderna så går landsbygden sakta mot utrotning, via skattsedeln.
Problemet med storskogsbruket och miljörörelsen är på den punkten lika, bägge är de en del av drömmarna om det kollektiva samhället där staten ska driva de stora näringarna.
En urusel samhällsvision.
Miljörörelsen kan ibland tolkas som ett de är emot privat ägande och företagande överhuvudtaget, då blir följden att samhället ska driva hela skogsbruket, vi som bor i Sveaskogs stasskogbruksområde får frossa vid den tanken.
7 maj, 2017 den 22:43
Sebastian Kirppu
Det dystra Tomas är att vi som bor i marker som ägs av privata markägare vars skogar förvaltas av bolag som Mellanskog, Weda skog, Fiskarheden, Siljan skog, StoraEnso, Korsnäs, Moelven osv också får frossa när LRF med flera skogsägarorganisationer anser sig bedriva ett miljövänligt skogsbruk. Det är ingen skillnad på den stora massan av privatägare och skogsbolagens skogar i mina trakter – det är ju skogsbolagen som brukar och sköter den privatägda skogen med samma sorts svenska skogsbruksmodell, det vill säga kalhyggen, markberedning, plantering, gallring och kalhygge igen. Sett till avsättningar finns några bolag som sticker ut som bättre än andra, även vissa regioner inom storbolagen sticker ut på grund av de stora arealerna frivilliga avsättningar. Men det beror på att människorna som jobbar på dessa regioner är kunniga och vågar stå upp emot chefer som vill skövla skogen och att skogshistoriken i regionen är annorlunda än i andra. Detta gäller framför allt skogsregionerna i nordvästra Sverige där Herman Sundqvist nu bestämt att SKS inte ska inventera skyddsvärda skogar längre. Men jag känner även flera privata markägare som ifrågasätter bolagens virkesköpare när de ringer eller knackar på dörren. Det dystra är ändå att de allra flesta privata markägare verkar låta sig luras av skogsbolagens virkesköpare eller affärsförslag. Här är ett exempel på hur en stackars markägare betalat för att få Norrskog att göra en skogsbruksplan som visade sig vara värdelös. Istället för att begära pengarna tillbaka av Norrskog så anklagar markägaren istället Skogsstyrelsens anställda. Jag skulle inte godta att Norrskog gjort ett så dåligt jobb trots deras expertkunskap som påtalas i inslaget.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/skogsagare-ar-maktlosa-mot-nyckelbiotoper
8 maj, 2017 den 06:50
Erik Andersson
Nja Sebastian, nu tänjer du verkligen på vad markägaren säger i intervjun. Vi kan ju också ta upp fortsättningen på problematiken med nyckelbiotoperna. Hör här fortsättningen på reportaget som kom dan efter: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/fa-skogsagare-far-ersattning
4 maj, 2017 den 23:22
Niklas
Tomas! Jag är inte säker på att Sveaskog hade skötts bättre om det hade varit privatägd. Det beror nog mer på företagskultur än ägandeform i det fallet.
Om man däremot hade styckat av Sveaskog i säg 50 000 lotter som sedan sålts till 50 000 privata skogsägare (nya eller befintliga), så hade det blivit mycket mer variation i den skogen.
5 maj, 2017 den 16:55
Tomas Johansson
Nej, SCA är knappast bättre än Sveaskog, men det stör ju extra mycket när Sveaskog är statligt, ”allmänhetens” skogsförvaltare, och när man vet hur de ”fått” sina enorma ägor svider det extra mycket i samvetet.
Det är en genomvidrig apparat, från början till slut.
Dessutom är det enligt min erfarenhet svårare att påverka en stat än ett multinationellt storbolag.
Det multinationella bolaget är alltid lite känsligt för kritik som syns utåt, av ekonomiska skäl.
Staten skiter i allt, oavsett vad du säger eller vad som händer.
Så totalt sett är Sveaskog värst, även om resultatet ute i markerna är ganska lika.
6 maj, 2017 den 22:23
Niklas
I princip all statlig verksamhet har ju lite av skyddad verkstad över sig, till skillnad från det privata näringslivet. Det är ju svårt att bortse ifrån. Men som sagt skogsskötselmässigt torde det inte i sak skilja nämnvärt mellan Sveaskog och SCA, Holmen, eller något annat skogsföretag.
Kan väl också nämna att jag har Sveaskog som rågranne, men har inte märkt något negativt av det.
1 maj, 2017 den 23:34
Lars Lundqvist, SLU
Sebastian har en intressant formulering, apropå detta med fakta kontra åsikter:
”det är ju också fakta att skogsbruk enligt den svenska modellen med kalhyggen, markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och återigen slutavverkning med kalhygge är förödande för skogens biologiska mångfald.”
Det är fakta att de åtgärder du räknar upp påverkar en del arter väldigt negativt, men det är också fakta att andra arter påverkas positivt, vilket du själv har skrivit tidigare.
Din slutsats att det är ”förödande” är inte fakta utan en åsikt, en värdering och det är där du har en skiljelinje mellan dig och en del inom skogsbruket. Om man ska komma nån vart i en diskussion så måste man vara rimligt överens om fakta. Då blir det lättare att identifiera var man har olika åsikter och att som nästa steg kompromissa.
3 maj, 2017 den 14:16
Tomas Johansson
Herregud Lars, du svamlar så man tappar orken.
De menar att det inte går att vetenskapligt bevisa att trakthyggesbruket skadar naturen…!!!???
Då kan man undra vad du menar med ”vetenskap”?
Målet för dig är att förvirra begreppen så alla ger upp.
Så uppfattar jag ditt eviga svammel.
3 maj, 2017 den 21:33
Lars Lundqvist, SLU
Helt rätt! Vad kul att du äntligen förstår.
Vetenskap är en metod att försöka förstå världen omkring oss. Ett arbetssätt. Såvitt vi vet än så länge så är det den pålitligaste metoden att få veta hur världen fungerar.
Men vetenskapen som metod kan bara tala om hur nånting ÄR, inte om det är bra eller dåligt. Det går att visa vetenskapligt att kalhuggning förändrar en massa saker, men det går inte att avgöra om förändringarna är bra eller dåliga eftersom det förutsätter att man värderar det som händer på något vis. Det förutsätter att någon bestämmer att en viss förändring är bra och en annan är dålig, och den värderingen kan inte vetenskapen göra.
En bonde som plöjer en åker förändrar också en massa saker. Är det bra eller dåligt?
5 maj, 2017 den 11:22
Tomas Johansson
Ja det är en märklig inkrökt värld ni lever i där på SLU.
Jag upprepar:
Skogsforskningen måste bort från SLU.
Eller rättare sagt.
Vi behöver skogsforskning även i Sverige.
Plantageforskningen på SLU kan ju vara kvar.
Sedan behöver vi också SKOGSFORSKNING!
6 maj, 2017 den 22:25
Niklas
Skogsforskningen ligger bra på SLU, tycker jag.
7 maj, 2017 den 20:20
Sebastian Kirppu
Lars, när jag läser din kommentar inser jag att vi inte menar samma sak när vi använder ordet skog. I min värld är skog först och främst ett levande ekosystem. Så jag ändrar min ordföljd till ”det är ju också fakta att skogsbruk enligt den svenska modellen med kalhyggen, markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och återigen slutavverkning med kalhygge är förödande för naturskogens biologiska mångfald.”
Känns det lite mer förståeligt nu Lars?
Förödande är alltså inte en åsikt som du vill hävda utan fakta. Naturskogens ekosystem bygger ju på att alla träd som gror på platsen där fröet hamnat även ska leva där hela sitt liv, dö på samma plats och t o m förmultna på denna plats. Naturskogens biologiska mångfald är helt beroende av detta. Sen tillkommer brand, stormar, insektsangrepp, svamputbrott, översvämningar och snöbrott som råder över liv och död bland träden i naturskogen. Men jag har svårt att tro att något av de träd som blivit påverkad av störningarna har flyttats från skogen till ett sågverk eller massafabrik av vare sig stormen, elden, barkborren, gremmeniellasvampen, bävern, vårfloden eller snöfallet. Jag har även svårt att tro att du som vetenskapsman anser att detta skulle vara en felaktig tolkning, alternativ fakta eller min personliga värdering och åsikt av naturskogens ekologi.
Den stora skiljelinjen mellan mig och en stor del av skogsbruket är mycket tydligt just definitionen av ordet skog vilket du själv bevisade med din kommentar. Skogsbruket hävdar att all mark som har träd på sig är skog medan jag och många med mig hävdar att skog är ett levande ekosystem. Vem som har rätt verkar vara mycket svårt att komma överens om men det är bekymmersamt att skogen i mångas ögon bara är träden på marken medan alla andra levande organismer som hör skogen till inte räknas. Vad anser du vara skog?
2 maj, 2017 den 06:10
ulf
erik du säger ofta att det finns 300 tusen skogsägare och att det borgar för att vi får en mångfald i sveriges natur…men det är väl en sanning med modifikation du kan ta bort 80% direkt, som äger så lite att det inte påverkar nånting (5 hektar bland skog i en kalhyggesöken betyder ingenting för helheten) du kan även ta bort alla som är förvaltade av skogsägarföreningar och bolagens entreprenörer, från vilka vi varje dag får höra kalhyggets lov sjungas…även om det skulle vara så att skogsägarna inte ”har samma åsikt i alla frågor” så har tillräckligt många en åsikt som enligt många experter är förödande för skogarna….tex så har ingen forskning någonsin kunnat bevisa att skogsekosystem återbildas under en mansålder efter en kalhuggning….och när då 90% av vår skog just kalhuggs så borde du inte så lätt avfärda oss människor som varnar för en katastrof…blir du inte bekymrad när jag berättar att de stora bolagen som äger över hälften av sveriges skogar och dominerar över ytterligare 80% av de privata, inte ens kan slutavverka 1% av sina egna marker, utan förtvivlat bearbetar de privata skogsägarna för att få göra slutavverkningar på deras mark… tycker du verkligen att det är ok av dessa bolag som var och en äger miljoner hektar, och har överavverkat så att dom inte ens kan hålla en normal cykel på sina slutavverkningar, det är ju dessa bolag som talar dagarna i ända om det hållbara skogsbruket som dom bedriver, gå in och läs på deras hemsidor.. något mer förljuget får man leta efter…och om det nu finns så många ansvarstagande privata skogsägare varför ser jag bara kalhyggen på deras marker, efter en avverkning….den dagen kommer givetvis, då kalhuggning är lika med skövling, men skogsmaffian som är fast i en dödsdans kommer inte att erkänna detta förens dom har gjort om den sista flerskiktade skogen till ett värdelöst plantage….
2 maj, 2017 den 07:08
Erik Andersson
Så du menar att skogsägare med 5ha och mindre inte kan ha naturvärden på sin mark som gynnar mångfald? Även de skogsägare som har förvaltning av sin skog bestämmer inriktningen av denna.
Sen kan man ju alltid diskutera när ett skogsekosystem är intakt. Ska man räkna 100 år bakåt, 200 år, 400 år eller järnåldern, vikingatiden eller när vi var jägare/samlare? Skogsekosystemen har väl ändrats under den tiden också? Och ett ev varmare framtida klimat, ändrar inte det också förutsättningarna?
Varje skogsägare väljer själv vilken metod som den har, håller man sig inom skogsvårdslagen finns det flera sätt att sköta skogen idag än mot för ett antal år sedan. Fungerar det bra med att avverka och plantera/så/självföryngra varför ska man då ändra till någon ny metod som vi inte vet så mycket om. De som vill har ju möjligheten att sköta skogen ”hyggesfritt”. Förstår inte varför vissa ska bråka om det, det är ju bra om skogen sköts på olika sätt.
2 maj, 2017 den 08:55
ulf
ett enkelt svar på alla dina frågor erik är att kalhyggesbruk faktiskt gör slut på mångfalden i naturen….tänk lite nu….varför pratar vi överhuvudtaget om skog i världen under flera benämningar, skyddad, produktion och plantager…bara det underkänner ju skogsbruket som miljövänligt, om det nu var miljövänligt så behövde vi inte skydda skogar och kalhyggesbruket är ju lite mer än bara produktion, det för ju med sig planterande även kallat plantage, den vidrigaste formen av skogsbruk, den vi samlar pengar för att stoppa i andra länder…ta av dig ögonbindeln även om det känns jobbigt när ljuset tränger på….det är inte så farligt att se sanningen i vitögat…du faller inte död ner och f-n vad mycket bättre man mår när man inte ljuger för sig själv…testa..
2 maj, 2017 den 09:38
Erik Andersson
Jag har inga plantager, utan bara planteringar och självföryngringar. Även på de ställen jag satt lärk och contorta har en naturlig blandskog blivit till. Jag spar björk och andra lövträd där det passar och strävar efter en blandskog på mina marker. Är rädd om sälgen, spar aldungar och röjer inte ned rönn,vide, asp om de inte hindrar en bra huvudstam. Tror nog att jag inte har någon sämre mångfald nu än på början av 1900-talet på mina marker. Det enda som försvunnit är de betande djuren på skogen, men det finns ju naturliga orsaker till det! Är helt på det klara att vi ska spara (och ersätta skogsägare för) viktiga biotoper. Men på mark som brukats i generationer ser jag ingen anledning att ändra på det ansvarsfulla skogsbruk som sker idag på dessa marker. För en annan som varit med sen 70-talet så ser jag vilka framsteg vi tagit för biologisk mångfald sen dess! 🙂
3 maj, 2017 den 14:17
Tomas Johansson
”Jag har inga plantager, utan bara planteringar”…
Årets snyggaste formulering?
2 maj, 2017 den 20:26
ulf
då går vi vidare med lite fakta som ju ändå är det viktiga om debatten ska fungera…vi tar det här med klimatet och utsläpp av kol och div gaser i vår tunna strimma livgivande luft runt vårt lilla klot .. och där är ju just kalhyggen den stora boven…ja jag vet …det är dags att blunda nu för vissa…vi tar några fria forskare och hör vad dom säger http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%20Detalj/skogsbruket—en-miljobov.cid1110851 .. ja så är det ju, allt försvar för kalhyggen när det gäller detta är nonsens, sånt där som industrin ägnar sig åt… men varför lyssna på såna som kämpar för sitt liv och måste få leka morotsodlare för att överleva,och där ingår också dikning och dess konsekvenser http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/nar-vi-malen/vatmarker/Pages/historiskavatmarker.aspx och vilka forskare säger att kalhyggesbruk är bra, förutom den trogna skaran på slu http://www.aktuellhallbarhet.se/darfor-orsakar-kalhyggen-storre-klimatutslapp/
3 maj, 2017 den 23:48
Niklas
Ulf! När det gäller dikning, så har den gamla anor i Sverige, Inte minst på jordbrukssidan. Redan Skara stadslag (ca 1350) nämner dikning. Gustav Vasa påbjöd 1559 att ”fogde skall hålla dikessyn, eljest högsta ogunst och vrede”.
George Stephen https://sv.wikipedia.org/wiki/George_Stephens_(ingenj%C3%B6r) skrev bl.a. dränering är grunden till all annan förbättring av marken.
4 maj, 2017 den 06:33
ulf
jo men niklas, vi brände ju häxor också, alla traditioner behöver väl inte vara bra…
4 maj, 2017 den 23:16
Niklas
Nej Ulf! Alla traditioner behöver inte vara bra, men det finns ju ingen anledning att skrota de bra och välfungerande traditionerna som t.ex. dikning.
9 maj, 2017 den 08:01
Tomas Johansson
I övre Norrland brändes inga häxor! (dåtida Västerbotten-Österbotten).
Det såg Landshövding Johan Graan till.
3 maj, 2017 den 20:02
ulf
jag läste i dag, att om några år ska vi få 30 tusen nya drönare i skogen, jag tänkte i mitt stilla sinne, nej inte trettitusen till som bara låter en inköpare ta över jobbet för att låta det stora skogsbolaget ta ner dom i kalhygges misären http://www.synonymer.se/?query=dr%F6nare … men det var ju inte såna drönare dom tänkte på, utan nåt annat skit dom håller på med, …förstår inte varför man utbildar sig till skogsmänniska för att sitta och styra ett ufo… det är klart, så svårt som det blivit att ta sig fram över sönderkörda hyggen och risiga ungskogar kanske det snart funkar bäst utan en dags skogsvandring när man ska bedöma en skog… http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=130&t=29498 men jag tycker det är sorgligt att man nu ska sluta gå i skogarna, eller är det kanske ett sätt att stå ut med de nya skitskogarna….att se dom på avstånd…
4 maj, 2017 den 05:35
Erik Andersson
Läs artiklarna ordentligt och lägg inte in så mycket eget ”tyckande” så förstår du bättre vad en drönare kan hjälpa till i skogsbruket med …..
5 maj, 2017 den 14:18
Lars Lundqvist, SLU
Apropå diskussionen ovan med Tomas om vad vetenskap är och vilka frågor vetenskap kan svara på:
Jag kan rekommendera de som är intresserade av hur forskning fungerar, av vetenskapsteori, att läsa boken ”Vad är vetenskap egentligen?” av Alan Chalmers. Den ger en bra redovisning av området på ett lättbegripligt sätt.
http://www.bokus.com/bok/9789188248824/vad-ar-vetenskap-egentligen/
5 maj, 2017 den 17:08
Tomas Johansson
Forskning som saknar hjärta, är det farligaste av allt.
Många nu internationellt uppskattade forskare är djupt troende.
De styrs av en inre kompass som hindrar dem från att bli redskap i vedervärdiga maktsystem, som forskare och ingenjörer utan etik och moral annars riskerar, med mycket goda chanser till karriär och bra ekonomi.
Om inget inne i kroppen säger ifrån.
Hjärtlösheten i svensk skogsforskning brukar slå tillbaka med åren, som alla de kalhyggesexperter som efter pensionering gör allt för att stoppa det hela deras yrkesliv gått ut på.
Att kalhugga Sverige.
5 maj, 2017 den 23:29
Niklas
Tomas! SLU var väl världsbäst på just skogsforskning, om jag inte missminner mig. Så där brukar forskarna ha huvudet på skaft.
6 maj, 2017 den 08:35
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Publika avverkningsanmälningarna till aktivister och alla särintressen i hela världen skall och måste upphöra.
Det strider mot den personliga integriteten och mot datainspektionens åsikter.
Markägaren äger jord och skog och ska ha full förfoganderätt för att vara miljöräddare och binda mera koldioxid.
Därför ska inte myndigheter och dras allierade särintressen kunna stoppa avverkningar som är bra för vår klimatnytta.
Miljö och artskyddet baseras dessutom på okunskap och felaktiga godtyckliga grunder.
Finns heller ingen anledning att ha 6-veckors regeln kvar bara för att Skogsvårdsstyrelsen idag saknar kompetens.
Därför är det dags att avskaffa kravet på avverkningsanmälningar.
Skogsmyndigheten saknar kompetensen, skogsägarna har själva högre kompetens och erfarenhet med skötsel av skog, det är skogsägarens ansvar fullt ut att sköta den ärligt ägda skogen.
Skogen tillhör ju ägaren och då kan inte myndigheter och politiska särintressen som inte är sakägare stoppa en avverkning på felaktiga grunder.
Så här kan vi inte ha det, det förstår ju alla.
Publika publiceringar skall istället införas när bidragsförsörjda och offentligt anställda myndigheter vill ha ut lön.
Det är ju faktiskt av stort allmänt intresse att vi skattebetalare och skogsägare kan kontrollera att de verkligen gör rätt för sig och inte bara lämnar springnotor efter sig.
Det är vi skattebetalares gemensamma skattepengar som det talas om här till skillnad från markägarens skog och dessa pengar ska ju självfallet inte slösas bort på klåfingriga byråkrater eller aktivister som inte kan få ett hederligt arbete gjort, eller som saknar förmågan att skilja på mitt och ditt eller saknar sunt förnuft.
Skattemedel som behövs mer till skola, vård, vägar och rättsväsendet idag.
6 maj, 2017 den 10:39
tomasojohansson
Vissa begränsningar eller grundkrav kommer samhället alltid ha.
Bin bil måste ha bromsar och lyse, ditt hus måste ha godkämd rökkanal, du får inte heller göra vad du vill mot dina barn eller andra människor.
Varför skulle en skogsägare få agera helt utan begränsningar?
Logiken i det?
De som sköter skog sämst borde givetvis liksom i alla andra exempel få betala för det, straffas enligt gängse lagstiftning som alla andra.
Det görs inte.
Du kan skövla hur mycket skogsmark som helst utan risk för bestraffning.
Det måste upphöra.
Problemet är att staten själv, rättskiparen, skövlat mest skog.
Då blir rättsläget oklart.
Straffen uteblir.
6 maj, 2017 den 11:38
Erik Andersson
Det finns ingen som skövlar skog i Sverige, Tomas! Du har gått på miljöorganisationernas modeord. Det andra är plantager …….
6 maj, 2017 den 22:28
Niklas
Ett ypperligt förslag, Privat äganderätt!
7 maj, 2017 den 19:35
Sebastian Kirppu
Du som inte vågar står för dina åsikter under eget namn kan väl läsa på lite mer om skog och klimat. Om du nu vill vara en markägare som gör klimatnytta ska du låta skogen stå och växa istället för att hugga ner den då stora träd och gammal skog binder och lagrar mer kol än kalhyggen och ungskogar.
Biologiskt funktionella ekosystem, som gamla naturskogar, har också en bättre resiliens än de planterade och välskötta virkesåkrarna av gran eller tall som idag dominerar det svenska så kallade skogslandskapet.
Så med andra ord verkar det som om svenskt skogsbruk gjort klimatet en björntjänst genom att strunta i ekologiska grundfakta gällande skogen som ekosystem och kollager.
http://www.nature.com/news/tree-growth-never-slows-1.14536
10 maj, 2017 den 23:22
Niklas
Gammal skog är en kolkälla http://www.skogen.se/nyheter/skogen-storre-kolkalla-an-vantat Så hugg ner skogen i tid.
7 maj, 2017 den 09:11
ulf
några fina dagar har det varit och folk älskar att åka ut på landet, sommargästerna står som spön i backen här i mina trakter…100% har på min fråga sagt…ja det ser för jävligt ut i skogarna..100%, tänk att bedriva ett sånt j-a skitskogsbruk att man gör hela befolkningen förbannade…är det inte bedrövligt, hur mår ni kalhygges brukare…vi vill alla ha respekt, men då måste vi ta hänsyn till våra medmänniskor…
7 maj, 2017 den 09:32
Erik Andersson
Som man frågor får man svar …..;)
Har du slutat slå din fru är ett bra exempel på detta, iaf om man får bara svara Ja eller Nej …..;)
Och mina små hyggen går till bra med en blandning av planering/självsådd, så jag mår bra tack …… 🙂
7 maj, 2017 den 17:31
ulf
likt fulla diplomater, är även sveriges skogsbolag och skogsägare omöjliga att sätta dit för något… så att skogsstyrelsen nu tycker vi kan göra det snabbare och enklare vid slutavverknings anmälningar är bara i sin ordning…ja vi kan väl sluta bärga diplomaternas bilar tillbaka till ambassaderna också med fyllona som passagerare, låt dom köra hem förtusan…varför krångla till det, naturen och medmänniskorna får tåla lite… men det diplomatpass som svenskt skogsbruk roffat åt sig, borde nog vridas ur händerna på dom om jag fick råda..http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida/
8 maj, 2017 den 07:16
ulf
om nu någon inte förstod vad jag skrev här ovan…så är det så att om du lämnar in en ofullständig eller felaktig slutavverkningsanmälan så har du inga som helst sanktioner att vänta…snarare tvärt om du kan bara avverka även om du blir avslöjad, och ingen kan genom rättsväsendet överklaga felaktigheterna…detta är vad jag menar diplomatpass för skogsägarna…nu vill man alltså skynda på denna ordning så att det blir omöjligt att hinna med i de rättsvidriga svängarna, och helst vill man mörka anmälningarna för allmänhet och miljöorganisationer…läs min länk ordentligt och begrunda vad man håller på med på skogsstyrelsen och inom skogsindustrin…är det inte dags för riksrevisionen att titta på detta och framförallt ändra på de vidrigt svaga lagar som skogsbruket lyckats lobba sig till……
8 maj, 2017 den 07:26
Erik Andersson
Det är Skogsstyrelsens jobb att begära komplettering eller att avslå hyggesanmälningar. Klarar de inte av sitt jobb så får de väl äska mer medel eller skärpa upp sina rutiner. Att anklaga skogsägarna som i de flesta fall gör så gott de kan med anmälningsblanketten för avverkningsanmälan är att göra det lätt för sig. Vad miljöorganisationer och allmänhet har att göra med markägarnas avverkningsbeslut fattar jag inte. Vi har en Skogsvårdslag och Skogsstyrelsen ska se till att den följs upp, det räcker för min del!
8 maj, 2017 den 11:17
ulf
hur fort folk kör förbi dina ungars daghem/skola lägger du dej inte i heller då….om grannarna vill ha en gruva på tomten så är du heller inte intresserad kanske…
8 maj, 2017 den 11:32
Erik Andersson
Vad jag vet så finns det lagar och förordningar som reglerar detta, vad det nu har att göra med publika avverkningsanmälningar vet nog bara Ulf?
8 maj, 2017 den 12:32
ulf
men lagar och förordningar går ju inte att överklaga i skogsbruket, kan du läsa innantill tack…om skogsstyrelsen åker ut på en av tusen avverkningsanmälningar så kan dom väl inte avgöra när du falskt fyller i en anmälan på de 999 andra och sen kan inte detta överklagas av någon… hur lagvidrigt det än är…har du någon rättspatos överhuvutaget erik…och nu vill man snabba på denna korta tid och ni vill mörka anmälningarna dessutom..så sorgliga trodde jag inte skogsägarna var, och som du vet har jag inga höga tankar innan heller…när trior du allmänheten får nog….jag har fått det för länge sedan och fler får upp ögonen varje dag…ni leker med elden..
8 maj, 2017 den 13:38
Erik Andersson
Till skillnad från dig, Ulf! så tror jag de flesta skogsägare om gott (gäller även andra än skogsägare) Att man skulle fylla i falska uppgifter tror jag knappt existerar, man vet ju att Skogsstyrelsen kollar uppgifterna. Och vad har t ex du Ulf, att göra med att X X-son skickat in en hyggesanmälan till Skogsstyrelsen.
8 maj, 2017 den 15:57
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Starkare äganderätt i Norge och Finland än i Sverige
I dag är nästan en tredjedel av den svenska skogen undantagen från skogsbruk. En hel del av marken har tagits mot ägarens vilja.
Sverige skiljer sig därmed kraftigt från Norge och Finland.
Sverige behöver stärka äganderätten eftersom myndigheterna har valt en annan linje jämfört med våra nordiska grannar när det gäller intrång på skogsmark och ägarens rätt att bestämma över sin egen mark.
I Norge och Finland konfiskerar inte staten mark för naturvårdsändamål mot markägarens vilja.
Alla statliga skogsavsättningar på enskild mark i Norge sker genom det man kallar Frivillig vern.
Skogsägaren kan stoppa process
När en process för att bilda ett naturreservat påbörjats kan skogsägaren när som helst välja att avbryta processen om hon ändrar sig och vill fortsätta bruka skogen.
I Finland görs skogsavsättningar på enskilt ägd mark i det så kallade Metsoprogrammet. Det går ut på att skogsägaren själv erbjuder staten mark mot ersättning.
I Sverige har markägarens egen vilja liten eller ingen betydelse. En svensk skogsägare som själv vill avsätta skog för till exempel naturreservat, har i dag begränsad möjlighet att få ersättning medan en annan skogsägare kan få skog tvångsinlöst mot sin vilja.
Gynnar inte naturen
Enligt Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF, och många många fler är detta en politik som inte gynnar den svenska naturen.
Man tar bort incitamenten att bevara och skapa naturvärden och det drabbar naturvården i landet.
Varför har Sverige valt en så helt egen väg i skogspolitiken?
Det finns en tradition bland svenska myndigheter att köra över markägarna och jobba strikt utifrån bevarandebiologisk teori, där markägarens vilja väger lätt.
Gunnar Lindén säger att myndigheterna har gjort sina inventeringar och har en bank av områden som man vill ska skyddas och som man ibland känner personligen för.
Myndigheterna uppfattar det nog som bortkastat arbete om vi i stället ska jobba med områden skogsägaren själv vill avsätta.
Vilken är LRFs uppfattning? Hur borde det vara?
På samma sätt som i grannländerna. Myndigheterna borde samarbeta och välja avsättningar där skogsägarna vill det.
Hur ser skogsägarna på att en så stor andel av skogen tas ur bruk?
Skogsägarna tycker att det är en felprioritering. Vi behöver ha en effektivare naturvård som oftare kan kombineras med brukande. Alltför stora avsättningar försvårar möjligheterna att ersätta fossila och miljöskadliga material.
Industrier saknar dessutom råvara
Politiken försvårar möjligheterna att bo och verka i hela landet speciellt på landsbygden. När människorna tappar försörjningen och flyttar växer åkrar och ängar igen och det drabbar hela den biologiska mångfalden.
Särskilt i landets nordvästra delar har så mycket skog undantagits från skogsbruk att det på många platser inte finns underlag för träförädlingsindustrier längre !
Ska vi lägga ner nordvästra Sverige?.
8 maj, 2017 den 17:18
Tomas Johansson
Antar att du inte bor i ”Nordvästsverige” och inte har en aning om vad du pratar om. Det brukar inte sörlänningar ha, knappt kustbor här uppe ens.
Den dagen du satt dig in i hur ”äganderätten” ordnats för ”Nordvästsverige” kan du komma igen med dina fantastiska utläggningar.
Kanske då med bättre sanningshalt.
Men visst, äganderätten borde stärkas.
9 maj, 2017 den 06:52
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Ja jag bor i Nordvästra Sverige.
Jag är mycket väl insatt i skog, skogsbruk, äganderätt, brukanderätt, förfoganderätt och olika särintressens okunskap och förvanskning av fakta mm
9 maj, 2017 den 07:08
Erik Andersson
Intressant att det finns fler på bloggen från nordvästra delen av riket. Tomas ensidiga Sveaskogshat dominerar inläggen därifrån. Bra med lite andra åsikter …… 🙂
9 maj, 2017 den 14:24
Tomas Johansson
Det finns en privatperson som flera gånger skrivit i lokaltidningen här och förklarat att denne har papper på ägandet av ett markområde i nordvästsverige, som nu är ett kalhygge på kronans mark.
Den berättelsen är den vanligaste vad gäller äganderätten i Sveaskogs kärnområde (se Svante Isaksson böcker).
En annan viktig sak vad gäller makten över sitt eget land är tvånget att alla ska falla in i plantagehysterin, oavsett om de vill eller ej.
Det finns många som likt Harald Holmberg inte alls vill massakrera sina marker.
Han är till skillnad från andra mer våghalsig.
För att bråka med staten kan kosta på rejält.
På så många plan.
9 maj, 2017 den 07:52
Tomas Johansson
Om du nu är så ärlig, varför beter du dig som ett nättroll?
Äganderättsläget i ”nordvästra” Sverige är, vilket du då borde veta, att huvuddelen all mark där ägs av staten.
Ingen stans i Europa är det så låg andel privatägd mark.
Varför?
Ja det kan du ju ta och fundera ett tag på.
Återkom sedan om ämnet äganderätt.
8 maj, 2017 den 19:13
ulf
om jag skulle säga att regnskogarna i första hand var till för produktion, och att 4% av den produktiva regnskogen var en alldeles för stor del att avsätta för den biologiska mångfalden……och äganderätten, miljön och industrin kräver att man får göra som man själv tycker med regnskogarna….ja då skulle väl någon komma och sätta tvångströja på mig….men jeppen ovan här verkar tycka så…eller gäller det bara sveriges skogar…ojojoj va man kan hamna snett i tillvaron..
9 maj, 2017 den 07:54
Tomas Johansson
Bra jämförelse Ulf!
Kanske man kunde göra samma jämförelse med världshaven, 4% får vara kvar, resten kan användas för fiskodling…
9 maj, 2017 den 08:27
ulf
vilken renässansman …”Jag är mycket väl insatt i skog, skogsbruk, äganderätt, brukanderätt, förfoganderätt och olika särintressens okunskap och förvanskning av fakta mm” …men du som förstår allt…hur är det med ägandets skyldigheter då… och svara på denna enkla fråga…om jag vill ha ett rationellt skogsbruk på 96% av den produktiva skogsytan,…och det vill jag bedriva i brasiliens regnskogar…inte kan jag kallas skövlare då…det ska vara kalhyggesbruk och det ska givetvis planteras nya fina snabbväxande träd, som räddar klimatet på det stora hyggena.. inte skulle väl det vara att skövla regnskog…….men då får du också förklara varför i h-e vi kallar några få procent regnskogsplantager för skövling, jag får inte ihop det….så jag hoppas du kan förklara
10 maj, 2017 den 23:27
Niklas
Ulf! Brukar inte du påpeka att Sveriges skogar ska skyddas på grund av att vi inte kan konkurrera med snabbväxande eukalyptus?
9 maj, 2017 den 10:31
Ylva Lindberg (@Varglisa)
Lars Lundqvist säger i en kommentar ovan (1 maj 23.34), att när Sebastian Kirppu skriver att kalhyggesbruket är ”…förödande för skogens biologiska mångfald” är detta inte fakta utan en åsikt.
SLU i övrigt är av åsikten att biologisk mångfald enklast definieras som ”….. mått på hur många olika levande organismer det finns”. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/biologisk-mangfald/
De 170 länder som skrivit på konventionen om biologisk mångfald tycks dela denna åsikt.
. .” variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.”
Jag skulle i min okunnighet vilja påstå att det därmed kan sägas vara ett faktum (singularis av fakta) att biologisk mångfald definieras som ovan.
(Dock är en definition inte nödvändigtvis något oföränderligt då den sätts av människor och kanske kan vi så småningom få en helt ny definition av biologisk mångfald, exempelvis ”..biologisk mångfald är den sammansättning av levande organismer som på bästa sätt gynnar Sveaskogs kvartalsrapport. Men nu spekulerar jag bara, inspirerad av utvecklingen av skogsdebatten.)
Förutsättningen för att Lundqvists kommentar ska vara sann är alltså att de skogar som brukas enligt den svenska modellen ”med kalhyggen, markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och återigen slutavverkning med kalhygge..” innehåller fler – eller lika många, arter av levande organismer som de skogar som inte utsatts för denna metod.
Jag utgår ifrån att det finns väl underbyggd och dokumenterad forskning som bevisar detta. En länk vore bra.
Den motsatta ”åsikten” som alltså inte är ”fakta”? är inte svårt att hitta http://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturtyper/skog/skogens-arter-har-det-svart/
10 maj, 2017 den 14:48
Lars Lundqvist, SLU
Att något ökar eller minskar kan man fastställa vetenskapligt, alltså även om antalet arter ökar eller minskar. Där finns ingen oenighet med de definitioner du citerar. Det jag påpekade var att begreppet ”förödande” är en värdering som säger att det är dåligt att nånting minskar och den värderingen är just en åsikt.
Att nånting minskar är inte alltid dåligt. Ingen gråter om ebola-viruset minskar, om vägglössen minskar, osv. I de fallen är nog de allra flesta av åsikten att det är bra om de minskar. Det råder delade meningar om det är bra eller dåligt om vargstammen eller älgstammen ökar eller minskar, men i båda fallen går det att fastställa fakta (ökning eller minskning) utan att ta ställning till om det är bra eller dåligt.
Håll isär åsikter och fakta.
11 maj, 2017 den 22:02
Ylva Lindberg (@Varglisa)
Ja, gör det!
”Förödande för biologisk mångfald” betyder just det. Att det är dåligt för den biologiska mångfalden. Att något är dåligt för MÅNGFALD betyder att artrikedomen minskar. Fakta, inte åsikt!
Att orden ”förödande” eller ”dåligt” i sig är värderande ord gör det inte till en åsikt när de syftar på något faktiskt, som den biologiska mångfalden, och det är belagt att det förhåller sig så. Det är FÖRRÖDANDE FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN, det är ett faktum.
Att ett skogsbruk som är förrödande för biologisk mångfald är förrödande i största allmänhet kan möjligen definieras som en äsikt. Liksom det är en åsikt alla människor har lika värde eller att det är fel att tortera katter. Alla tre åsikter som omfattas av så gott som alla (enligt min åsikt) vettiga människor.
12 maj, 2017 den 23:29
Lars Lundqvist, SLU
Jo Ylva, en värdering är just en åsikt och inte fakta, och ‘förödande’ och ‘dålig’ är värdering av nånting och inte ett objektivt mått.
Om mångfald av arter alltid innebar att fler är bättre än färre så vore det ju positivt ju fler arter man introducerar i ett område och så brukar man normalt sett inte betrakta begreppet.
Vetenskapen kan säga om nånting ökar eller minskar, men inte vad som är bra eller dåligt. Om man tittar historiskt så har det ju hänt att man försökt använda vetenskap till just det och det har oftast slutat i katastrof. Rasbiologin är ett typiskt exempel. Där försökte man ju dela in människor i bättre och sämre genom att använda pseudovetenskapliga begrepp.
Vetenskap är bra på att ta reda på hur det är, att objektivt beskriva och kvantifiera, men kan inte säga vad som är bra och dåligt, gott och ont. För det krävs moralsystem.
9 maj, 2017 den 13:47
Klas Ancker
Det storskaliga kalhyggesbruket (den svenska modellen) är det absolut största och förödande misstaget i Svenskt skogsbruk!
Långt värre än hormoslyrkatastrofen.
9 maj, 2017 den 14:17
Tomas Johansson
Så skulle man kunna uttrycka det.
Nu är frågan bara hur dom ska tackla haveriet.
Komma ifrån ansvaret.
Hantera statusförlusten.
Skadeståndsanspråken från dom som fått sin hembygd förstörd i onödan.
Vem ska göra en ”pudel”?
9 maj, 2017 den 14:29
Erik Andersson
Vart går gränsen mellan stor och småskaligt (kal)hyggesbruk?
9 maj, 2017 den 16:36
Tomas Johansson
I Sverige har av flera skäl den enskilde en svagare ställning gentemot staten än i andra Europeiska länder.
Mänskliga rättigheter har inte lika stor betydelse.
Staten har en onormalt stor makt över den enskilde.
Att myndigheter kör över enskilda är vardag.
I skogen syns det på två sätt:
-Att den enskilde skogsägaren tvingas följa statens plantagehysteri.
-Att staten konfiskerar privatmark som har höga naturvärden, tvärtom mot gängse rättspraxis att myndigheter ingriper när fel begåtts.
10 maj, 2017 den 08:51
ulf
för att göra det mer förståeligt för kreti och pleti ..så kan jag berätta att kalhyggesbruket är det sämsta sättet att bedriva skogsbruk på i de norra delarna av vårt klot….anledningarna är lika många som anledningarna att avverka skog…det enda som kalhyggesbruket kunde vara bra för är att göra pappersmassa, men där skiter det sig pga att det växer för långsamt jämfört med de länder som kan skapa plantager som ger 100 kubik/hektar/år, våra futtiga 5 kubik kan bara användas för att skapa kvalitet…men kvalitet kräver täta bestånd och långa omloppstider, det kan inte skapas av kalhyggen där de första 20 åren förstör hela trädet, och de återstående 30 åren är en dödsspiral till en olönsam avverkning av skitskog som ingen vill ha om den inte är gratis…. som gallringarna i kalhyggesplantagen är idag…skitskogarna som skapas nu är gjorda utan någon vetenskaplig uppbackning, faktum är att vi inte har en aning om vad vi gör med vår natur…jag ska ta fram en hel del fakta framöver, men tills dess kan väl lars säga att jag har fel…kvalitet är det samma som kärnved när det gäller barrträd, och vi skapar ingen kärnved längre i plantagerna……splintved är skitved…det är där någonstans skogsvetenskapen fick munkavle…eller hur lars…
10 maj, 2017 den 10:17
Lars Lundqvist, SLU
En liten detalj Ulf…
Det är den kvistfria ytveden som gör att en tallstock klassas som hög kvalité. Det är ytveden man sågar kvistfritt virke av och det är ytveden man gör fanér av, inte centrumutbytet eftersom det som sitter i centrum av en stock alltid har kvistar. Och det är ju den kvistfria ytveden du gör dina lister av, eller hur?
Och ytveden är i huvudsak splintved. Så splintved är inte alls skitved. Du blandar ihop splintved och juvenilved, vilket är helt olika saker. Juvenilveden sitter i centrum av trädet och det är där det så småningom bildas kärnved.
10 maj, 2017 den 14:12
ulf
ja lars alla kunniga skogsmänniskor vet att kalhyggesbrukets produkter ser ut som du beskriver…..kalhygges plantagerna ger timmer med stora årsringar och kvistar i centrum och årsringarna i ytveden blir mindre, med mindre kvistar…så det är där man kan hitta lite användbart virke i skitvirket….men kvaliten är usel och inget att ha…en fin stock ska växa så att årsringarna är jämna från kärna till bark, då måste den växa under andra större träd de första 30-40 åren, det är sådana träd som bildar kärnved och det är kärnveden som ska användas för alla produkter som ska bli hållbara…din beskrivning av hög kvalitet är ju uppåt väggarna, bara en stor kompromiss för att rättfärdiga kalhyggesbrukets skräpprodukter, och juvenilveden är ju för tusan viktig att hålla nere och det gör du väl inte om du låter skogen snabbväxa de första 20 åren…
10 maj, 2017 den 15:32
Lars Lundqvist, SLU
Ulf, ALLA grenar och kvistar startar inne i märgen, hos både tall och gran. Så småningom dör de och faller av och övervallas av ny ved, vilket gör att ytveden blir kvistfri. Centrum av stocken är ALDRIG kvistfri eftersom det skulle förutsätta att trädet aldrig haft några grenar.
Det gäller ALLA granar och tallar oavsett hur skogen sköts.
11 maj, 2017 den 10:53
Tomas Johansson
Du vet mycket väl vad Ulf försöker säga.
Men du slingrar dig som vanligt, likt den dammsugarförsäljare du är.
Lite ärlighet skulle inte skada.
11 maj, 2017 den 15:00
Lars Lundqvist, SLU
Jag håller med om att ärlighet vore bra och det gäller även det du och Ulf skriver.
Jag läser det Ulf skriver och eftersom det sakligt sett faktiskt är fel så påtalar jag det. Att du och Ulf inte gillar planterade träd, det vet vi, men det är ingen ursäkt för att slarva med fakta.
11 maj, 2017 den 16:00
ulf
lars vi pratar ju egentligen om något du och industrin inte vet ett skit om längre….frågan, vad är kvalitetvirke, är ju en ickefråga för det svenska skogsbruket…ungefär så här besvarar ni det.. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5061041 . det sveaskog säger här är ju just det jag visar på…gulligheten med pappa och mammaträd är ju bara för mycket, och på direkt fråga om hur virkeskvaliteten påverkas av snabbväxta träd säger sveaskog ”vad är virkeskvalitet” det är ni på slu som står för utbildningen…..ja nog sagt om detta, en skogsmänniska för 100 år sen var klyftigare än hela slus utbildningspersonal tillsammans idag…skitvirke är skitvirke, och till marie larsson-stern kan jag upplysa, att det kommer det att vara i framtiden också…. och att som nu plantera 70% av gamla torra tallmarker med gran är väl inget ni reagerar på heller……längre..
11 maj, 2017 den 17:12
ulf
och ska vi vara ärliga tycker jag det är dags att släppa kolbindningsspåret helt för skogsbruket vare sig vi vill eller inte så är skogarna av alla de slag de största kolkällorna och allt vi gör i skogen släpper lös kol …och givetvis mer än det binder, att inte göra något är det minst dåliga, men sen drar det iväg med antalet kubik vi plockar ut och som sagt vi är värre kolkällor än alla andra tillsammans……om vi inte hade världshaven hade vi varit rökta vid det här laget…bara fånigt att hålla på för skogsindustrin… att dom inte skäms … det finns ju forskare som står och trampar och skulle vilja säga det, men självbevarelsedriften hindrar dom…
10 maj, 2017 den 10:58
Tomas Johansson
Orsaken till att det är så ”lönsamt” odla snabbväxande förädlade monokulturer är att värdet på skog mäts i volym.
På ett visst område växer en konstant mängd(?) vikt trämassa, men beroende på hur snabbväxande det är så varierar tätheten (volymvikten).
Därför kan den som planterar det som växer dubbelt så fort, volymmässigt, om det nu finns, tjäna dubbelt så mycket på sin skog om hundra år (om den överlevt).
Men räknat i vad man egentligen får ut, det vi vill åt, fibern eller starkt virke, så blir resultatet detsamma i bägge fallen, originalskog eller supersnabba plantagen.
Så det hela handlar bara om en dålig metod att räkna värdet på skogsprodukter.
Kanske mäter vi på ett annat sätt om 20-30 år…
10 maj, 2017 den 17:45
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Privata planeträddare bedriver ett aktivt skogsbruk.
Det bästa hållbara sättet att rädda miljön är med akivt skogsbruk och växande välskött skog.
Det bara är så!
10 maj, 2017 den 18:06
ulf
häruppe i sverige är redan nästan all skog i aktivt skogs plantage bruk. så du får väl ta dig ner till regnskogarna för att rädda planeten, där sölar dom…faktiskt bara 10% av dessa skogar är i aktivt skogs plantage bruk…tänk vilken nytta du skulle göra för planeten, du måste ju bli hjälte där nere, tänk att på ett hållbart sätt rädda miljön med en gigantisk omställning av jordens regnskogar, vad tycker du 70-80-90% eller varför inte som i lyckans land sverige 96% ..halleluja..
11 maj, 2017 den 11:23
ulf
hoppas du har rätt, med så mycket lögner från svenskt skogsbruk så är det svårt att veta vad man ska tro, jag orkar som längst bara till östersund innan jag kör in mot norge när jag semestrar i sverige, och då har jag kört genom härjedalen fyllt av kalhyggen och vindkraftidiotin…så man måste få se lite kalhyggesfri natur för att känna att man är på semester, oftast kör jag över till norge redan i funäsdalen och tar grådalen upp mot röros fint fiske fin natur, ja tänk vad fint vi kunde haft i sverige …
10 maj, 2017 den 20:02
ulf
fiberfabriken (sveriges skogsindustri) är bäst på produktion av lögner, men dom är också väldigt hotfulla mot alla som kan tänkas vara hot mot de fortsatta skövlingarna, jag har själv fått känna av det vid några tillfällen..att forskare så ihärdigt försvarar industrin är kanske inte så märkligt…om jag levde på forskarbidrag så kanske jag också skulle bli tvungen att vara politisk korrekt..vad vet jag om hur lågt jag kan sjunka…så här skrev en forskare som såg det jag sett och sagt länge nu och som inte är så populär på slu kan jag tänka…”Hur kommer det sig att dina forskningsresultat skiljer så mycket från tidigare forskning?
– Man har faktiskt uppmätt liknande resultat tidigare, man har sett att skogar kan ändras från att vara kolsänkor till att vara kolkällor. Men det har bara skett vid ett fåtal tillfällen. Kanske kan det vara så att det finns forskare som fått liknande resultat tidigare, men att de inte publicerat eftersom resultaten går emot den allmänna uppfattningen.” …man undrar bara vad det är för några som har den allmänna uppfattningen, inte jag i alla fall…det är dags att vrida det löjliga kolsänkarvapnet ur händerna på industrin, innan hela ekosystemet kollapsar… och om dom ska rädda några planeter så får dom väl börja med sin egen förvirrade planet, den dom har mellan öronen…
10 maj, 2017 den 23:32
Niklas
Ulf! Det är väl snarare i naturmuppefabrikerna (SNF, skydda skogen m.fl.) som de stora lögnerna återfinns…
11 maj, 2017 den 07:35
tomasojohansson
Det ljugs friskt från bägge håll.
Storskogsbruket ljuger konsekvent om allt de gör.
Miljöorganisationerna påstår att all svensk skog redan är förstörd, vilket gör att det är fritt fram att skövla, eftersom det redan är för sent.
Sedan skapar dom med den omvända betstraffningen den sorts skogsägarmonster du tillhör, miljöorganisationerna och miljömyndigheter bestraffar den som sköter sig bäst, givetvis skapar det ett hat mot allt klokt i världen.
12 maj, 2017 den 00:33
Niklas
Något skogsägarmonster känner jag mig då rakt inte som. Sedan undrar jag vad det skulle vara för lögner som storskogsbruket skulle syssla med?
11 maj, 2017 den 18:29
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Jag är stolt planträddare med mitt aktiva skogsbruk!
Vi privata planeträddare bedriver ett aktivt skogsbruk som är hållbart för klimatet och hela världen.
Det bästa hållbara sättet att rädda klimatet och miljön är med akitvt skogsbruk och växande välskött skog av flera olika privata skogsägare som alla bedriver skogsbruk på olika sätt och efter lokala förutsättningar.
Jag är stolt över det skogsbruk som mina förfäder bedrivit i generationer och som jag för vidare. Det är också många närboende som gillar det aktiva skogsbruket med omsorgsfullt utvalda huvudstammar och väl gallrade skogar som är bekväma och vackra att gå i.
Vi borde få ersättning för den stora investering som vi gör i klimatnyttan för allmänheten.
Det bara är så!
11 maj, 2017 den 18:50
ulf
det bara är så att du har helt fel…bara i sverige kan du hävda sådana dumheter och slippa bli tillrättavisad … ja jag är väl undantaget då, det bara är så… här en av tusentals artiklar om sakernas tillstånd, som aldrig når sveriges makthavares hjärnor .. https://www.chathamhouse.org/expert/comment/wood-not-carbon-neutral-energy-source
12 maj, 2017 den 00:44
Niklas
Chatham missade ju totalt att man bara hugger någon procent av skogsarealen varje år. Omgivande skogar tar ju upp den koldioxid som bildas när veden eldas upp.
Å är man emot bioekonomin p.g.a. koldioxidutsläpp, så måste man ju också rimligtvis vara emot alla naturvårdsbränningar av samma orsak. Där kan vi ju snacka om att elda för kråkorna.
12 maj, 2017 den 06:47
Sebastian Kirppu
Att kalla sig själv planeträddare för att man bedriver skogsbruk och särskilt om man gör det med den svenska modellen är en högfärdig självgodhet av astronomiska mått. Påminner en hel del om frikyrkopastorer som anser sig rädda människor från onda andar och sjukdomar med handpåläggning.
Men jag förstår, vem vill inte vara en människovän och rädda planeten och samtidigt inte behöva ta något ansvar själv i att förändra sitt leverne? Dock kan det vara bra att låta sig medvetandegöras lite innan man anser sig vara en klimatvänlig planeträddare. Här kan du läsa på lite mer om skogen och klimatet så att du kan vakna till lite ur högmodet, http://klimatetochskogen.nu/
Kunskap är viktigare än tro när det gäller klimatet och planeten vilket även påven Franciskus påtalar, trots sin religiositet.
12 maj, 2017 den 08:13
Tomas Johansson
Jag tycker nog det påminner mer om dom som i början på förra århundradet ville rensa bort ohyra från planeten, rensa allt som inte var ordnat i likformiga räta led, alla människor som var olikformiga, likt dom som nu tycker att hela planetens ekosystem ska vara en likformig yta organiserad av plantageforskare.
Allt liv i räta linjer, skapat i laboratorier.
”Ogräset” (ekosystemet) ska bort.
12 maj, 2017 den 09:29
Erik Andersson
Har precis varit och hämtat 1000 tallplantor som är behandlade med Conniflex (lim och sand) som inte snytbaggen gillar. Sätter dessa på ett omarkberett hygge där jag även räknar med självinsådd från sidorna. Blir nog en bra blandskog med mest tall. Kunskapen att det fungerar på mina sen generationer brukade marker är god. Sen att jag tror på denna metod är en förutsättning i mitt skogsbruk ….. 🙂
12 maj, 2017 den 12:03
Tomas Johansson
Hur många generationer har Coniflex funnits menar du?
13 maj, 2017 den 00:03
Niklas
Tomas! Hade det varit bättre om dessa tallplantor hade behandlats med gifter typ Permitrin?
11 maj, 2017 den 19:30
ulf
eu är ju totalt förljuget, och sverige är värst på lögner…att man i usa skrattar åt hycklarna på den här sidan atlanten kan jag verkligen förstå..läs här hur dom gapflabbar åt hur vi så löjligt kallar biobränsle för en hållbar energi…hur står vi ut att ljuga om allt…när jag är utomlands försöker jag undvika att tala nationalitet med folk, jag står inte ut med att få en stämpel i pannan som säger ..svensk… http://grist.org/article/e-u-loophole-counts-wood-energy-as-carbon-neutral-its-not/
11 maj, 2017 den 20:24
ulf
nu var det inte jag, utan vetenskapen jag refererade till, som sa detta så då ljuger väl de fria forskarna av någon konstig anledning, biobränsle har ju ropats ut som hållbart av svenska forskare, men inte många andra, se här en liten uppdatering https://www.nrdc.org/resources/our-forests-arent-fuel … men i det här landet som i tex usa, ses som en mellanmjölksversion av nordkorea, verkar vi tro va f-n som helst, om det sägs av en maktmänniska..konstigt, för dom har aldrig imponerat på mig, särskilt den där som säger att saker inte är okey hela tiden om saker som är ok… en sak jag inte tycker är ok, är att ljuga så vår natur håller på att gå under..då blir jag förbannad…om du är planträddare så låter det riktigt bra, tänk att få se en planta kämpa sig upp i en härlig flerskiktad grov skog med mycket löv, med inslag 150 åriga träd såväl som 20 åriga och allt däremellan i en salig blandning, sådana skogar svalkar i sommarhettan och tilltalar skogens alla arter, det är skillnaden mellan skog och plantage…och vad stolt man är när man förvaltar en sådan skog till sina ungar…och deras ungar och hela mänskligheten…
12 maj, 2017 den 00:47
Niklas
Ja, tänk så många plantor som tynar bort i en sådan skog till ingen nytta. Nä plantor behöver utrymme och ljus för att kunna växa sig stora och kraftiga. Å då fordras aktiv skogsvård.
12 maj, 2017 den 00:49
Niklas
För att återgå till bloggens ämne, så har Marianne Eriksson en intressant artikel om nyckelbiotoper https://marianneeriksson063.wordpress.com/
12 maj, 2017 den 07:29
ulf
varifrån får sveriges befolkning sina kunskaper om skogsbruk…jag kan säga säkert att det är från skogsindustrins maffialiknande organisation, visst man kan läsa saker i böcker och på nätet som inte styrs av maffian, men varför ska man krångla med engelska texter i böcker och dåliga översättningar i google….borde man inte bara kunna läsa en slu rapport eller svenska wiki för att förstå hur skogsbruket sköter sig…..nääää glöm det..du är blåst, lurad och bedragen, ingen orkar sätta sig in i hur blåsta vi är och hur vi manipuleras…och om man påpekar fel så är pk poliser framme och lägger orden i mun åt oss…jag frågade zaremba en gång hur det var att skriva de kritiska artiklarna om svenskt skogsbruk och sedan möta maffian.. ”jag gör nog aldrig om den resan” var svaret och det kan jag förstå, ett par små sakfel av massor av sanningar gjorde att han fick löpa gatlopp…vem styr egentligen då vad vi ska veta, ja det är ju intressant att veta …hur många hundra miljoner som läggs på hjärntvättningen kan man bara gissa, men resurserna är väl tusenfalt vad naturskyddarna har till förfogande och resultatet därefter…för några år sen upptäckte jag hur svenska wikipedia tagits över av kalhyggesmaffian, och döm av min förvåning när en man dyker upp överallt i wikitexterna, ni har nog redan gissat vem, om ni har lite allmänbildning https://tools.wmflabs.org/xtools/pages/?user=Lars%20Lundqvist%20%28SLU%29&lang=sv&wiki=wikipedia&namespace=all&redirects=none att lars är (vad han än säger) sådan motståndare till alternativa skogsbruk gör ju inte saken bättre, och är det verkligen rätt man för dom artiklar som skrivs om ett annat skogsbruk….om man läser tyska och engelska wiki så är det en helt annan bild man får…ungefär som när man läser forskarrapporter från andra länder än sverige….vägra bli bullshittad…
12 maj, 2017 den 11:25
Lars Lundqvist, SLU
Det fina med Wikipedia är ju att vem som helst kan gå in och komplettera texten, förutsatt att det finns källor att hänvisa till. Så om du tycker att något är fel eller ofullständigt så kan du naturligtvis gå in och lägga till eller korrigera. Och om andra tycker att du har fel så kan dom i sin tur stryka det du lagt till och sen kommenteras det på diskussionssidan. Det är så Wikipedia fungerar. Sen är det ju så att en del vill ändra anonymt och det är inte Wikipedia foundation speciellt roade av.
Så varsågod att gå in och komplettera med mer text, med källhänvisningar. Wikipedia ska ju redovisa fakta, inte åsikter.
12 maj, 2017 den 07:43
ulf
och sen ska ju saker ”korrigeras” …så om jag går in och skriver något…så rättas det snabbt till av maffians poliser…det är det här som ger våra politiker ”kunskaper” som sedan blir lagar…fiffigt va https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Lars_Lundqvist_(SLU) därför är det viktigt att ni som läser här förstår varför vi naturmuppar har lite svårt att göra oss gällande mot stormupparna, där dollartecknet är ledstjärnan och naturen något som ska ätas och skitas ut…
12 maj, 2017 den 09:22
Erik Andersson
Ska du debattera med Lars Lundkvist så ska du ha på fötterna Ulf! Det är väl därför du inte gillar när Lars L rättar dig i dina irrgångar ….. 😉
12 maj, 2017 den 12:05
Tomas Johansson
Försäljning är också en slags ”vetenskap”.
13 maj, 2017 den 00:08
Niklas
Så också lobbning…
12 maj, 2017 den 11:51
ulf
ja men läs då förtusan om skogsbruk på en engelsspråkig sida och inte den korrumperade ankdammen sveriges wiki, där allt som kritiserar kalhyggesidiotin tas bort….. https://en.wikipedia.org/wiki/Silviculture#Common_methods_of_harvesting
12 maj, 2017 den 12:04
Lars Lundqvist, SLU
Skälet till att kritik tas bort är att Wikipedia är ett uppslagsverk, ungefär som Nationalencyklopedin eller Bra Böckers lexikon, inte en debattsida. Det är helt okej att skriva att en åtgärd påverkar någonting negativt (med källhänvisning som stödjer det) men inte att skriva att man rent allmänt tycker illa om nånting.
Vad i den engelskspråkiga sidan du länkade till är sakligt annorlunda än motsvarande svenska sidor?
12 maj, 2017 den 12:03
ulf
hoppas ni läste igenom ordentligt, sen tar vi ankdammens tillrättalagda dynga, som hyllar den moderna svenska modellen https://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsbruk …och pekar finger åt ”hottentotterna” i sydligare länder ”Ungefär 10 % av Kongos arbetsstyrka är anställd av skogsindustrin. Ytterligare en sak som förvärrar läget är att Kongos skogar också är hem för naturfolket Ba’aka-pygméerna. Det är lätt att tycka att Kongo då borde dra ner på sitt skogsbruk avsevärt, dock måste man komma ihåg att Kongo har en statsskuld på 4,9 miljarder USD (2004)[12] och att skogen är en oerhört viktigt inkomstkälla.” vad säger man ..
12 maj, 2017 den 12:11
Tomas Johansson
Kongos markägarstrukturer är ganska likartade övre Norrlands, det t o m heter likadant, kronoparker, kronoallmänningar.
Där var det den sinnessjuke Belgiske kungen som mördade och lekte rövare, hör uppe var det dåren Gustav Vasa och hans än sinnesslöare barn och barnbarn som mördade och lekte rövare.
Resultatet är också bägge fallen ganska likartat, total kollaps och ekologisk katastrof.
Finis Origine Pendet.
12 maj, 2017 den 12:22
Lars Lundqvist, SLU
Du kanske till att börja med skulle jämföra rätt saker?
Den engelskspråkiga sidan heter i översättning ‘skogsskötsel’, vilket inte är samma sak som ‘skogsbruk’. Den svenska sidan om skogsskötsel är inte speciellt bra, så det kanske är dags att komplettera den? 🙂
Att det står om afrikanskt skogsbruk beror väl på att någon som var intresserad av det skrev den texten. Jag kollade historiken och kunde se att den skrevs av signaturen ThureP i mars 2007 (jag har alltså inget med den texten att göra).
Wikipedia finns på olika språk och det normala är att sidor för olika språk skrivs helt oberoende av varandra. Att det finns betydligt mer på engelskspråkiga Wiki än på svenska beror naturligtvis på att det finns många fler som skriver, kompletterar och redigerar de engelska sidorna.
Varför finns det inget på den svenska skogsbrukssidan om skogsbruk i Sydamerika, Nordamerika, Asien, kontinentala delen av Europa, Storbritannien, osv? Helt enkelt därför att ingen skrivit nåt om det.
12 maj, 2017 den 17:12
Tomas Johansson
Idén att man på konstgjord väg få naturen att växa snabbare är idiotisk.
Tror någon verkligen att växter skulle välja att växa dåligt, om de kunde utveckla ett sätt att växa fortare???
Givetvis kommer naturens organismer alltid att sträva efter att växa så snabbt som möjligt i konkurrensen med andra organismer i den ständiga kampen om överlevnad.
Så det plantageforskare tror, är att de i sina labb bättre kan avgöra vad som fungerar bäst i naturen, att de kan göra det bättre än årmiljoner av anpassning av organismer i ekosystemet.
Det är bara ofantligt korkat.
Det tyder på att de inte fattat hur natur och ekosystem fungerar.
SLU verkar inte ens ha uppfattat att det finns ett ekosystem, lever kvar i kunskapsnivån från 50-talet.
Undantaget är givetvis jordbruket, men då talar vi inte om fungerande levande natur eller ekosystem, utan strikt kontrollerade små begränsade ytor av helt och hållet teknologiskt konstruerat liv, årligen omplanterat, besprutat och med en enda organism på odlingsytan utan förhoppningar att detta ska ”leva”, klara sig på egen hand på planeten.
Om det vore så att träd likt vete endast kunde finnas om det odlades, ja då hade vi ju kanske kunnat tänka oss odla träd, likt potatis.
Men skog finns, varför döda den och ersätta den med plantager?
Enda svaret jag kan hitta är att SLU inte kan annat än plantera.
Inte förstår att det finns skog redan.
Eftersom dom inte forskar om skog, utan om plantageringar.
Världens ekosystem måste leva.
Det upprätthåller livet på planeten.
Det går att fiska, jaga, plocka bär, avverka skog… …utan att ta bort det!
13 maj, 2017 den 00:14
Niklas
Varför skulle växtförädling vara idiotiskt? Det är ju tack vare växtförädlingen som världens befolkning ökad från några 10 000 personer till dagens drygt 7,4 miljarder människor.
Länge leve SLU och deras världsbästa skogsforskning.
15 maj, 2017 den 09:04
Tomas Johansson
Hade ju varit bra om du läst vad jag skrivit…
Vete, bra!
Contorta, destruktivt!
16 maj, 2017 den 23:42
Niklas
Både vete och Contorta är bra, anser jag.
13 maj, 2017 den 09:07
ulf
skogsbruket gnäller som barnungar om dom måste lämna lite hänsyn på några procent av sina marker, om dom inte lytt under kalleanka lagarna i skogsvårdslagen utan miljöbalken så hade dom fått veta hut….skogsstyrelsen som övervakar att dessa löjliga skogs”vårds”lagar efterlevs är ju numera styrda av en galen industri och saknar kraft att ens beivra de grövsta brotten….jag kom att tänka på detta när jag läste om travtränaren robert bergh och hans kamp för att få sätta upp hästhagar på sina egna marker…i tre år har han kämpat med detta, markanvändning till annat än skog lyder nämligen under miljöbalken.. och då jäv-r är det hårda bud och idiotin slår över åt andra hållet totalt….tänk vad fantastiskt vansinnigt sverige fungerar, du får inte ta ut hästarna i friska luften på din mark, men du får spruta ut 15 miljoner liter hydralolja och köra sönder marken totalt utan att ens bli granskad eller fråga om lov…..vilka galningar skapar ett sådant samhälle…jo en hårdlobbande industri och svaga politiker, och en bunt menlösa forskare, som bara håller käft…
13 maj, 2017 den 09:18
Erik Andersson
Kanske bättre att se över Miljöbalken och dess tillämpning då än att skogsbruket också skulle in i miljöbalken. Fast miljörörelsen lobbar ju för att skogsbrukets skötselmetoder ska lyda under miljöbalken. Bäva månde svenskt skogsbruk om dessa s.k ”miljövänner” får som de vill!
Då du Ulf, då kommer det ut en inlejd s.k ”expert” från någon miljöförening och talar om för dig vilka träd du får hugga ner för din listproduktion. Räkningen på ett antal tusenlappar får du stå med mössan i handen och leende betala. Vilken härlig framtidssyn, eller hur? (obs! ironi) 😉
13 maj, 2017 den 09:25
ulf
hur löjeväckand kalle anka lagen (som ju är en produkt beställd av skogsindustrin) är framgår tydligt av domen i detta ärende av miljödomstolen…scania tyckte det skulle bli för dyrt att bygga om oljeavskiljningen i sin fabrik, men fick ge sig …och nu kostar det 3000 kronor per liter olja som renas…om jag förstått domen rätt, tänk er att skogsindustrin skulle ta hand om sin hydralolja för det priset…15 miljoner gånger tretusen………man undrar varför dom inte sitter i fängelse hela bunten…och borde dom inte tagga ner lite i sitt gapande om äganderätt….någon som hört talas om ägar SKYLDIGHETER…. http://www.notisum.se/rnp/domar/mo/MO002043.htm
13 maj, 2017 den 13:06
ulf
jag måste rätta mig själv så jag inte skapar felaktiga fakta, mest för lars skull, som är noga med fakta….jag skrev här ovan att 15 miljoner liter hydralolja sprutas ut i sveriges skogar varje år, vad det är i år vet jag ju inte men 1997 var det 12 miljoner liter och i dag är det betydligt fler skogsmaskiner än för 20 år sen…jag får citera mig själv här…
”jag vet inte hur mycket det idag forskas på läckande hydraulolja och dess effekter på våra skogar, men 1997 skrev IVLsvenska miljöinstitutet en rapport som tog fram helt skrämmande fakta…..vad säger ni om den här ”Skogsbruket använder årligen ca 15 000 m3 hydraulolja, var av ca 12 000 m3 hamnar i naturen på grund av driftsstörningar och dess miljöstörande effekt i terrester och akvatisk miljö är dåligt undersökt”… som sagt, om det är 12-15 eller fler miljoner liter kanske inte spelar någon roll i sammanhanget, för EN liter borde ju vara för mycket…men friheten under ansvar har väl totalt gått åt h-e i detta fall, för äganderättsgaparna, om du äger ett gamalt hus med ett ruttet tak, så kan du försöka gapa om att du gör vad du vill med det, för du äger huset… försök får du se…borde inte detta gälla skogsmaskiner också…..och nu blir det tyst………någon…..
13 maj, 2017 den 18:48
ulf
de där återstående 3 miljonerna liter hydraulolja….den som inte sprutar rakt ut i naturen, vad gör man med den, ja hydraulolja används mest i skogsmaskiner så man lägger det väl i tunnor och sen då…tja är man van att ha frihet under ansvar och släppa ut det mesta i naturen så så blir det väl något i den stilen med resten också….obs lars det här är inte fakta utan en ren gissning… hydraulolja är den giftigaste av oljorna …kanske slu kan forska fram den som miljövänlig….http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6605921 ..
14 maj, 2017 den 00:46
Niklas
Tyvärr går det väl en och annan hydraulslang när det körs, särskilt när det är kallt. Fast du föredrar kanske sommaravverkningar istället?
14 maj, 2017 den 08:39
ulf
jag tog upp detta med slangarna för att visa på det vansinniga att låta en industri ha total frihet…det går alltid åt h-e…vi är så korkade i detta land när vi låter presumtiva skurkar tala om vad skåpet ska stå, så blir det så här…skog och jakt är dessa två grupper som styr och ställer med vår natur…snacka om att ha satt bocken till trädgårdsmästare…att man inte hittar idioterna som dumpat 55 fat hydraulolja i älven vid bron i insjön är ju bara vanlig simpel korruption, jag vill inte peka ut någon…men hur gör man för att komma ner till älven här…kör över sågverkets industriområde….eller i jaktlaget möts dom alla, poliser, advokater, kommunalråd, miljöinspektörer och ”fabrikörer”.. vilket land, det minst korrumperade på klotet enligt vissa drömmare.. https://kartor.eniro.se/?c=60.684884,15.080302&z=15&l=aerial&q=%22insj%C3%B6n,%20leksand%22;geo
14 maj, 2017 den 08:44
ulf
hydraulslangar görs numera av klåpare i maskinindustrins butiker medan du väntar…orginalslangar kostar det tredubbla…. och utredningen om oljefatsdumpningen är nedlagd http://www.hd.se/2017-01-12/40-tunnor-olja-hittade-pa-dalalvsbotten god natt sverige..
14 maj, 2017 den 17:31
ulf
inte mycket till dialog, men det är förståeligt, sanningen har ju den obekväma egenskapen att kännas som en blöt handske i nyllet…naturskyddsföreningen har ju varit oljeskandalen på spåren för 15 år sen.. http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2002-1/giftig-olja-pa-drift … men det rann precis som oljan ut i sanden….
15 maj, 2017 den 07:41
Erik Andersson
Klokheter från Gunnar Lindén: https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/05/12/rattssakerheten-och-myndigheternas-stallningstaganden-kring-artskyddet/
16 maj, 2017 den 07:25
Sebastian Kirppu
Gunnar Lindén är mycket oklok i sitt inlägg då han säger att artskyddet inte tillkommit för att lavskrikan finns i skogen utan för att det finns engagerade tjänstemän och fågelskådare. Det är ju helt absurt att påstå detta när det faktiskt är just lavskrikan som är skyddad och finns i skogen. Om inte det fanns människor som visste om detta skulle ju skogsägaren kunna hugga ner skogen och på så sätt se till att lavskrikan inte kommer finnas på platsen vilket skulle innebära ett brott mot artskyddsförordningen. Det finns ju ett så kallat sektorsansvar som både skogsägare och skogsbolag tagit på sig och i det ingår att de ska ha kunskap om sin egen skog när det gäller naturvårdsansvar. Helt fel ingång av herr Lindén trots att han kallar sig för naturvårdsexpert.
16 maj, 2017 den 07:49
Erik Andersson
Det vore en annan sak om lavskrikan verkligen vore hotad, vilken den nu verkligen inte är i mitt område. Myndigheternas agerande i ”Arbråfallet” lämnar mycket att fundera på! Tycker att Gunnar L pekar på flera av problemställningarna med artskyddet och dess tillämpning (tolkning).
16 maj, 2017 den 14:21
Dag Lindgren
Det finns ett par tusen lavskrikerevir i Gävleborg, de är vardera ca hundra hektar stora. Det görs säkert hundra avverkningar om året som berör lavskrikerevir, men de är bara de som planerades i det en halv kvadratmil stora området där ornitologer följt ett antal lavskrikerevir (dock inte ”vetenskapligt” dokumenterat) som träffats av avverkningsförbud.
Något försök till samråd med skogsägarna vad de skulle kunna göra för lavskrikorna har inte skett. Skogsstyrelsen har nyligen upprättat artfaktablad för sextio fåglar, dock inte lavskrika, som Skogsstyrelsen inte ansett tillräckligt prioriterad för att upprätta artfaktablad.
Lavskrika tillhör de 20% av fåglar som har en signifikant uppgång sista decenniet och en signifikant uppgång sedan 1998. Detta borde innebära att en nedgående trend i Gävleborg 1975-1998 har brutits.
16 maj, 2017 den 17:40
tomasojohansson
”Lavskrika tillhör de 20% av fåglar som har en signifikant uppgång sista decenniet och en signifikant uppgång sedan 1998”.
Data som styrker det?
(annat än SLU)
15 maj, 2017 den 08:06
ulf
nu vet jag hur vi ska dra in pengar till sjukhus, skolor och annat viktigt i samhället…..vi låter malmös miljöförvaltning granska alla avverkningar i sverige, gallringar röjningar och slutavverkningar, i den skyddade verkstad som svensk skogsindustri lever i, är ALLT tillåtet och likt en skyddad verkstad kan man hänvisa till att man är så korkade att man inte förstod bättre och den menlösa skogs”vårds”lagen nickar medhållande, stackare inte kan ni väl ha förstått att om man åker ut i skogen med tusen liter olja i maskinen och har tio år gamla slangar så går det åt helvete…nänänä det får nån annan ta på sig, naturmupparna kanske ska komma och hjälpa, byta både slangar och blöjor ..ungefär som trottoarbönderna med sina får, som står och väntar på att miljömupparna ska komma och sätta upp de av skattebetalarna betalda rovdjursstängsel, det räcker liksom inte att få dom betalda, nån ska sätta upp dom ideelt ochså, vilka ansvarslösa nollor ..eller jägarna som belastar sjukvården med 7-10tusen älgolyckor som kostar 100tals miljoner, för jägarna vill hålla en idiotstam av älgar…skyddad verkstad är bara förnamnet på skogsindustri, jägarförbund, lrf, och annat belastande bidragspack som gör våld på vår natur och vår ekonomi…just ja..malmö miljöförvaltning var det…5000 per oljefläck, tar dom i böter, det var ju på asfalten hos bussbolaget, så det borde väl vara lite mer i naturen med vattendrag och sköra ekosystem..eller.. har du nån åsikt dag lindgren .. http://www.skd.se/2016/02/17/nobina-kan-fa-betala-for-spilld-olja/ ..de två mest hårdhänta lobbygrupperna i sverige…jägare och skogsindustri…med sitt ansvar under frihet, som påstår att dom är så viktiga för ekonomin, svenska folket skulle inte märka om dom försvann, men naturen skulle göra det…
15 maj, 2017 den 08:53
ulf
ett par ”fria” forskare från geovetenskapen på göteborgs universitet, verkar ha kommit sanningen lite närmare..dom har kommit fram till att skogsbruk nettoutsläpper koldioxid under den korta livscykel som skogen har idag, när dom studerat, det enligt skogsstyrelsens allt vanligare skogsbruket på dikad torvmark är det riktigt j-a illa ..där släpps 1000 ton/hektar ut på en omloppstid på 80 år….det är ju så lönsamt och klimatvänligt med skogsbruk….särskilt på en global nivå, sägs det från industrin, så då tittar vi på det… ”kloka” gunnar linden älskar ju att visa saker med statistik, så då kör vi…statistiken kommer från respekterade biogeociences….och ni vet väl att energimyndigheten har satt ett pris på 10 kronor kilot för koldioxid.. så då ser det ut så här 1 miljon kilo koldioxid är en avgift på 10 miljoner kronor, men så avverkar vi väl 300 kubik efter 80 år (det går ju lite trögt på dikade våtmarker) på detta hektar…men nu kommer pengarna in…oj skördare och skotare och timmerbil ska ha sitt, nu blev det ju bara en dryg hundring per kubik kvar.. hmm få se nu…30 tusen spänn, ja jag vet, skatten, attan, vi säger väl ett netto på 25 tusen då, sen var det miljöavgiften, (som inte finns än) 25 tusen minus 10 miljoner………gunnar, lars hjälp mig…
16 maj, 2017 den 00:26
Niklas
Ja, det var inte många siffror rätt där inte. Men om markägare ska betala för koldioxiduttsläpp, så ska det bannemig också ge lika mycket betalt per ekvivalent för att fånga in koldioxiden. Då går ju markägarna med stor vinst.
15 maj, 2017 den 08:54
ulf
det blev ju så läskigt att jag glömde länken… http://www.gp.se/livsstil/skogen-kan-vara-lika-stor-milj%C3%B6bov-som-bilen-1.3839232 ..
16 maj, 2017 den 00:32
Niklas
En tämligen flummig artikel, som saknar grundläggande fakta.
15 maj, 2017 den 13:29
ulf
jag pratade med miljöavdelningen i leksand och måste säga att jag blev riktigt upprörd, antagligen är det betydligt fler tunnor med livsfarlig begagnad hydraulolja som ligger i österdalälven, om idioterna som dumpat det skiter i naturen så finns ju massor av badplatser tex…polisen kom som ett skott från en älgjägare i dalarna ….ni vet…dom som träffar både vargar och grannarna…vi tar över, sa dom, sen dog allt,puh vilken tur… men va fan man kan väl inte sätta dit sina polare i jaktlaget…eller hur http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=4090214 det läskiga är ju att dessa människor inte kan sättas dit, dom är immuna mot åtal, och det är ju extra bedrövligt då dom sitter på makten över liv och död, vem granskar egentligen samhällets brottsförebyggare, antagligen ingen annan än dom själva, fiffigt va….och om man har som högsta nöje att gå ut med polarna i naturen för att döda, då kan man nog inte begära något empatiskt beteende från det hållet…då tycker man nog att exploatering av natur och djur är ett bevis på mänsklig intelligens, för det är väl bara människor som har känslor och tankeverksamhet….
16 maj, 2017 den 00:36
Niklas
Ja, att älgjakten är stor i glesbygden är väl ingen nyhet, vad det nu har med gamla oljetunnor att göra?
16 maj, 2017 den 06:51
tomasojohansson
Det skulle vara intressant höra hur Lundqvist o co på SLU ser på svensk turism.
Helt värdelös?
När allt gjorts om till en sönderkörd Contortaplantage.
Turismen är en näring större än skogsbruket, anställer betydligt fler.
Hur ser Lundqvist o co på frittidsaktiviteter, boende i skogslänen?
20% påstådd ökning av virkesvolymen, men alla andra näringar nedlagda i skogslänen.
Är det målet?
16 maj, 2017 den 07:19
Erik Andersson
Företrädare för de drabbade skogsägarföreningarna i nordvästra Sverige ger sin åsikt i nyckelbiotopfrågan: http://www.skogsaktuellt.se/artikel/53935/visa?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_content=Artikel-53935&utm_campaign=170516-707
16 maj, 2017 den 09:56
ulf
ja erik, tänk vad krokodiltårarna trillar i norr…sveaskog som äger närmare 2 miljoner hektar skog i dessa trakter kan bara slutavverka ett par, tre tusen hektar per år ….det blir en omloppstid på över 1000år borde den inte vara 100………det är vad jag kallar långsiktighet i skogsbruk..men den har givetvis grundats med ett j-a skövlande under många år….hyckleriet och skövlingarna biter bolag och stora skogsägare i arslet numera och man framstår som allt mer patetiska i sitt klagande för var dag som går….ska ni få behålla någon trovärdighet så får ni tänka om, vi lever nu i en tid då skövling av naturen är det fulaste man kan ägna dig åt, men som vanligt förnekar man sina fel in i det sista, men det är aldrig för sent att ge upp….ett tips till alla skogsägare, ta kontakt med dessa herrar och ni kommer att få ett rikare och mycket trevligare liv som skogsägare, och ni behöver inte jobba åt maffian….. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/skogspriset-2017-hyggesfritt-i-fokus
16 maj, 2017 den 10:01
ulf
i härjedalen finns dryga 7000 arbetsföra, 2400 jobbar med turism och 114 med skog…vilka skulle vara bäst att satsa på….låt oss säga en ökning på 20%…. numera åker jag så fort som möjligt förbi landskapet, enorma vindkraftparker på fjällsluttningarna och milslånga fula hyggen på boniteter runt 2…..ujujuj…så sorgligt..
16 maj, 2017 den 11:46
Tomas Johansson
Ändå så är det i inlandet förtroendet för staten är som störst.
Obegriplig ekvation.
Efter att ha blivit snuvade på ägandet av staten, mobbade av statskyrkan, rasbiologin, hunsade av Domänverket i generationer kunde man tycka att dom fått nog.
Särskilt när det mesta görs av småföretag där, det offentliga har försvunnit, ändå röstar dom mer socialistiskt än någon annan.
Förklara det den som kan.
17 maj, 2017 den 14:44
ulf
för ett par år sen gjorde några sluforskare en beräkning av vad som skulle hända om man minskade respektive höjde lägsta avverkningsålder med 20 år, det man kom fram till var att inget skulle hända med avverkningsvolymen på 100 års sikt, varken med en höjning eller sänkning av 20 år…det var siffror som inte var större än felmarginalen…det man kom fram till som var intressant dock, var att om man höjde åldern med 20 år så skulle volymen avverkad skog vara betydligt större andra 50 årshalvan….jag tycker detta visar på en av de många stora lögner skogsindustrin levererar till politiker och allmänhet….man har inte bedrivit ett långsiktigt skogsbruk, man har slut på slutavverkningsskog och vill sänka slutavverkningsåldern med 20 år för att kunna fortsätta skövlandet i samma takt som hittils ….
någon tycker kanske detta inte spelar någon roll om det ändå inte går att ta ner mer skog än idag på en hundraårsperiod…men då har ni inte tänkt …som vanligt…om vi gör denna eftergift till en redan galen industri så har vi plötsligt lagt om vårat skogsbruk till skördande 40 år tidigare än om vi höjer den lagliga avverkningsåldern med 20 år….vakna nu för fan….en skog som är under 50 år har aldrig varit attraktiv och skytts av oss människor att vistas i, men en skog som är 60-70-80 är en skog som börjar få tillbaka sin stolthet av att vara skog, kan vi kloka sen under dessa framtida decennier få skogsägarna att förstå att de sitter på en förmögenhet om dom inte kalhugger så har vi ju en större chans att restaurera och få tillbaka våra naturliga och vackra skogar…detta blir mycket svårt med ett galet 40-50 års skogsbruk, som ju bevisligen inte ger mer virke utan bara värmer en desperat industri som en piss i brallan när man fryser…. att räkna nuvärde är ju något som skogsnissar gillar, kalhyggesgalningarna glömmer bort alla utgifter i sina kalkyler och att man står med ett värdelöst skitplantage som bara kostar i 60år låtsas man glömma…mina kompisar på alternativa sidan gillar tyvärr denna sifferlek också, men har ju gudskelov skogen kvar, så dom är förlåtna…till båda lägren säger jag bara…lägg ner…glöm nuvärde, bara att lars lundqvist älskar det borde mana till försiktighet…
17 maj, 2017 den 16:36
Tomas Johansson
Att åsikterna går så isär vad gäller just skogsbruk får mig att tänka på den gamla historien: ”Elefanten och de fem blinda”.
I avsaknad av övergripande kunskap ser var och en bara en liten del av det stora hela.
17 maj, 2017 den 18:20
ulf
och att man fortsätter med ett vidrigt skogsbruk utan att ha minsta koll på vad man gör med naturen gör ju att man ibland bara vill ge upp, när det är så uppenbart att det här kan vara riktigt jävla illa och de lagstyrande inte lyfter ett finger för att låta opartiska människor komma fram med sina åsikter, utan låter tom industrin hålla i taktpinnen och ger dom total frihet att öka på skövlarhastigheten, med industrins egna absurda motivering att det är bra för vårt klimat och natur ….”sometimes i feel like giving up…then i remember i have a lot motherfuckers to prove wrong” ..
18 maj, 2017 den 11:09
Tomas Johansson
Om det hade varit industrin, men det är staten.
Svenska staten är en av världens största skogsägare, absolut störst i Europa, näst störst är SCA, med hälften så mycket markinnehav.
Plus att staten snott alltihop av privatpersoner, för inte så länge sedan, ca 150 år sedan.
Att påverka industriverksamheter är fullt möjligt, genom att staten kan kräva av industrin att utföra ålagda förbättringar.
Men hur ska staten kunna ålägga sig själv att genomföra förbättringar???
Näringsministern är högsta chef i svenska statens skogsbruk.
Vad kan han om skogsbruk?
Troligen inte ett smack.
Troligen bryr han sig inte heller.
Det blir en ”sovjetkollaps”.
18 maj, 2017 den 15:42
ulf
men faktum tomas är att hela skogsindustrin funkar som ett sovjetsamhälle, där samhället satte pris på alla varor och systemets slösaktiga användning av knappa resurser till slut gjorde det omöjligt att fortsätta….det som hände i sovjet kommer att hända med sveriges skogsbruk, ett fall är alltid oundvikligt för en kommandoekonomi…https://sv.wikipedia.org/wiki/Kommandoekonomi
19 maj, 2017 den 23:14
Niklas
Vi har ju aldrig haft så mycket skog i Sverige, enligt den senaste riksskogstaxeringen. http://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2017.pdf
20 maj, 2017 den 08:27
ulf
de knappa resurserna är brist på hållbara ekosystem niklas….och om nu kalhyggesbruket är så fantastiskt…varför allt detta tjat om att de privata skogsägarna borgar för att det finns alternativt skogsbrukande….varför alternativ till något som är bäst….hycklare och lögnare målar alltid in sig i ett hörn till slut…och det är där ni står nu med era ”skogar”….fyllda med snabbväxande skitgranar, som ingen någonsin kommer att betala ens det skotare, skördare och transport kommer att kosta…det skövlade, triviala, fula, artfattiga, fiberfyllda (vi har aldrig haft så mycket värdelös fiber i sverige) plantagen är vad ni lämnar över till nästa generation…ni har väl inte vett att skämmas heller, det hör ofta till bilden av en skogsägare, arrogansen, höhmodet och den totala blindheten för det ansvar man bär på, som härskare över en bit av allas vår planet……
21 maj, 2017 den 06:34
Niklas
Nog finns det gott om betalningsvilja för den svenska skogen. Varför skulle annars priserna på skogsfastigheter fortsätta stiga?
19 maj, 2017 den 06:20
ulf
att 75% av sveriges skogar står under en kommandoekonomi med sossar, industri, skogsägarföreningar, lrf och en forskarkår på slu som pissar i ring på sina skogsexkursioner …. har gjort att detta vansinniga experiment (som kalhyggesmetoden är) har kunnat genomföras…de få som inte har låtit sig övertygas/luras av förträffligheten med att ruinera sina skogar och sig själva för att hålla fyr i kommandoekonomin har snart via generationsväxlingar dragits in i denna dödsspiral…att åka genom sverige i dag är en sorg, lika stor som att åka genom europa 1945…fan ta er alla som bidragit till detta…..
https://www.frihetsportalen.se/2017/03/lofven-hitlers-arvtagare/
19 maj, 2017 den 23:10
Niklas
Jag skulle nog inte påstå att SLU och LRF sår för kommandoekonomi, utan det är väl snarare SNF, Skydda skogen, Naturvårdsverket och till viss del skogsstyrelsen som försöker införa kommandoekonomi i skogsbruket – ofta med hänvisning till diverse EU-direktiv.
19 maj, 2017 den 06:24
ulf
ett visst uppvaknande ser jag dock och hoppet finns så jag ger inte upp http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/mer-traed-och-mindre-markvegetation-enligt-ny-officiell-statistik-om-sveriges-skogar-1972415
19 maj, 2017 den 06:26
ulf
mer hopp …https://via.tt.se/pressmeddelande/svensk-skog-allt-samre-rustad-for-klimatskador?publisherId=415163&releaseId=1409316
20 maj, 2017 den 08:48
ulf
vi har en tapetblomma till miljöminister som säger att allt är bra som det är med skogsbruket och vi har en liten alfahanne till landsbygdsminister som tycker det är fjant med att skydda skog, ja tom fel och så har vi en statsminister som vill öka takten på avverkningarna, så kan man sammanfatta lagstiftarnas syn på sveriges skogsbruk och vad ska man säga utan att ta heder och ära av en bunt lågpannor, jag nöjer mig så https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-och-bucht-vill-avverka-mer-skog
20 maj, 2017 den 17:22
tomasojohansson
Det svenska skogsväsendet är ju deras skapelse.
Vore ju konstigt om de skulle vara kritiska till den.
Sossar älskar kalhyggen.
Men det börjar lukta unket, vilket visar sig, ute i Europa är socialdemokratin på väg ut i marginalen.
Dom hör hemma i en annan tid.
20 maj, 2017 den 18:03
ulf
svenskt skogsbruk är som en gammal stönig gubbe..de där som sitter helt ensamma de sista 10 åren i sitt liv, för att ingen orka bry sig, och ingen orkar med all bitterhet, all monolog som går på tomgång…varför vara vänlig mot någon som inte kan ta emot eller ge tillbaka….tiderna förändras och det som en gång har varit logiskt med svenskt skogsbruk är för länge sedan omsprunget av verkligheten och kunskapen…slu är numera en sorglig samling jasägare som nog helst skulle vilja lämna den sjunkande skutan, men har ingen livbåt och inget land i sikte…skogsbolagen har planterat sina hyggen med kanonmat för vindar och skadedjur….och svenska folket kommer allt närmare sanningen när dom frågar sig…va fan håller dom på med,dom där skogsskövlarna det är ju 2017 och de som raserar ekosystem är det skottpengar på …förstår dom inte,
21 maj, 2017 den 06:37
Niklas
Men här är det väl mest du, Ulf, som står för monologerna. 🙂
20 maj, 2017 den 20:08
Klas Ancker
Den svenska skogens osäkra framtid
https://www.efn.se/blogg/nyhetsrummet/den-svenska-skogens-osakra-framtid/?utm_campaign=Apsis&utm_content=unspecified&utm_medium=Newsletter&utm_source=Apsis
21 maj, 2017 den 07:30
tomasojohansson
”Slutsatsen är att det förväntat stabila kassaflödet från skogen kan utvecklas till något helt annat. Vi behöver bara backa till 90-talet för att hitta analyser som visade att skogsbruk i norra Sverige var att likna vid Ebberöds bank. De tiderna kanske kommer tillbaka”.
Man undrar vad som avses med den formuleringen.
Är investeringarna dyrare än avkastningen?
20 maj, 2017 den 20:48
Erik Andersson
För en annan som varit med några år (mitten av 70-talet) så känns tongångarna igen …… Och de som upplevt 50-60 talen har också hört samma tongångar. Jag tror inte man ska måla fan på väggen igen 😉
21 maj, 2017 den 08:02
ulf
erik, en enormt stark lobby har ”lyckats” inpränta tankegods hos våra styrande politiker, tankegods som har sitt ursprung i samma ideer som sven hedin o kolonialismen hade…det är ohjälpligt förlegat och det vi ska diskutera nu, är hur slu skogsindustrin och de stora skogsägarföreningarna har fört våra styrande bakom ljuset…och hur vi ska komma ur det här med äran i behåll för ALLA….att tala om odlingar av skog som miljövänliga är som att säga att hitler hade många fina ideer….när salabranden härjade och förstörde livet för många skogsägare stäldes svenska skogsbruket i rampljuset men inget sades om orsakerna, snacka om stark lobby…..urdikade ungskogar brann som fnöske, uppåt en meter torv brann upp på tusentals hektar och det som borde bli läxan (dika inte torvmossar, gör inte kalhyggen, se till att vi har blandskogar och rätt träd för ståndorten) den boken öppnades inte ens…..
21 maj, 2017 den 14:35
Dag Lindgren
Visst finns orosmoln för skogen, men det har nog som Erik påpekar funnits sedan 60-talet. Framtiden är ju alltid osäker, men osäkerheten har ökat. Hittills trodde vi att det väsentligen blev bättre och bättre, men de sista åren ter sig detta mer tveksamt och många positiva trender har brutits. Skogen ger en trygghet inför en osäker framtid där inte längre alla trender går uppåt. Så länge vi anses våldsamt överanvända fossila bränslen och kärnkraft inte är politiskt acceptabelt, så är nog det politiskt acceptabla i skogsbruk på uppgång. Även miljörörelsen ger ju läpparnas bekännelse till skogsbruk och diskuterar bara modifikationer. Jag har det sista året specialiserat mig på hotet från lavskrikan, men någon liknande omfattande drastisk tillämpning av artskyddsförordningen har inte kommit sedan dess, så det verkar som myndigheterna lugnat ned sig. Jag har också de sista åren predikat att hotet mot de svenska skogsarterna är överdrivet, och mitt intryck är att det något lugnat ned sig på den fronten. Mycket av skogsägarnas oro fokuserar på den försvagade äganderätten, men den är ju evig institutionell, och inte över skogsbrukets framtid som sådant. Jag funderar därför på att börja med något annat.
21 maj, 2017 den 16:00
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Håller helt med Dag Lindgren och Nicklas…
21 maj, 2017 den 20:22
ulf
privat äganderätt är grunden för välståndet…… ……. …… vilket bullshit …i sverige äger 10% av befolkningen, 75% av den svenska förmögenheten…det betyder att 9 miljoner människor ska dela på resten…25%…välstånd för vem…….när det gäller marken och skogen är det ännu galnare klyftor…och dom blir allt större…5% äger 80% av sveriges skogar tex….är det grunden till välstånd….för vem….att dessa, oftast ärvda förmögenheter och fastigheter, brukas med äganderätten som tillhygge blir för många som en yxa i huvet…att komma ut till sitt sommartorp efter en slitsam vinter och finna att huset står på ett vidrigt sönderkört hygge är väl något som snart hela svenska folket har fått erfara eller hört att grannar erfarit….när får vi höra att socialbidragstagarna ska få frihet att själva bestämma det belopp dom behöver för ett drägligt liv, eller när får svårt sjuka frihet att välja de bästa medicinerna som går att uppbringa ….för äger vi inte alla vår statsinkomst, så när kommer välståndet till oss alla…nej du, grunden för välståndet är inte äganderätt…det är ägandeskyldighet och klokhet…sucker…se dig omkring och säg sen att det är du som har rätt….
21 maj, 2017 den 23:21
Niklas
Nej Ulf! Det är äganderätten som är grunden för välståndet. Det är bara att studera vilken kommunistisk regim som helst, för att se hur det fungerar när alla äger allt. Ingen tar ansvar. När städade du senast en kommunal park ideellt, t.ex.?
22 maj, 2017 den 12:05
Tomas Johansson
Miljösidan och skövlarsidan gör gemensam sak i analysen att privat ägande är problemet.
Staten ska bestämma, konfiskera privatmark, statliga Sveaskog, Europas största skogsbolag ska givetvis också för skövla fritt, nu helt utan inventeringskrav på sina marker (som dom i ett tidigare skede snott av privatpersoner)
Fritt fram på alla fronter.
Miljöpartiet och Sosseriet i härlig gemensam socialistiskt förening!!!
21 maj, 2017 den 21:39
Klas Ancker
Ang. ”Den svenska skogens osäkra framtid”:
Jag behöver kanske inte påpeka att det är Per Lindvall själv, som framför sina tankar om skogen. Och visst bör man vara ödmjuk inför framtiden. Den kommer inte att bli, som vi kanske tror.
Det påpekas dock att ”Såväl historiskt som i framtiden lär det vara sågtimret, som står för den största delen av rotnettot och därmed värdet på skogen.” Det är hög tid att i högre grad satsa på kvalité. Jag förstår in varför man inte sprider riskerna. Nu är det bara ett sätt som gäller ”Den svenska modellen”.
21 maj, 2017 den 23:27
Niklas
Tja, risken är ju bara att du och dina vänner i Skydda skogen försöker göra skogen värdelös för markägaren om den brukas på annat sätt än genom den beprövade trakthyggesmodellen.
22 maj, 2017 den 05:28
ulf
ja klas, per lindvall som är en företagsanalytiker som skogsindustrin borde lyssna på, har ju på alla sätt bekräftat vad jag nu sagt under många år…de viktigaste sakerna är ju för det första att den respirator som har hållit sågverk och pappersindustri igång nu är utsliten och att man inte är solvent att köpa en ny, leverantören (skogsägarna) har ju inte fått betalt för respiratorn man köpte 1970………realpriserna på virke som nu sjunkit stadigt i snart 50 år och avverkningskostnaderna som stadigt stigit i tio år gör tillsammans en trend som gör att inga sågverk eller pappersmaskiner kommer att vara ekonomiskt hållbara framöver…redan nu går hela 80% av sågverken jämt upp eller back och det trots att skövlingarna av råvaran är ohållbar på sikt…vi har nått ett stadium i vår hantering av naturen då vi inte kan undgå att avgöra vårt eget öde……här har nu forskarna ett mycket viktigt avgörande, lyssna nu lars….ett tungt ansvar vilar på er forskare, ni måste träda fram och redovisa era insikter och aningar om möjligheter och risker…..ni kan inte längre sitta inne på era rum obekymrade om hur andra tillämpar era teorier och iakttagelser, ni kan INTE nöja med att redovisa vad som KAN göras, ni har ett ansvar att tala om för medmänniskorna vad som BÖR göras och VARFÖR……att överlåta till slapphetens och okunnighetens allians…de som vet men inte handlar och de som inte vet och därför handlar….kan bli helt förödande…så kära forskare käka lite knäckebröd och säg som det är, så kan ni stolta gå genom livet med råg i ryggen och uppskattning från hela samhället inte bara industrin…
22 maj, 2017 den 05:36
ulf
hur många kommer ihåg hur normalt bäckvatten såg ut för 50 år sen, jag gör det och man tvekade aldrig att dricka det…de skogar som innehåller mycket löv gör vattnet klart, rena barrskogar får en bäck att bli äckligt brun….värdelöst vetande ..eller..
22 maj, 2017 den 23:04
Niklas
Lite humusämnen i vattnet dör man inte utav.
23 maj, 2017 den 08:30
ulf
inte du kanske men mycket annat, urlakande kalhyggen och barrskogsplantager står för 40% av kväve och humus utsläppen i sjöar, och därmed gör den sjöarna två stora otjänster, den göder alger och minskar siktdjupet, vilket får till följd att vattnet blir surare, syrefattigare och växterna som borde växa även på flera meters djup inte får något solljus och dör så att hyggena och plantagerna urlakar och förstör möjligheterna för allt liv i skogar och sjöar och att dom dessutom sänker grundvattennivåerna kanske inte dödar dig eller ens dina barn barn….men på sikt kanske kackerlackorna skriver jordens historia …”lite humus i vattnet dödade mänskligheten” …dom har ju funnits här i 300 miljoner år innan oss och kommer garanterat att överleva oss …vi tokskallar som snart har utrotat oss själva efter bara hundratusen år på jorden……
23 maj, 2017 den 22:25
Niklas
Sänker du pH tillräckligt mycket, så ökar siktdjupet igen, har jag för mig.
Å vad som kommer efter mänskligheten, är knappast mitt eller ditt problem, då mänskan säkert kan överleva i 100 000 år till.
23 maj, 2017 den 08:40
ulf
för 20 år sen var vatten och skogbruk stort, nu skulle det bli ordning och reda….men allt bara dog, idag har sjöarna enormt mycket sämre siktdjup än då och det talas tyst om vad som är problemen…vi vet ju varför…med hela slu på industrins lönelista så är väl all käftar stängda….http://www.limnologerna.org/Gamla_Vattendagar/VD2000abstract.pdf
23 maj, 2017 den 13:43
Klas Ancker
Skrämsel eller allvar?
https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden/sista-skorden-1
https://www.svtplay.se/video/2062985/bieffekten/del-1-1942
Händer samma sak i skogsbruket?
23 maj, 2017 den 22:32
Niklas
Det där var nog vinklad skrämselpropaganda modell större. Lite märkligt att de behövde en pensionerad skogsprofessor för att kommentera detta. Kunde de inte försökt att få med någon profet på lantbrukssidan istället?
Och nej, risken är nog liten att vi får liknande problem i skogen. I vad mån det skulle bli slutskördat där, så beror det nog snarare på miljömuppar än på minskat mullkapital.
23 maj, 2017 den 17:44
ulf
men titta vad jag hittade idag, en forskare som upptäckt samma sak som jag….hon är givetvis inte från slu, för då hade det hamnat i papperskorgen…utan från lunds universitet…härligt med forskare som inte står på skogsindustrins lönelista…och så bra för oss vanliga människor som behöver sanna fakta om våra skogar och inte en stor jävla bullshittarmaffia som lurar oss och politikerna att trädåkrar räddar världen ….. http://www.lantbruk.com/skog/barrskog-ger-brunt-vatten-lov-kan-vara-losningen
23 maj, 2017 den 19:12
tomasojohansson
Apropå vatten och bäckar så har inget varit så skadligt någonsin som kalhyggesvansinnet.
Det vet alla om.
Kvicksilvret i Östersjön.
Aluminiumet som kväver fisken.
Slammet som dödar på yngelplatserna.
Alla vet allt redan.
Problemet är bara att ingen har kraft eller mod att göra något åt det svenska nationalskogsbruket.
Staten sitter säker.
Alla regelverk och rättsinstanser faller.
Politikerna lossas som om de inte förstår.
Miljöpartiet likaväl.
25 maj, 2017 den 01:51
Niklas
Aluminium är väldigt vanligt.i jordskorpan. I princip all lera innehåller stora mängder aluminium. Dessutom så ökar markens pH efter avverkning, då rötternas baskatjoner frigörs!
31 maj, 2017 den 15:37
Tomas Johansson
Kemi som den lärs ut på SLU…?
Hujedamej
24 maj, 2017 den 07:13
ulf
2010 var ett år då allt skulle vara i harmoni i ankdammen sverige, utsläppen av koldioxid på ett minimum, minskad försurning av sjöar, frisk luft, giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv …LEVANDE SKOGAR och bla bla bla bla…nu har vi gått 7 år över tiden och allt har blivit värre….med statistik bullshittas vi hela tiden av politiker och industri…meningslös statistik som bara ljuger…dom miljömål som inte är total katastrof är dom som vi trots ihärdigt kämpande inte ”lyckats” göra värre…industrin släpper ut lite mindre koldioxid för att den flyttat till andra länder, ozonskiktet har blivit bättre, vilket vi inte har ett skit med att göra, och strålmiljön blev lite bättre när vi la ner lite kärnkraft….men allt övrigt vi kan påverka har bara blivit värre…nu är det 2020 som gäller och gud va fort vi kommer att vara där och då blir det 2030 och 2040 och gud va mycket bla bla bla vi kommer att få höra under dessa decennier … industri och politiker går armkrok rakt ner i helvetet, men varför ska vi följa dom, vem har sagt att det är dessa människor vi ska tro på….det är inte förbjudet att skratta ut dom……än….
24 maj, 2017 den 15:04
ulf
en av politikerna i miljöpartiet stod och demonstrerade mot att man sög upp bottnen i öresund för ett par år sen, den skulle fridlysas för att det var en unik marin miljö för havets innevånare …isabella lövin hette damen….idag sitter hon i den regering som avskrivit dessa planer….., på många ställen har man ökat djupet med 10 meter genom att suga upp sand…är det dessa ynkryggar vi ska lita på att dom ser till människorna och naturens bästa…https://www.sydsvenskan.se/2017-01-22/sa-dog-nationalparken-oresund
torvmossarna dikas i allt raskare takt för att bli skogsmark, dom släpper antagligen ut mer växthusgaser än alla bilar i sverige, men det ser vi inte i statistiken, den ”glöms” bort och om vi nu är världsbäst på miljö, kan vi ju för fan inte ta med såna utsläpp…vi har ju enorma ungskogsplantager som levererar ett paradis av miljövänlighet…heja sverige…hycklarligan har vi vunnit med allt större marginal för vart år, skönt att vara bäst på nåt verkar den korrupta makten tycka, men man gör ju vad man har förstånd till, ja så är det…..
24 maj, 2017 den 15:07
Erik Andersson
Påståendet att torvmossarna dikas ut i rask takt vill jag gärna ha belägg för!
24 maj, 2017 den 16:01
ulf
jobbar på det erik, jag vill ha exakta siffror att redovisa….en annan sak som är på tapeten är grundvattennivåerna som inte varit så låga på hundra år sa dom i dag på ekot….nämen va konstigt tänker dom flesta…det förklaras med allt utom kalhyggen givetvis …men kalhyggen är faktiskt orsaken (och som numera borde vara likhetstecken med all jävlighet i svea rike) .. för tio år sen konstaterade emil vikberg på slu att ett hygge ökade avrinningen med 35% jämfört med om skogen fick stå kvar, orsakerna var inte så lite komplicerade så ni är förlåtna om ni inte förstår…men kortfattat steg grundvattnet och tog med sig ytvattnet och skapade en jävla massa elände ut i sjöar och vattendrag, urlakningen var massiv…tror allt dog någonstans där, han var ju trots allt på industrins lönelista…jag återkommer med en utökad förklaring varför vi nu ska sluta vattna blommorna, men kalhyggen är det onda som måste bort, och det är aldrig för sent att ge upp kalhyggesbruket….varje dag blir någon omvänd har jag märkt, och det är bra…
25 maj, 2017 den 01:46
Niklas
Det är ju bara någon procent av skogsmarken som är kalhyggen. Sedan planteras det skog igen!
24 maj, 2017 den 16:56
ulf
här erik statistik från taxen ”Arealen dikad skogsmark med diken som inte fungerar uppgår till cirka 900 000 hektar, skriver Skogsstyrelsen och hänvisar till statistik från Riksskogstaxeringen. Men trots att andelen ickefungerande diken som rensas alltså är mindre än en procent ökar arealen skog som dikesrensas. Mellan åren 2003 och 2011 steg arealen från nära noll till drygt 6 000 hektar, något som också visar sig i antalet anmälningar till Skogsstyrelsen. Antalet anmälningar gick från 300 stycken 2010 till 800 stycken 2013.” ….dikningar behöver inte anmälas om de inte återgått till naturtillstånd, men om skogsbruket skulle betala 10kr kilot för kolutsläppen så skulle en slutavverkning efter 70 år kosta en miljon i avgifter per hektar…så vad fan skogsbruket talar om när dom berättar sagor om miljövänliga och nationalekonomiskt fantastiskt viktiga skogsindustrin vet inte jag, och ingen annan heller om man orkar tänka ett varv runt…..och sen är det så att de en miljon hektar diken som nu slammat igen håller på att öppnas och det finns det ingen statistik på givetvis….det sköts ju av slu ni vet …slu ..alltså, vad säger man, mytomankurser kanske skulle kunna bli nästa grej
24 maj, 2017 den 19:30
Erik Andersson
Dikesrensning är inte samrådspliktig om det sker ner till ordinarie djup. Hyggesdikning som är en tillfällig markavvattning är samrådspliktig till Skogsstyrelsen. Nydikning ansöker man om hos Länsstyrelsen och den är avgiftsbelagd även om du får avslag på ansökan. Det sker väldigt lite nydikning av skogsmark. Och har dikena växt igen så att ett nytt naturtillstånd inträffat så får du ansöka om nydikning och inte dikesrensa som du har kunnat gjort tidigare.
25 maj, 2017 den 08:41
ulf
det måste vara jobbigt att vara kalhyggesförespråkare, när så mycket talar mot metoden och så ynkligt lite talar för, ett simpelt girigt skövlar perspektiv är det enda som återstår efter den hårdgranskning som vi nu har gjort, ganska grundligt ..jag förstår att vetenskapen tystnat…..ta det som är nyheten just nu …. är det inte märkligt att vi talar om sjunkande grundvatten och ligger på det lägsta som uppmäts och inte nämner kalhyggesbruket som en orsak….. 35% mer vatten släpper ett kalhygge ifrån sig, vilket i klartext betyder 35% mer till havet….och 35% mindre till marken…hur svårt är det att förstå sammanhangen…det som inträffar när grundvatten tappas av är att jorden drabbas av ”blodbrist” men än värre är att den förtorkade jorden skrumpnar och blir som en gammal människa som får åderförkalkning i sitt gammelmanskött…när naturens underfundiga visdom sätts ur spel av galna kapitalister så går det riktigt åt h-e..tekniken är egentligen bara ett omarrangemang av naturen…vad man lägger i en ficka måste naturen ta ur en annan och så skevt som kretsloppet är idag har det aldrig varit….mineraler som ska rotera från jord till växter, från växter till det animala livet och åter till jorden lakas nu ur markerna och pumpas ut i världshaven…medan vetenskapens köpta apostlar förklarar det med allt annat än det självklara…sorgligt .
25 maj, 2017 den 12:22
tomasojohansson
…som att det bara är i Sverige det är kalhyggestvång.
Annars brukar det vara tvärtom, krav på att sköta skog på ett bra sätt.
25 maj, 2017 den 13:26
ulf
och trots att man säger att vi aldrig har haft så mycket skog så står skördarteamen utan jobb är det inte märkligt, södra vill ”hjälpa” skogsägarna att få tummen ur, med uppmaningen ”öka gallringsaktiviteten och ta timmerskogen tidigare” för det är ”trävaruboom” ett nytt ord för brist… boom boom ….vilka jävla hycklare ..och du får bonus om du låter dig luras, tackar tackar…värsta sortens människor som lurar sina kompisar den enda trösten för en skogsägare som slutavverkar sin skog, vet ni vad det är…. han kan bara bli blåst en gång under sitt liv…
http://www.skogen.se/nyheter/travaruboom-ger-hojda-timmerpriser
25 maj, 2017 den 22:47
Niklas
Ulf! Idag är det ju snarare den skogsägare som låter bli att avverka sin skog i tid, som blir grundlurad av naturvårdsmaffian genom att få skiftet klassad som nyckelbiotop. Inte ett öre i ersättning och ingen som vågar köpa virket.
26 maj, 2017 den 15:30
ulf
http://www.skogen.se/nyheter/anrik-inlandssag-lagger-ned
26 maj, 2017 den 23:27
Niklas
Ja, det blir ju konsekvensen av alla avverkningsförbud, nyckelbiotoper etc. i just Norrland. Därför är det ju ypperligt att skogsstyrelsen beslutat stoppa inventeringen av nyckelbiotoper. Det kan ju rädda några anrika sågverk från nedläggning.
26 maj, 2017 den 06:35
ulf
ja gud va jobbigt att äga en bit av jorden som består av en mångfald av växter, lavar, mossor och vackra gamla träd, som ger svalka och och en behaglig miljö för alla skogens individer …när man kan titta ut över en harvad föryngrings yta med förädlade plantor i långa rader, som steker bort allt liv på sommaren och ligger död och vindpinad på vintern …ett plantage som garanterat inte lockar dig att någonsin mer i ditt liv beträda denna verkligt gröna lögn…och har du tur så kommer pengarna du fått för slutavverkningen att ge dig det som du värderar mycket högre än ett levande ekosystem…lycka till med pengarna..och du det finns hur många som helst som köper ditt virke från nyckelbiotopen, vad tror du skogsindustrin är för mesar, så sluta med krokodiltårarna….
26 maj, 2017 den 07:07
ulf
sju promille av världens vatten finns vid varje givet tillfälle i sjöar, bäckar och grundvatten……sju promille…..resten är salta hav, polernas is och glaciärer….3% kan betraktas som sötvatten om man räknar in de frusna delarna av jordens vatten…i atmosfären finns aldrig mer förångat vatten än det skulle räcka till ett regn som gav 40 mm ….ändå är vattenångan i atmosfären tio gånger mer än vad som finns i alla världens floder…detta hydrologiska kretslopp går tillbaka till världens begynnelse och har av människan på bara hundra år, börjat raseras, grundvatten har pumpats upp för att helt torkat ut, skogar har skövlats och skapat stora störningar i det känsliga kretslopp som vattnet haft i miljarder år….det vatten som solen lyfter från oceanerna och molnen tömmer över land i en evig upprepning av avdunstning och avrinning, nederbörd och den viktiga sippringen genom porös mylla, är nu något som vi i sverige stör med våra kalhyggen…35% större avrinning från ett kalhygge kan kanske verka vara ofarlig för systemet i stort, men den urlakning som blir följden är något som är helt nytt för ekosystemet och de låga grundvattennivåerna bevisar detta, jag skulle tro att vi de sista 3 tusen åren i sverige har haft nivåer som legat helt stilla fram till för hundra år sen .. att vi inte förstår bättre är en sak…men att vi inte tillämpar oss av försiktighets principen är obegripligt……för vet vi verkligen hur vi påverkar kretsloppet med vårt bryska skogsbruk… nä va…eller har vetenskapen nåt klokt att säga om detta till de som är satta att staka ut vår framtid…varför så tysta, säg åtmintone att jag har fel…
26 maj, 2017 den 23:37
Niklas
Var det inte du som kalhögg utan att varken plantera eller självföryngra på dina marker, Ulf! Hur mycket ökar utlakningen och avrinningen från dina hyggen då?
26 maj, 2017 den 07:28
ulf
för 15 år sen undersökte slu urlakning och avrinning från olika skogstyper, det komiska var att det stora kalhygge dom hade med i undersökningen sen inte fick vara med för att det blev för extrema värden….kan man sluta förvånas …”Nio av områdena i sydvästra Sverige ligger i naturreservat (referenser) medan övriga har påverkats av skogsbruk det senaste decenniet. Avrinningsområdet P3 Björklida är speciellt med tanke på att i stort sett hela avrinningsområdet var kalavverkat när mätningarna påbörjades. Område har därför mycket avvikande avrinningskemi och kan
inte jämföras med de områden där avverkningar enbart utgjort en liten del av avrinningsområdet. P3 Björklida har därför uteslutits i de utvärderingar där syftet har varit att studera hur avrinningskemin varierar ” man undrar vad det var för uppdrag forskarna fått egentligen, men visst är det lite tragikomik över slus forskning….
26 maj, 2017 den 15:33
ulf
ja givetvis är det så det är…., men vad är 70 forskare och professorer i finland mot slu skogsforskning….någon… http://www.skogen.se/nyheter/finska-forskare-sagar-bioekonomistrategi man får hoppas dom kryar på sig..
26 maj, 2017 den 19:28
ulf
och när ska våra miljöhyllande hycklande politiker förstå att något pågår som kanske är irreparabelt.. har dom aldrig kollat google map och tittat på det ”jordbruks” landskap som uppstått på 2000talet, blir dom inte skrämda över det som nu blivit uppenbart för alla som vill se…vi har inte skogar…vi har plantager…. http://www.sverigesnatur.org/opinion/svenskt-skogsbruk-ett-storskaligt-felsteg/
26 maj, 2017 den 23:35
Niklas
Allmänt miljökommunistiskt dravel. Vi kan ju börja med att lära artikelförfattarna skillnaden på mitt och ditt.
27 maj, 2017 den 16:52
tomasojohansson
Den ene skogsägaren anklagar den andre för än det ena än det andra.
Men SNFs medlemmar deltar inte i sin egen blogg…
28 maj, 2017 den 11:32
Niklas
D du och Ulf är inte medlemmar i SNF?
29 maj, 2017 den 09:58
Tomas Johansson
Nej, inte jag i alla fall, tror knappast Ulf är det heller.
26 maj, 2017 den 23:48
Niklas
Respektera skogsägarens rätt att bestämma över sin mark http://www.atl.nu/debatt/respektera-skogsagarens-ratt-att-bestamma-over-sin-mark/
Borde ju vara en självklarhet i ett modernt samhälle, kan jag tycka.
29 maj, 2017 den 09:59
Tomas Johansson
Absolut, häller med, bort med kalhyggestvånget!
26 maj, 2017 den 23:56
Niklas
Markägarnas fråntas vetorätt i nya komet http://www.atl.nu/ledare/lrf-maste-ta-avstand-fran-nya-komet/
Myndigheterna anstränger sig tydligen hårt för att rasera sitt kvarvarande förtroendekapital hos markägarna.
28 maj, 2017 den 08:12
Erik Andersson
Tycker tvärtom att det var en bra folder som tar upp dikningens fördelar och även bra info om hur man minskar slamningen vid en dikesrensning.
28 maj, 2017 den 10:15
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Beskeden från miljöministern Levin och landsbygdsministern Bucht har hittills varit oklara angående inställningen till en översyn av artskyddsförordningen, menar riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C). Nu riktar hon en skriftlig fråga till statsministern.
Bombmurklan riskerade att sätta käppar i hjulen för skogsägare, och ärendet avgjordes i domstol, vilket Land Lantbruk har rapporterat om tidigare i år. Lavskrikan är en annan art som innebär problem för en del skogsägare, som inte har fått avverka sin skog när de ovanliga fåglarna slår sig ner där.
Turerna kring artskyddsförordningen har varit många. Men nu vill riksdagspolitikern Kristina Yngwe (C)och flera andra få tydliga besked från regeringen.
I ett brev riktat till statsministern lyfter hon fram exempel på stora problem som skogsnäringen har upplevt i samband med hur Sverige har implementerat artskyddsförordningen. Just situationen med bombmurklan och lavskrikan är sådana exempel, menar hon.
Enligt Kristina Yngwe har miljöminister Karolina Skog (MP) sagt att det inte finns några planer på en översyn av artskyddsförordningen för att komma till rätta med sådana problem. Samtidigt ska landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ha sagt att det ”inte är klart om det blir en översyn av artskyddsförordningen eller ej”.
Därför ställer Kristina Yngwe frågan till statsministern: ”Hur ställer sig regeringen till en översyn av artskyddsförordningen?”
28 maj, 2017 den 10:18
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Tolkningen av artskyddsförordningen har blivit ohållbar. I det senaste avgörandet från Mark- och miljööverdomstolen (M 9914-15) framgår att artskyddsförordningens bestämmelser inte ska läsas som det står i förordningen. Istället ska bildande av områdesskydd såsom naturreservat övervägas och en proportionalitetsbedömning utifrån försvårande av pågående markanvändning göras. Därför är det dags att nu skriva om hela förordningen.
Genom artskyddsförordningen och reglerna i 8 kap. miljöbalken har Sverige såsom medlemsstat i EU implementerat de två s.k. naturvårdsdirektiven: art- och habitatdirektivet 92/43/EEG och fågeldirektivet, 79/409/EEG.
I artskyddsförordningen anges förbud mot att avsiktligt plocka, samla in, skära av eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växter och ta bort eller skada frön eller andra delar. I bilagorna till artskyddsförordningen framgår vilka av arterna som är skyddade. Det handlar om exempelvis orkidéarter, kärlväxtarter, mossarter, lavarter, svamparter och algarter. Enligt andra bestämmelser i förordningen är alla Sveriges fågelarter, alla kräldjursarter, alla groddjursarter samt olika däggdjursarter och ryggradslösa djur skyddade.
Artskyddsförordningens förbud gäller även vid indirekta följder av exploatering. Detta slår hårt mot Sveriges infrastrukturprojekt, vindkraft, bostadsbyggande och gruvor.
Artskyddsfrågan är en av de allra största stötestenarna för utbyggnaden av vindkraften.
Det finns många exempel på halverade eller helt stoppade vindkraftsprojekt p.g.a. artskyddsförordningens stränga tolkning. Artskyddsförordningen är ett rejält hinder för att öka användningen av förnybar energi i Sverige. Det finns också exempel på hur artskyddet påverkar ledningsdragningar för distribution av energi. I detta sammanhang är det viktigt att även uppmärksamma det omtalade fallet med Göteborg Energi och rivningen av Gasklockan i Göteborg. Rivningen fördröjdes i många vändor p.g.a. förekomst av pilgrimsfalk vid Gasklockan. Fåglarna skulle först erbjudas flera nya boplatser innan en för omgivningen farlig anläggning kunde få rivas.
Artskyddsförordningen gäller även skogsbruk enligt sin ordalydelse.
I det aktuella rättsfallet hade en fastighetsägare ansökt om dispens enligt artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område där inventering visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten är fridlyst enligt artskyddsförordningen.
Det är möjligt att få dispens från förbuden om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Länsstyrelsen avslog ansökan om dispens. Fastighetsägaren överklagade men Mark- och miljödomstolen gjorde ingen ändring. Domstolen menade att pågående markanvändning var skogsbruk men att bombmurklans bevarandestatus inte var gynnsam. Därmed kunde inte ens denna lokala påverkan på arten accepteras. Fastighetsägaren fick inte dispens för att avverka sin skog.
Högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) gör nu samma bedömning om hur skyddsvärd bombmurklan är men uppmärksammar även att det i vår grundlag, 2 kap 15§ regeringsformen finns ett egendomsskydd. Utgångspunkten är att markägaren har rådighet över sin fastighet. Däremot får enligt grundlagen den enskildes egendom ibland stå tillbaka för att tillgodose angelägna allmänna intressen såsom miljöskydd. Även om en fastighetsägare måste tåla vissa inskränkningar i rådigheten över sin fastighet för att tillgodose allmänna intressen så får det inte ske ovillkorligen. Inskränkningen får bara ske om det är motiverat efter en proportionalitetsavvägning.
I föregångaren till miljöbalken, naturvårdslagen, fanns det en spärr mot förbud som avsevärt försvårade pågående markanvändning. MÖD har med stöd av detta gjort en långtgående tolkning av artskyddsförordningen och menar att det inte var lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen skulle ges en tillämpning som innebär att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Proportionalitetsbedömning som domstolen gör påverkas även av att markägaren inte får någon ersättning vid förbud enligt artskyddsförordningen.
MÖD kommer så småningom till slutsatsen att lagstiftarens utgångspunkt måste vara att regler om områdesskydd i första hand ska användas i denna situation. Detta innebär att man ska överväga om ett naturreservat eller liknande kan bildas för området. Inskränkning i markanvändningen genom naturreservatsbeslut ger nämligen rätt till ersättning åt berörd markägare.
Genom artskyddsförordningens ordalydelse finns det dock inte något utrymme för en sådan tolkning. Om förbudet gällande bombmurklan kunde innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten och hur stor påverkan blir hade inte prövats i målet av tidigare instanser. Inte heller hade det prövats om ett skydd för bombmurklan kunde åstadkommas genom någon form av områdesskydd. MÖD återförvisade därför målet till länsstyrelsen, där handläggningen får börja om igen.
Målet visar att en bokstavstolkning av artskyddsförordningen slår väldigt fel. MÖD konstaterar att den gynnsamma bevarandestatusen för bombmurklan påverkas genom den planerade åtgärden från markägaren och att förbudet i artskyddsförordningen därför blir aktuellt. Men förbudet är inte menat att vara så pass vidsträckt att det gäller till varje pris. Om förbudet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet ska dispens medges från förbudet. Inom ramen för en proportionalitetsbedömning ska det också prövas om det är möjligt att upprätthålla skyddet för berörd art på det aktuella området genom områdesskydd eller på annat sätt så markägaren får ersättning.
Enligt detta rättsfall ska artskyddförordningens bestämmelser inte läsas ordagrant utan ges en vid tolkning utifrån flera förutsättningar som inte framgår av förordningstexten.
Att en enskild fastighetsägare numera dessutom ska behöva vänta på ytterligare prövning på inrättandet av ett eventuellt områdesskydd och därmed sammanhängande process är orimligt.
Det är nu dags för regeringen att faktiskt skriva om artskyddsförordningen. Det finns flera skäl till detta. I förordningstexten anges inte att förbuden endast gäller när den gynnsamma bevarandestatusen påverkas. Den gynnsamma bevarandestatusen blir aktuell först i dispensprövningen. Sveriges implementering av EU-direktiven 92/43/EEG och 79/409/EEG genom artskyddsförordningen är därmed felaktig. Det vore också högst lämpligt om förordningen exempelvis klargjorde om bedömningen av den gynnsamma bevarandestatusen ska göras på lokal, regional eller på en nationell nivå samt hur markägaren ska få ersättning om denne hindras i pågående markanvändning.
Rättssäkerhet grundas på förutsebarhet av lagen och medborgaren ska ha ett effektivt rättsskydd. Legalitetsprincipen innebär att den offentliga makten ska utövas under lagarna. I detta mål hänvisar MÖD till förutsättningar som inte framkommer av förordningen. Det gagnar inte artskyddet. Och det medför en bristande förutsebarhet för alla och envar. Den enskilde fastighetsägaren kan omöjligtvis veta vad han har att vänta sig av kommande dispensbeslut.
Artskyddsförordningen måste göras om från grunden.
Det är hög tid att skapa klara spelregler för såväl grundlagens egendomsskydd, näringsfriheten, artskyddet, skogsnäringen, vindkraften och bostadsbyggandet.
28 maj, 2017 den 10:35
ulf
varför nöja sig med artskyddsfördningen….varför inte göra om hela jävla livscykeln på jorden, så att den passar industri och ÄGANDERÄTTEN….
28 maj, 2017 den 11:30
Niklas
På odikad torvmark sker också stora utsläpp av metan, som är ca 25 ggr farligare växthusgas än koldioxiden. Den största risk med klimatförändringen torde ligga i att permafrosten tinar – med stora metanutsläpp som följd! http://www.extrakt.se/klimatforskning/gigantiska-utslapp-nar-permafrosten-smalter/
28 maj, 2017 den 12:27
ulf
ja då skiter vi i utsläppen av koldioxid för det finns ju tinande permafrost som kommer att släppa lös metan…..men hur fan tinar permafrost då…tänkte du inte på de…tillbaka till skrivbordet i sundbyberg…kanske hela skogsindustrins hjärntrust är samlade där … ja så är det nog…vilket stjärngäng..
29 maj, 2017 den 01:09
Niklas
Jag sitter inte i Sundbyberg!
29 maj, 2017 den 12:52
ulf
tänkte inte på de…
28 maj, 2017 den 20:24
ulf
den mest skrämmande kunskapen jag fått var från en bok av rolf edberg som snart har 50 år på nacken, ”vid trädets fot” där berättade han om de viktigaste växterna på jorden….fytoplanktonen, och att de var allvarligt hotade av människans framfart, redan då …de står ju för det mesta av koldioxidslukandet, men lika viktiga är dom för syreproduktionen… där dom står för 70% av allt syre som produceras på jorden… när man söker på internet på fytoplankton så får man ett par tusen träffar, det är alltså världens viktigaste växt…. som nu håller på att dö ut….jämför med dravel som äganderätt 311 000 träffar eller trafikstockning 100 000 träffar, tom ordet vargproblem får fler träffar än världens viktigaste växt som nu har halverats sen rolf edberg skrev boken….är vi inte fantastiska i vår enfaldighet…. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varmare-hav-dodar-livsviktiga-plankton … vi beter oss som en hop psykopater utan minsta känsla för någon annan än oss själva, äganderätt, äganderätt och frihet, i den ordningen och inget annat, inte undra på att världen ser ut som den gör….jag skräms av människor, skönt att man har lite natur kvar att hela sin stressade kropp i, även om man var tvungen att köpa den först ….
29 maj, 2017 den 01:14
Niklas
Det lär ha varit klart varmare under bronsåldern än nu. Lite historik skadar inte, istället för att bara titta på de senaste 50 åren.
Å vad äganderätten beträffar, så tror jag att du skulle sätta ett stort värde på den om du finge din skog konfiskerad av miljötalibaner.
29 maj, 2017 den 10:07
Tomas Johansson
Bronsåldern?
Runt år 1000 var det som varmast vad här jag hört.
Då det gick odla grödor på Grönland, vin i England och ek växte ända upp till nordligaste Sverige.
Snarare Vikingatid då.
29 maj, 2017 den 23:35
Niklas
Ja, det var ju under bronsåldern som vi hade medelhavsklimat i åtminstone södra Sverige. Sedan kom fimbulvintern under järnåldern.
Att det gick att odla grödor på Grönland under vikingatiden är förvisso sant, men det hade det nog varit möjligt även under bronsåldern, fast då hade inte norska vikingar upptäckt Grönland…
29 maj, 2017 den 07:29
ulf
nu har ni lärt er att ett hektar dikad skog ger ifrån sig en miljon kilo kol under en 80 årig omloppstid, och inte är i närheten av att ta upp motsvarande mängd…..då kommer nästa fråga, var finns statistiken för dessa utsläpp….kanske scb har den, vi kollar.. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper–utslapp-till-luft-tredje-kvartalet-2016/ .. näää där var den inte, faktum är att den finns inte någonstans..svenskt skogsbruk i sin nuvarande tappning är den största miljöboven vi har….men pengarna måste in och då får något så futtigt som raserande av kretslopp och annat skit som miljömupparna gapar om, stå tillbaka… vi vet väl vad vi gör….och det har vi statistik från scb på….när ska vi börja tala sanning, och när ska vi göra något meningsfullt, jag är dödligt trött på all meningslös pajkastning…vi talar nu om århundraden att återställa, för 50 år sen var det decennier, och 100 år sen var det bra…(.jag talar om kretslopp), det går fort nu..
30 maj, 2017 den 17:48
Privat äganderätt är grunden för välståndet
Hej.
Här är en intressant artikel på di.se:
Regeringen ser över möjligheterna att ändra artskyddsförordningen. Det slår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht fast i en intervju med Di.”Om det allmänna vill ta en privatägd yta så måste det allmänna naturligtvis ersätta ägaren. Det ingår inte i ett rättssamhälle att bara ta den”, säger han.
http://www.di.se/nyheter/ministern-vill-inte-rucka-pa-aganderatten/
31 maj, 2017 den 07:09
ulf
jag tror både du och ministern har fått allt om bakarselet…..när det gäller nettoexporten som ministern påstår är 130 miljarder från skogsindustrin så är han inte ens nära….man får slå ihop hela metallindustrin med gruvor, så har du ett exportnetto som han talar om….men vad är detta netto byggt på…något man aldrig talar om …det är byggt på att skövla naturen, inte undra på att det här skitlandet med sina skitpolitiker har ett överskott på skövling…det betyder bara att andra länder som vi handlar med, skövlar mindre och behöver köpa från nån som skövlar mer….men några jobb ger inte skövlingen av skogar, jordbruk och skogsbruk stod för 12 procent av industrins andel 1970 men är nu nere på bara ett par procent…..över 70 procent av jobben är numera tjänster och det kan med lätthet ökas …om skövlingar av naturen upphör så blir utrymme för turism ta tex härjedalen dom har 2400 som jobbar med turister och 114 som jobbar med skog när ska svenska politiker förstå var jobben kan ökas,vår landsbygdsminister
har i alla fall inte en susning….hur många miljarder betalade svenska folket för northlandfiaskot i pajala, fråga bucht, han var en av dom som skapade den skandalen…och nu går han vidare i tunneln, medan allt rasar bakom honom, och nåt ljus lär vi inte se fören han försvinner…
31 maj, 2017 den 09:58
Lars Lundqvist, SLU
Varuexporten uppgick 2016 till 1194 miljarder kronor, och importen till 1204 miljarder, alltså en nettoimport på 10 miljarder.
Exporten av skogsprodukter uppgick under 2016 till 125 miljarder och importen 34 miljarder, alltså en nettoexport på 91 miljarder. Exporten har minskat något under senaste åren. Nettoexporten var 120-130 miljarder för några år sen så Bucht hade en lite föråldrad siffra. Valutakurser påverkar detta en hel del mellan år.
För mineralvaror (gruvor mm) 113-85 => 28 miljarder i exportnetto.
För verkstadsindustrin 550-541 => 9 miljarder i exportnetto.
Nettoimporten handlar framförallt om livsmedel och energivaror (olja mm).
Klicka för att komma åt ha0201_2016m12_sm_ha22sm1701.pdf
31 maj, 2017 den 14:07
ulf
helt rätt lars, och en sak man lätt glömmer är att den finaste exportinkomst man kan få i ett land är från naturturism…snacka om snabba cash….och den sliter inte på naturresurser och kretslopp, nej den bevarar dom …dags för skogsindustrin att se sanningen i vitögat, kliva ut från den skyddade verkstan, dra in en nypa frisk luft ja kanske ett par djupa andetag som syresätter hjärnan och skrida till verket…gör om och gör rätt, en stor och mycket spännande resa utlovas och kom ihåg .. om drömmarna inte skrämmer dig, då är dom inte tillräckligt stora….
31 maj, 2017 den 14:26
Lars Lundqvist, SLU
Och har Ulf möjligen några siffror på hur stora exportinkomsterna är för naturturism?
Såvitt jag minns är intäkter från ”turism” i vid mening i huvudsak inhemsk konsumtion av exv hotellnätter och dit räknas då även affärsresande som övernattar på hotell. Eller har du några andra uppgifter?
31 maj, 2017 den 15:41
Tomas Johansson
Här kommer vi in på forskning som bedrivs på SLU.
Räkna stålar åt staten, konungariket (å andra sidan består statliga Sveaskogs mark av kungens gamla privata marker i norr, kronans marker, de kungen stal)
Skogsforskning däremot finns däremot inte på SLU.
Ekosystem osv är obekanta företeelser.
31 maj, 2017 den 22:45
Niklas
Dessutom är ju de största besöksmålen Liseberg, Gröna Lund, Sommarland och kanske ett och annat köpmecka typ Gekås i Ullared. Inte mycket till naturturism där inte, Ulf!
31 maj, 2017 den 14:20
Klas Ancker
Hur stor andel utgör skogsindustrin som helhet av BNP?
Och hur stor del utgör skogsbruket av BNP.
31 maj, 2017 den 15:18
Lars Lundqvist, SLU
Jag tror att det kräver ganska mycket arbete för att ta fram sådana siffror eftersom det är komplexare än man tror.
Skogsnäringen i vid mening omfattar ju både det rena arbetet i skogen, själva skogsbruket, och hela skogsindustrin med omvärld.
Skogsbruket består av de som utför det direkta arbetet i skogen – avverkning, markberedning, plantering, röjning – inklusive de som säljer tjänster direkt knutna till skogsbruket till skogsägare exv inventering och planering, men det består också av transporter av virke och maskiner, produktion av maskiner för skogsbruk, byggnad och underhåll av skogsbilvägnätet, osv.
Skogsindustrin inkluderar dels sin egen produktion och dels de som levererar delar till skogsindustrierna, plus transport av produkter från industrierna till utskeppning eller inhemska kunder, plus den servicenäring som behövs för att transporterna ska fungera, osv.
När Saab i Trollhättan las ner så drabbades ju inte enbart de som var anställda på fabriken utan de fick återverkningar på underleverantörer, på de som transporterat varor till och från fabriken, osv.
Om man vill få en fullständig bild av ”skogsnäringens andel av BNP” så måste man göra denna fullständiga analys. Ett sätt vore att försöka modellera vad effekterna skulle bli om man helt förbjöd all form av avverkning.
31 maj, 2017 den 15:43
Tomas Johansson
Att förbjuda alla avverkning av den typ förordar skulle göra oss alla en rejäl hacka, eftersom sönderkörd mark blir ganska värdelös.
31 maj, 2017 den 19:46
ulf
lars du är otrolig på att undvika svar på sådant som inte ser bra ut för skogsindustrin…sanningen är ju att bnp är ett mycket bra sätt att räkna ut vad en industri gör för nytta i ett land, och det av en enda orsak…det är ju den slutliga användningen och inget annat som räknas på det som produceras….och det betyder att ingen dubbel och tredubbel räkning får göras…och det är ju så skogsindustrin alltid gör för att överdriva sin betydelse…men här ska jag svara på alla dina frågor du hoppas jag inte kan svara på….och det med en enda artikel…2,7% som skogsindustrin idag berikar vårt bnp med är ett nackskott på den allt större turistindustrin, de flesta vill turista i naturen i sverige men hamnar på nåt hotell i dalarna och en konsert i dalhalla ….därför att vår natur är så j-a pissdålig mot vad den hade kunnat varit med ett vettigt skogsbruk och då tar turisten plab och när dom kommer hem till tyskland, danmark, japan..så tittar dom aldrig mer på en svensk hemsida…nuf sed… lägg ner det tragiska kalhyggesbruket…..nu…. http://www.lantbruk.com/skog/turismen-vaxer-medan-skogsindustrin-star-stilla
31 maj, 2017 den 20:22
Erik Andersson
En 5 år gammal artikel! 😉 har du inget nyare att komma med, Ulf! Jag tror för min del att turism och enskilt privat ägande kan samsas om bara turistnäringarna förstår att det är någon som äger marken som utnyttjas!
31 maj, 2017 den 22:47
Niklas
…Och att det är den som äger marken som också ska bestämma över den istället för turisterna.
31 maj, 2017 den 21:26
ulf
lars undrar om de utländska turisternas del av exportinkomster och deras andel inom naturturism och det är väl som med allt annat i sverige en gren som lider svårt av skövlarnas framfart…trotts detta är det ju en ökande trend som har framtiden för sig till skillnad från skogsindustrin som lider alla helvetes kval av dålig lönsamhet, brist på råvara, globalt mördande konkurrens och absolut ingen framtidsindustri…om någon tror vi kokar massa här om 30 år så ska han undersökas, men va fan planterar man då odlingar för att koka massa för…. koko.. så här beskriver turistföreningen framtiden för utländsk turism ”Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med hela 17,9 procent, eller med 17,1 miljarder kronor under 2015, och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige.Enligt internationella bedömningar kommer det globala
resandet och turismen att öka med cirka tre procent per år fram till 2030. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids och affärsresenärer
förväntas efterfråga.” och inkomsterna på utländska turister drar in tiotals miljarder mer än skövlarna i skogsindustrin….skulle tippa på att för varje krona som skogsbruket bidrar till bnp så förstör man två kronor för naturturismen …men vi har ju en bunt politiker som inte verkar veta vad nationalekonomi är, dom hittar ju inte ens till sitt mutade älgpass utan att ha träden snitslade som julgranar…
31 maj, 2017 den 22:51
Niklas
Vi får ju räkna bort den turism som svenskarna gör utomlands också, samt all den miljöförstöring som turismen orsakar. Var det inte så att en enda Thailandsresa gav lika mycket utsläpp som 1500 mils bilkörning?
31 maj, 2017 den 23:04
Lars Lundqvist, SLU
… fast nu skrev väl inte Turistföreningen något om naturturism i det du citerade, snarare tvärtom?
”…våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga”
1 juni, 2017 den 06:21
ulf
jag förstår inte denna nöjdhet med att utländska turister inte vill besöka naturen…..du lars är ju en av de människor som hindrar dom genom att förespråka det vidriga kalhyggesbruket, som får sverige att se ut som ett jordbrukslandskap på satellitbilder……men med det sagt så är framtiden för våra skogar och våra glesbygdsbor solklar….inte kalhyggesbruk och inte gruvor och inte bidrag till bevarande av tofsar av naturskog….nej, det är ett annat skogsbruk där skogen är skog, och då kommer turisterna (som vill bo i skogarna) och inte på hotell i städerna…men vad ska dom göra…. vilken turist vill bo på ett hygge med en skogsägare som skriker om äganderätt utanför tältet….. framtiden är redan här, och skogsindustrin vill inte vara med…… det har vi forskar rapporter på…. en utländsk turist konsumerar varor för tvåtusen kronor om dagen, om dom finns att köpa på ett hygge eller i en stad så är valet lätt…..men om dom finns att köpa i en skog eller en stad så blir valet lika lätt åt andra hållet …vad är det för fel på er som inte förstår detta enkla filosofiska problem, även kallat ”hönan och ägget” … https://www.svd.se/turistbransch-i-medvind/om/naringsliv … svenskt skogsbruk har förstört allt av bestående värde för glesbygdsbor där stora skogsbolag härjar är sverige som fattigast, där kalhyggen breder ut sig..där flyttar ungdomarna till ”friheten” i staden, eller blir kvar som en relik från den övervintrade machokulturen, med ett destruktivt leverne, där högsta nöjet är att skjuta ihjäl lite djur i skogen, eller supa skallen av sig….gäller givetvis inte alla men tillräckligt många för att det ska gå att göra filmmanus på….
1 juni, 2017 den 06:51
ulf
och så tar vi väl ett varv med kolsänkande skog när vi har en professor på tråden…jag påstår ju (med göteborgs forskarna i ryggen) att en dikad hektar skog på 80 år släpper ut en miljon kilo kol i atmosfären och att det inte finns någon statistik på detta…. det här är väl det sista skogsindustrin och slus forskare vill prata om, men jag kan ju inte låta det stoppa mina frågor….ingen annan har ju ställt frågan så det är väl dags nu.. frågan kan ju knappast besvaras med att skogen under samma tid tar upp en miljon kilo …nää det blir om jag räknat rätt hundratusen kilo, och den kolen tar väl skotaren med sig vid avverkningen och sen vet jag ju inte vad som händer med den, men om vi bortser från den delen kol så har vi 900 000 kilo som du lars kanske kan förklara för en icke akademiker, i den akademiska världen är det väl ovanligt med frågor från pöbeln som man inte kan avfärda med ett föraktfullt ”Jag tror att det kräver ganska mycket arbete för att ta fram sådana siffror eftersom det är komplexare än man tror” men här får du bjuda till lite….
1 juni, 2017 den 09:25
Lars Lundqvist, SLU
Det man tittade på i studien var en myr som dikades omkring 1870 för att skapa åker och som sen användes som åker fram till 1951 då man planterade gran på åkermarken.
Själva studien är en simulering av vad som kan ha tänkas hänt efter 1951. Det man har gjort är, grovt förenklat, att först rekonstruera tillbaka ett tänkt startläge 1951 och sen simulerat framåt till 2011 för att på så vis få en bild av den totala kolbalansen.
Det finns en intressant bit i metodavsnittet:
”Second, in order to define the initial soil C content in 1951, we use the soil C measurements made at Skogaryd in 2007, back-calculated to 1951 by assuming an annual peat loss of 260 g C m−2 yr−1 from 1951 to 2007. This annual loss was taken from the recent IPCC wetland supplement (IPCC, 2014), where it represents the emission factor for forest on drained nutrient-rich peatlands in the temperate region. ”
Man har alltså i princip bortsett ifrån vad som hänt 1870-1951 när myren dikades och brukades som jordbruksmark och man har redan från början antagit att kolinnehållet i marken minskat med 260 g C m−2 yr−1 under den tid det vuxit skog på marken. Modellen kommer sen fram till att det kol som lagras i den växande skogen ungefär motsvarar det kol som försvinner från marken så att när skogen avverkas så frigörs på sikt det kol som ursprungligen funnits lagrat i myren. Men allt bygger alltså på det ursprungliga antagandet om att kolinnehållet i marken minskat efter det att man slutade bruka marken som åker och istället planterade skog.
Torvmark är kolsänkor, stora kolsänkor. Om man dikar torvmarker så frigörs naturligtvis kol som finns lagrat i myren.
Men storskalig dikning av torvmarker, för att skapa åker eller för att skapa skogsmark, förekommer knappast längre.
Så den centrala frågan är väl hur samhället ska se på de marker som dikades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och där det idag växer skog. Ska markägaren få fortsätta bruka skogen, vilket förutsätter att diken underhålls, eller ska samhället införa begränsningar, som i såna fall markägaren rimligen måste ersättas för.
Det finns ytterligare en konstighet i studien, i inledningen, där jag tror att författarna helt enkelt tänkt fel:
”After ditch maintenance the forest ecosystem restarts at the well-drained state (Fig. 1d), until the final clear-cutting when re-drainage has to be conducted. The entire cycle then starts again and can continue until all the peat is gone.”
Nuvarande lagstiftning säger att man får underhålla diken genom att rensa till ursprunglig dikesbotten. Man får alltså inte fördjupa befintliga diken. Men författarna tänker sig tvärtom att man efter slutavverkningen dikar på nytt så att dikesdjupet blir det samma som vid den första dikningen, räknat från markytan (!). Man skulle alltså, enligt författarna, gradvis dika sig djupare och djupare ner i myren tills man når mineraljorden och all torv är borta och det låter väldigt märkligt.
PS.
Ulf, komplexa frågor kräver komplexa analyser och oftast komplexa svar. Om du uppfattar komplexitet som förakt så säger det en hel del om din syn på kunskap. Kunskapsförakt brukar man kalla det och det är ett av skälen till att forskare ofta drar sig för att försöka förklara komplexa samband för allmänheten. Vad som är värre är att kunskapsföraktet ofta spiller över i ett förakt inte bara för kunskap som sådan utan också i förakt för de som försöker ta fram och förmedla kunskap, och framförallt för de som påtalar fakta som inte stämmer med den egna åsikten. Och i botten finns nästan alltid en väldigt otrevlig människosyn som om den får blomma ut fritt kan få fasansfulla konsekvenser. Historien är full av människor som ansett att den egna åsikten var den enda acceptabla och att alla som hade en annan åsikt borde rensas bort. Jag hoppas verkligen att det inte är dit du strävar med din otrevliga retorik.
1 juni, 2017 den 09:50
Tomas Johansson
Och vartåt strävar du med din retorik Lars?
Är det mot samma mål som din kompis Herman Sundqvist;
det storsvenska nationella socialistiska kalhygget.
Att HELA SVERIGE SKA VARA KALHYGGE/PLANTAGE?
(underförstått skogslänen kan offras, där bor ju ändå ”ingen”)
1 juni, 2017 den 09:55
Lars Lundqvist, SLU
Att förmedla den kunskap som finns. Sen är det upp till var och en att själv avgöra hur man vill använda den kunskapen.
2 juni, 2017 den 10:22
ulf
malin du raderar mej ganska friskt när jag försöker ge en lite bredare bild på ditt blogginlägg om nyckelbiotoper…du kanske undrar vad carl von linne har med saken att göra, men utan honom så hade du inte kunnat peka ut en enda rödlistad art….första gången sveriges allmänhet fick höra ordet nyckelbiotop var i svensk botanisk tidskrift 1992 (vol 86 sid 219-226) och därmed började en ”tofstillvaro” för våra arter att breda ut sig, inget som varken tomas eller jag orkar med, då den förstör allt som kan göras för att ändra skogsbruket till ett mer hållbart skogsbruk…jag orkar inte förklara varför, den som har någon tankeförmåga förstår….problemet med denna inventering är också att den bara gäller småbrukarnas skogar….inte som många tror de mellanstora eller stora bolagen….varför är det ett problem tänker någon, kanske…jo de gör sina inventeringar själva, det är bolag som inte ens talar om för skattemyndigheten och aktieägarna hur mycket egen skog dom avverkat….jag återkommer
2 juni, 2017 den 10:38
ulf
trump hoppar av parisavtalet…men va bra, äntligen slut på hycklandet som tex sverige ägnar sig åt, vi har inte nåt något av de mål vi satte upp på 90 talet, det fanns inget att bocka av 2010, så vi har förlängt till 2020 och bla bla bla…det är företagen som är de som ska förändra inte politikerna, har jag insett på senare tid….i usa ger trump företagen mer pengar med sänkta skatter och verkligheten blir lite lättare för dom…vilket gör att dom nu kan konkurrera ut andra företag med det som alla borde förstå vid det här laget…miljövänliga företag har en stor fördel….man behöver inte vara ett universalgeni för att läsa av samtiden, det räcker att titta och lära, så har man facit..och i det står, du konkurrerar ut dina konkurrenter med att vara miljövänlig, så tagga ner när ni hör vad trump gör..glöm politiken och titta på de framgångsrika företagen i dag…..tänk er att karl hedin gick ut och sa att frånochmed i morgon slutar vi med kalhyggesbruk, nu lovar vi att all skog kommer från skogar som alltid får vara skogar….ni får tipset gratis alla förstockade skogsindustrier, ni är bara så tragiska och korkade att ni antagligen inte tar det…men lycka till att tänka lite annorlunda…det gör jag..
2 juni, 2017 den 23:10
Niklas
Skulle Karl Hedin följa ditt råd, skulle han nog få slå igen ganska snart. Fast det är kanske vad du hoppas på, innerst inne?
2 juni, 2017 den 22:30
ulf
ett av de farligaste ämnen vi inte ska ha ut i naturen eller i oss själva och vår mat är pfas eller pfos, och då undrar man var dom finns…ja de flesta länder har totalförbjudit dom i snart 20 år, men ändå har man ingen aning i sverige vilka produkter som innehåller dessa ämnen…tex behöver man inte uppge innehållet om det understiger 5% av produkten och 95% av kemikalerna som används har inte ens undersökts om sin farlighet…det är för mycket pengar som ligger i potten och lika bra att vissla och låtsas som allt är under kontroll, så här kan det låta ”Samtidigt står det klart att ett likande ämne PFOS (perfluoroktansulfonat) som används i exempelvis brandsläckningsskum, hydrauloljor och metallindustrin redan är uppfört på Stockholmskonventionens lista över farliga ämnen. Detta innebär att ämnet ska fasas ut i de länder som skrivit på konventionen, vilket de flesta nationer gjort. Dock inte USA, Italien och Irak.” ja det är ju en sanning med modifikation…hur ska man tyda att efter 20 års ”utfasning” värdena i vår natur bara ökar, finns det några som släpper ut utan att vi vet om det.. http://www.forskning.se/2013/09/25/halterna-av-fluorerade-miljogifter-i-svenska-uttrar-okar/ och på fyra år sen denna artikel skrevs har vi ännu högre värden i naturen….vilka är det som är i naturen och släpper ifrån sig världens farligaste gifter….taiwanesiska bärplockare eller några fria med stort ansvar ..gapande om äganderätten…till vad då…
3 juni, 2017 den 08:20
ulf
lars skriver om mina farhågor om enorma kolutsläpp från dikade mossar ”Ska markägaren få fortsätta bruka skogen, vilket förutsätter att diken underhålls, eller ska samhället införa begränsningar, som i såna fall markägaren rimligen måste ersättas för.Det finns ytterligare en konstighet i studien, i inledningen, där jag tror att författarna helt enkelt tänkt fel”
här ser man med vilken lätthet slus skogsforskning ser på stora problem i dagens skogsbruk, och hur man sjunger industrins lov…..för det första så är det alltid fel på forskning som säger att dagens skogsbruk inte är bra som det är..där har man stannat i utvecklingen på slu och har en syn som hör till 70talet:och om den tidens skogsbruk kritiseras så är det feltänk…och om skogsägaren släpper ut stora mängder kol genom att dika och måste sluta med det för att rädda klotet, då ska han ha ersättning, är det så slu tycker vi ska rädda mänskligheten…genom att ge marodörerna ersättning…man blir lite svettig i pannan, när man försöker hänga med i politiskt korrekta forskares tankegångar, och dom verkar riktigt stolta över sina tankar….vad säger man, pinsamt..
3 juni, 2017 den 23:30
Lars Lundqvist, SLU
Om du ska citera så skulle jag uppskatta om du åtminstone citerade korrekt. Jag skrev:
Det finns ytterligare en konstighet i studien, i inledningen, där jag tror att författarna helt enkelt tänkt fel:
”After ditch maintenance the forest ecosystem restarts at the well-drained state (Fig. 1d), until the final clear-cutting when re-drainage has to be conducted. The entire cycle then starts again and can continue until all the peat is gone.”
Men du kanske helt enkelt inte förstod det engelska citatet ur artikeln?Författarna tänker sig att man efter slutavverkningen dikar på nytt så att man får samma avstånd från torvytan till dikesbotten, alltså som om effekten av den första dikningen är försvunnen. Så är det inte. Dom har helt enkelt fel när de tror att man måste dika djupare och djupare tills all torv är borta.
Dessutom heter jag inte slu och jag är inte nåt slags officiell företrädare för SLU:s samlade forskning. Jag skriver under eget namn men talar dessutom var jag finns så att det går att kolla vem jag är. Det kanske är dags för Ulf att göra samma sak?
3 juni, 2017 den 09:24
ulf
ingen vill veta detta…http://gronkemi.grkom.se/smorja.html …eller det här .. ”I en studie av IVL Svenska Miljöinstitutet A (Viktor et al, 1997) undersöktes effekter på vatten- och marklevande organismer för två syntetiska hydrauloljor med bas av fettsyraestrar, avsedda för skogs- och arbetsmaskiner. De vattenlevande organismerna utgjordes av sebrafisk, kräftdjur, grönalger och luminicerande bakterier (Mictrotox) och de marklevande representerades av enchytraeider (ca 1 cm långa, vita daggm
askar) och engelskt rajgräs. Oljeproverna bestod av färsk respektive använd olja. Den ena oljan påvisades ha dödliga effekter på fisk och kräftdjur, vilket tillskrivs en fenolisk antioxidant eftersom baserna är likvärdiga för båda produkterna. Den andra oljans komponenter (bas + additiv) löste sig inte i tillräcklig mängd i vatten för att ge effekter. I testet med Microtox mättes E 50 och resultaten blev desamma för båda oljorna vilket tolkades som att det är basen som gav effekt. Algtestet var svårtolkat eftersom den fysiska effekten av oljorna ej kunde särskiljas från den toxiska. Sammantaget bedömdes den ena oljan ha intermediära toxiska effekter och den andra intermediära till kraftigt toxiska effekter trots att den ekotoxikologiska bedömningen på respektive varuinformationsblad är ”troligen ej toxisk mot vattenlevande organismer” baserat på att produkterna anses ”olösliga” i vatten (Viktor et al, 1997). ” är det inte fantastiskt hur industrin och det politiskt korrekta etablissemanget med alla sina myndigheter…säger en sak och gör något helt annat….vem tror att det har blivit bättre med tusentals nya kemikalier på marknaden samtidigt som man inte lyft ett finger för att få bort de gamla..bara ändrat lite skalor på farligheten så våra politiker kan få lugn och ro att rädda klotet….verbalt…och i produktbladen för hydralolja kan man ofta läsa denna notis på farlighet (innehåll är hemligt)….”Produkten är inte klassificerad som hälso-, miljö- eller brandfarlig enligt gällande lagstiftning.”
3 juni, 2017 den 20:02
ulf
så här skriver en man som vet det mesta om oljor…den miljöstandard som vi har i sverige är som med allt annat där skogsindustrin är med och styr, bara ett stort lögnaktigt skämt .. http://www.grubbstroms.net/bilder/visste_ni_att.pdf .. idag är allt som uppfyller ”miljökraven” i skogen bara på låtsas, och utskrattat av människor som hellre häller vatten i maskinerna än något som luktar som nygräddade munkar eller linolja…en riktig karl häller riktig mineralolja i sin maskin….och jag måste motvilligt hålla med dom, för det är bara fejknews att det finns miljövänliga oljor…och visst har grubbström rätt sp eller rise som numera svensk provnings institut heter har väl på sin höjd läst på fabrikanternas etiketter… varför gör vi så här och vilken forskar på skogsbrukets påverkan i naturen ….på riktigt….
3 juni, 2017 den 13:33
Klas Ancker
Ang utdikning
Snälla källa
vill du välla
så jag kan ditt vatten hälla
i ett ämbar, som jag har.
Så att jag min törst kan stilla.
Vill dig inte göra illa,
när jag av ditt vatten tar.
(anonym)
7 juni, 2017 den 15:08
Klas Ancker
Skogsdikning dödar 96 procent av bottenlevande djur
Traditionell dikesrensning minskar förekomsten av bottenlevande djur med upp till 96 procent, visar en studie från IVL, Limnia, Sveaskog och Världsnaturfoden. Fältstudierna gjordes i skogar utanför Piteå och Jönköping.
Den traditionella rensningen av diken – som gjorts och fortfarande görs på enorma arealer skog runt om i landet – är enligt resultaten förödande för djur som lever på botten, främst insekter. Återhämtningen är långsam och artsammansättningen förändrades.
Dikesrensningen påverkar även kvicksilverurlakningen och läckaget av näringsämnen flerdubblades, särskilt kväve och kalium. I ett fall läckte det under de första två dagarna ut mängder som motsvarar en sjundedel av den normala årsmängden.
3 juni, 2017 den 14:56
ulf
det skulle vara intressant att veta hur många dikade skogar som inte klarat en återplantering efter slutavverkning, jag kan visa massor som inte fått plantor att gro på 20-30 år här i bergslagen…det är flera hundra hektar….och ruinerade landskap som ingen orkar klafsa runt i…är skövling en lämplig beskrivning måntro …först dikning (stora utsläpp av kol) sen avverkning och stora urlakningar i den blöta marken, sen står den blödande och urlakande marken utan skog decennium efter decennium, vad har skogsbolaget tänkt sig att göra, dika igen som släpper enorma mängder kol lösa, eller… handlingsförlamningen är total, och givetvis kunskaperna efter några år på slu utbildning…..där den stora grejen är att lära sig att förklara fadäser för allmänheten, fast man inte ens kan förklara för sig själv…kommentarerna efter att en professor förklarat något, brukar vara att ”det där begriper väl en professor mycket bättre för han är professor” ungefär som med abstrakt konst eller obegriplig film och teater som alltid hyllas för att ingen begriper något…och då måste det vara bra…vad är det för fel på folk….
3 juni, 2017 den 23:00
Niklas
Hur var det nu igen med din egen återplantering på dina hyggen. Det tog sig väl inte den heller, eller?
3 juni, 2017 den 20:09
ulf
och enligt skogssverige så fick man inte köra i skogen utan miljövänliga oljor i maskinen inte ens för 17 år sen….hej sverige http://forestsweden.se/hur-miljovanlig-ar-biohydraulolja
3 juni, 2017 den 20:12
ulf
och så här ser verkligheten ut, https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=52531
3 juni, 2017 den 21:00
Klas Ancker
Bye-Bye, biofuels
Klicka för att komma åt sten_nilsson-bye_bye_biofuels.pdf
5 juni, 2017 den 07:41
ulf
och snart kan du alltid ha 10 kilowatt solel i batterier som kostar några tusenlappar…och med en omvandlare till 220 volt så kapar du ledningarna till fortum…blir vi jagade av skattepolisen då…eller ska politikerna förstå att vi faktiskt gör något verkligt för miljön..den som lever får se…skogsindustrins desperata bränslespår tenderar att bli helt patetiskt i dagens snabba samhälle…
5 juni, 2017 den 07:42
ulf
http://www.energinyheter.se/20170418/17408/billigare-litiumbatterier-pa-vag
5 juni, 2017 den 23:44
Niklas
En intressant jämförelse mellan svenskt och utländskt naturskydd https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/06/05/svenskt-naturskydd-i-en-internationell-jamforelse/
6 juni, 2017 den 19:05
ulf
”Det betyder inte att naturen utanför de orörda områdena har ett svagare skydd än andra länders natur.” säger linden….jag tror man i tyskland med sina 40% skyddade skogar skulle bli helt förskräckta om man tog upp ett hygge på 10 hektar utanför de skyddade skogarna och så ett till och ett till och så hyggen var fan du än vände dig…vakna upp ur er förljugna tillvaro både du och linden…två procent av våra produktiva skogar är skyddade…och det finns inga träd ovan trädgränsen (det hör du väl på namnet)där 80% av våra nationalparker ligger….
6 juni, 2017 den 22:15
Niklas
Du jämför ju äpplen och päron här, som Lindén förtjänstfullt visar i sin blogg. Å förresten, kan man inte ha rätt stora hyggen i Tyskland och ändå få det som hyggesfritt?
7 juni, 2017 den 07:34
ulf
medeldiametern på slutavverkad skog i sverige är 19cm (brösthöjd) ……det är den skog som anses vara mogen i sverige idag… ..sjukt är väl bara förnamnet på denna idioti….ett 19cm träd har en volym på 0,3 kubik, det är sån skit man går ut och gör kalhyggen på, om man istället går in och tar träd som är 35 cm vilka innehåller 1,25 kubik så motsvarar ett sånt träd fyra 19cm träd…utrymmet nu för dessa 19cm träd gör att de på 20 år är just 35 cm….det är en tredubbel idioti att hålla massakokarna med gratis fiber eller ännu värre ren förlust….1. de pengar du får är exakt vad du just minskat värdet på din fastighet, 2. kalhygget gör att ingen vill vistas i den tragiska, artfattiga ”skogen” mer under 30-40år …antagligen aldrig mer, fram till nästa skövling…3. de träd man tog ner, stod just i begrepp att verkligen börja leverera..(lite ljus och utrymme behövdes bara)……va fan är det för fel på er folk…tror ni att det är en nyutbildad jägmästare från slu som fått sitt första jobb att på provisionsbasis köpa skog på rot…tror ni att det är han som sitter inne med hemligheten hur du ska sköta din skog…sucker…
läs på lite alla slöa skogsägare, ni är ju som ”offren” på nätet som skickar in sina kontonummer för att dom tror skatteåterbäringen ska komma en månad tidigare…..man kan ju inte tycka synd om er… läs om en man som tänkt, och börja sedan göra det själva… https://naturskogsbruk.com/479-2/
7 juni, 2017 den 08:01
ulf
det ovan var råd till de privata skogsägarna, som ni kan läsa i min länk så tar sca och givetvis resten av de stora bolagen avstånd från allt som inte inbegriper den skogsskövling som kallas kalhyggesbruk…de är fast i sina egna lögner, hur skulle dom kunna ta sig ur dom utan att bli tvingade av en tredje part….om man gjort slut på sin egen slutavverkningsskog och är helt beroende av att baggböla sina ”kompisar” på den privata sidan, då kan man ju inte ändra på sitt eget skogsbruk…..hur skulle det se ut …jag har sagt det många gånger nu, skogsindustrin behöver hjälp att ta sig ur sin frihet, för dom är fångade som djur, de privata med naturskogar flyger dock fria i sin bur….. https://www.youtube.com/watch?v=xKXISgDWtlE
7 juni, 2017 den 11:27
Niklas
Jaha du, Ulf!. Undrar hur fri de skogsägare egentligen känner sig, som fått sina naturskogar klassad som nyckelbiotop… Förmodligen allt annat än fri och oberoende.
Fast frågan är ju inte om det är du som behöver hjälp ,med att ta dig ut från din fångenskap? 🙂
8 juni, 2017 den 08:21
ulf
det finns nästan ingenting som talar för kalhyggesbruk av skog….ekonomiskt, ekologiskt, moraliskt, socialt, kulturellt …lägger man in de följder som blir av ett kalhygge med blottlagda jordar, urlakning, exponering för solljus, packning av luckra jordar, förstörda kretslopp för vatten, växt och djurarter och mikroorganismerna, harvning, förädlade plantor och de monotona plantagen som skrämmer bort människor från våra skogar..så är det bara en stor katastrof som har drabbat sveriges natur….det som talar för, är något så simpelt och enfaldigt när det gäller jordens landbaserade kretslopp, som att det är enkelt, det är så in i helvete enkelt och så fantastiskt …..korkat och hänsynslöst…….jag kämpade mig fram över några groteska kalhyggen för ett par veckor sedan, det stod ”evighetsträd” med 100 meters avstånd, (som kyrkoruinerna och skorstenarna 1945 i dresden eller någon annan tysk stad), där tror dom korkade och hänsynslösa människorna att djur ska trivas, fåglar ska flytta in i hålor som gjordes av hackspettar när trädet stod i en mörk skog, innan avverkningen….då var fågelungarna skyddade mot stekande sol och och spejande rovfåglar….men varför står de idiotiska ruinerna efter en skövling kvar nu, tror någon att dom fyller sin gamla uppgift där på hygget och flaggspelen runt en kolbotten från 1943, det år som stod för den största mängden kolning någonsin i sveriges historia, hyttornas 1890 tal inräknat…men 1890 fanns här i bergslagen massor av skogshemman som brukats under hundratals år av slit för att få upp några tunnland åkermark….dessa enormt viktiga kulturarv står nu nyplanterade med sönderkörda gårdstun och miljoner människors rötter bortskövlade för alltid…så vad fan är det för fel på er människor…varför hånar ni och förnedrar sveriges historia och naturens kretslopp med dessa löjliga ”evighetsträd” och flaggspel på ”kulturminnen” från andra världskriget…
11 juni, 2017 den 18:19
Niklas
Ett annat intressant kulturarv från den tiden är ju alla mossodlingar, Det är ett kulturarv att bevara. Men vad gör då naturvännerna? Jo, de kör stenhårt med markavvattningsförbud. Snacka om att de biter sig i svansen.
8 juni, 2017 den 11:59
Tomas Johansson
Lars Lundqvist skriver:
”Att förmedla den kunskap som finns. Sen är det upp till var och en att själv avgöra hur man vill använda den kunskapen”.
Om den kunskap som SLU tillhandahåller bara innehåller en sida av verkligheten så hjälper knappast det.
Eller hur?
8 juni, 2017 den 14:19
Lars Lundqvist, SLU
Som jag skrev till Ulf tidigare:
Jag heter inte SLU och jag företräder inte SLU:s samlade forskning. Det jag skriver här är skrivet i eget namn men naturligtvis baserat på det jag lärt mig genom åren när jag forskat och undervisat om skogsskötsel.
Jag har tidigare lagt in en länk till den kunskapsöversikt som jag publicerade i vintras. Den är begränsad till att titta på beståndsdynamik i ”multi-storied forests”, dvs struktur, inväxning och virkesproduktion och hur dessa hänger ihop. Det vore intressant om du läste den och sen förklarade vad i den genomgången som bara innehåller ”en sida av verkligheten”?
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112716310271
8 juni, 2017 den 16:00
ulf
jag förklarar lars,”en sida av verkligheten” blir det när man ”glömmer” att ta med helt avgörande fakta och viktiga jämförelser som ger en helhetsbild… det är bekvämt, för man kan inte bli anklagad för rena lögner, men det är ohederligt, för man lyfter en sida och mörkar den andra….att multi storey forests skötsel ger allt glesare skogar som du ofta säger är ju för att du jämför skogsbruket med clear cutting på ett ekonomiskt plan…vilket är högst ohederligt…att kalhyggesbruk är ett skogsbruk för hjärndöda är också något som borde belysas, då det missgynnar skogsägare som inte tänker själva …faktiskt lite som att ta godis från barn…. kalhyggesbruk är som 18talets kolonier, ett utarmande av dumskallarnas egendom, och det är lätt att förklara och ingen bryr sig att lära sig mer, för det är ju det bästa sättet att bedriva skogsbruk (på ett ekonomiskt plan)…att kritiken i de lärda kretsarna är monumental kommer inte fram på ett vis som manar till eftertänksamhet … som alla märkt på den här bloggen så är få hågade att ta upp kampen mot den massiva lobbyn som skogsindustrin bedriver, det är som att vandra i kvicksand när man försöker kritisera….den andra sidan då…….ja den kan ni ju läsa här ovan i mitt inlägg 8:21…och till det ska då läggas alla pengar som kalhyggesbruket smiter undan (det är ju det som kallas skövling) som dom inte betalar för….ekosystem, sociala värden, kulturutrotning, minskad turism, mm allt detta har ett pris och det är det priset som ska räknas in i lars kalkyler över kalhyggesbrukets överlägsenhet….och då framstår hans överlägsna virkesproduktion i de kalhuggna skogarna som en ren provokation mot människors intellekt ..
8 juni, 2017 den 16:31
Lars Lundqvist, SLU
Du har med andra ord inte läst artikeln?
9 juni, 2017 den 08:30
ulf
den dag lars, som du tar med naturens behov och de kostnader som ett raserat skogsekosystem skapar….den dagen ska jag läsa vartenda ord du skriver….jag kan inte bry mig, så länge som du fokuserar på volymtillväxt och ekonomi….vad finns för ekonomi i att andas och släcka törsten med rent vatten…vad ska vi jämföra det med …ja att ha en fungerande skog hela tiden kan påverka tillväxt och därmed hur mycket pengar som ens skog ger…men inte ens det är säkert och irrelevant när vi pratar om ett lika viktigt system som luften och vattnet….sluta rota i lönsamhet när det gäller dessa system…se för fan till som forskare att dom inte förstörs med löjliga ekonomiska grafer….
9 juni, 2017 den 10:23
Lars Lundqvist, SLU
Du har med andra ord inte läst det jag skriver här heller?
Jag skrev att artikeln ”är begränsad till att titta på beståndsdynamik i ”multi-storied forests”, dvs struktur, inväxning och virkesproduktion och hur dessa hänger ihop.”
Var läser du att det står om ekonomi eller lönsamhet?
8 juni, 2017 den 12:05
Tomas Johansson
Klas Anker länkar:
Bye-Bye, biofuels
Klicka för att komma åt sten_nilsson-bye_bye_biofuels.pdf
Elbilar i Tyskland släpper ut betydligt mer koldioxid än vanliga bensin eller dieselbilar.
Tre-fyra gånger mer, men då ur ett jättestort avgasrör på det näraliggande kolkraftverket.
Samma gäller elbilar i många andra länder i världen.
Alternativet är att mångdubbla antalet kärnkraftverk i världen.
9 juni, 2017 den 08:37
ulf
och niklas propagerande för en nattväktarstat börjar stå mig upp i halsen, men hela skogsindustrin verkar tycka att dom ska få göra vad dom vill med det dom äger…med sådana människor som ägare av grunden till livet på jorden lever vi alla i en skuggvärld som närsomhelst kan tas ifrån oss….
11 juni, 2017 den 18:23
Niklas
Nu är det väl snarare skogsägaren som riskerar att få sitt levebröd konfiskerat av samhället. Å samhället + miljöorganisationerna tycks heja på denna fortsatta konfiskation.
9 juni, 2017 den 08:48
ulf
om sveriges skogspolitik hade sköts av människor som inte själva var stora skogsägare och som inte styrt via statens marker det mesta av skogarna de senaste århundradena då hade vi för länge sedan insett de andra värdena som är så mycket viktigare…det vidriga kalhyggesbruket hade aldrig överlevt om kloka människor hade fått råda….nu sitter vi med ett landskap som borde få oss att skämmas som hundar….men det förståndet har vi hjärntvättat bort…
9 juni, 2017 den 09:08
Tomas Johansson
Konstigt nog förstår svensken att skogsskövling inte är bra när den görs utomlands.
Hur det gått till att vi lärts bort att förstå det när samma sak görs i Sverige är lite svårt att förstå.
Men när man läser det Lars Lundqvist o co skriver så kan man förstå att politiker och allmänhet ger upp.
11 juni, 2017 den 18:26
Niklas
Tja, att sköta skogen för maximal virkesproduktion är ju dessvärre det enda sättet att få behålla rådigheten över den egna skogen. Tacka SNF, skydda skogen WWF och miljöpartiet m.fl. för detta.
9 juni, 2017 den 09:57
Håkan
Jag gillar att läsa kommentarerna i dessa blogginlägg och det är kul att det finns ”schismer” att förnöja sig med då de håller en repektfull ton.
MEN, det är otroligt jobbigt att läsa kommentarerna när det spammas och åter spammas med i stort sett samma innehåll från främst ”Ulf” och ”Tomas Johansson”. Räcker det inte med ETT eget inlägg som diskuterar blogginlägget i sig, och om diskussioner uppstår så förs de under repektive kommentar? Ulf t.ex. har kring 180 inlägg varav 92 stycken är på ”huvudnivå”, dvs inte en kommentar på kommentaren. HUR kan det vara så att man kan kommentera blogginlägget 92 gånger på huvudnivå utan att få en åthutning? (Du får den nu istället 🙂 )
Det är även andra som gör på detta vis, men detta exempel står verkligen ut. Därför blir det otroligt svårt att följa diskussionerna som pågår; pröva läsa på er mobil t.ex., det går inte.
Ulf, jag föreslår att du skapar en egen blogg för att samla dina tankar. Jag kommer att läsa den om texten är enhetlig och enkel, för jag gillar ditt, Tomas och andras tankesätt som vi aldrig borde glömma att de finns.
Samtidigt gillar jag Lars L’s kommentarer för hans sätt att lägga upp texten med hänvisningar till forskning för att öka trovärdigheten.
10 juni, 2017 den 20:30
Klas Ancker
Välkommen in i debatten Håkan!
Men vem är du? Du väljer, som många här på bloggen, att vara anonym och inte stå för vad du säger. Det är olyckligt, obehagligt och ett oskick. Vem som helst kan gömma sig bakom Ulf , Niklas eller ‘Privat äganderätt är grunden för välståndet’.
9 juni, 2017 den 12:16
ulf
håkan jag förstår dig och din irritation, men du måste också förstå situationen för oss som på goda grunder verkligen hatar den ”svenska modellen” av skogsbruk…vi har en lobby mot oss som är enorm, den inbegriper hela etablissemanget om man ska hårddra det….att bedriva en saklig diskussion har jag gett upp för flera år sen, då dör allt, en lobby vet alltid när dom är besegrade och i en argumentation blir man då tysta, därför får jag inte igång några vettiga diskussioner utan man hakar på ”ofarliga” problem och älskar att tala om annat än det man vill utröna …vad jag då gör är att provocera med verkliga problem i skogsbruket, men som du ser blir det alltid tyst……men att gå utanför blogginlägget blir ofta nödvändigt, det är en komplex problembild, och den kan oftast inte hålla sig inom ramarna för inlägget……kalhyggesbruk är enkelt, ja rent av simpelt med de friheter som råder, att sköta en skog så att den inte slår ut ekosystemet och samtidigt bruka den, är otroligt mycket svårare, men det skogsbruket vet vi nästan ingenting om..det säger vår främsta expert på alternativt skogsbruk, lars lundqvist…..men det kommer han säkert att förneka nu när jag har sagt det….välkommen till sandlådan håkan…
9 juni, 2017 den 13:12
Lars Lundqvist, SLU
Vi vet en del om hur ”alternativt skogsbruk” kan fungera. Inte så mycket, men tillräckligt för att kunna ge en del grundläggande råd och kunna tala om var begränsningarna sitter. Problemet är att det vi vet inte stämmer med hur kalhyggeshatarna vill att det ska vara.
Men att man hatar ”den svenska modellen” innebär inte att man automatiskt har rätt i allt man påstår. Skälet till att den sakliga diskussionen dör är att kalhyggeshatarna vägrar att acceptera fakta som talar emot den egna åsikten. Åsikten är helt enkelt viktigare än fakta. När man dessutom vägrar att använda etablerade begrepp på gängse sätt, då blir det helt omöjligt att diskutera.
För mig är det tvärtom. Fakta är viktigare än åsikter. Vad jag tycker och tänker om dagens skogsbruk är helt irrelevant. Det är därför jag har ägnat en stor del av mitt vuxna liv till att förstå hur fullskiktad granskog fungerar och det var därför jag skrev översiktsartikeln som jag länkade till här ovan. Den går igenom en del grundläggande fakta om hur fullskiktad granskog fungerar och hur olika sätt att bedriva skogsbruk fungerar och vilka krav det ställer på skogen. Dessutom definierar den en del begrepp som behövs för att det ska gå att föra en saklig diskussion om alternativ till dagens trakthyggesbruk.
Men Ulf vill inte läsa den eftersom han redan från början bestämt sig för att den knappast ger stöd för hans åsikt.
I grunden är det en fråga om värderingar, livsåskådning. För mig är det en självklarhet att jag måste ha fakta först, för att kunna ta ställning. För andra räcker det med att man har en åsikt, oavsett vad fakta säger. ”Ändamålet helgar medlen”.
9 juni, 2017 den 19:12
Klas Ancker
”Vi vet en del om hur ‘alternativt skogsbruk’ kan fungera. Inte så mycket, men tillräckligt för att kunna ge en del grundläggande råd och kunna tala om var begränsningarna sitter.”
Hur mycket forskning och fakta föregicks, innan man valde att uteslutande och storskaligt använda sig av den svenska modellen?
9 juni, 2017 den 22:42
Lars Lundqvist, SLU
Trakthyggesbruk användes ju redan på 1700-talet, både i Sverige och på andra håll i världen, och vid den tiden fanns det väl ingen egentlig skogsforskning?
När man i mitten av 1900-talet tog avstånd från dåtidens ”hyggesfria skogsbruk” så byggde det delvis på forskning men framförallt på praktisk erfarenhet.
10 juni, 2017 den 06:38
ulf
häxjakt förekom också på 17talet lars, och när man tog avstånd från tvångssterilisering av tattarungar på mitten av 19talet ”så byggde det delvis på forskning men framförallt på praktisk erfarenhet.” även om man fortsatte med det enda till mitten av 70talet ….då man fortfarande använde ddt och hormoslyr i skogsbruket också….ja tänk vad vi burit oss åt…..men nu är det 2017, vi är så mycket klokare på många plan, vi vet så mycket mer om vad som är bra och vad som är dåligt….ett stort undantag är skogsbruket…varje dag så lurar man brallorna av någon stackars arvinge som står med en vacker lite rufsig skog och nu omsvärmas av skogsindustrins och slus nyutbildade ”skogsexperter” …..”här måste vi börja om” säger denna expert, ofta jägmästare, med slu pondus, utbildad av lars lundqvist….att ”börja om” är något oåterkalleligt, det förstår man inte riktigt när man står framför en ”skogsexpert” för det säger han inte, han säger att den fina skogen är ett stort problem…..och du ger dig…. tänk du har antagligen en förmögenhet och en glädje för resten av ditt liv framför dig i denna rufsiga skog, och du låter dig övertalas att ta bort den….köper du en dammsugare så kan du ångra dig med hänvisning till att du blev övertalad ….men vad gör du här….massakokarna måste hållas igång i detta vansinniga lurendrejeri som kallas ”svenska modellen” en kvarleva från tider vi inte vill ha tillbaka, och vad en lars säger med sina fakta i ryggen så är det skitfakta som bygger på kalkyler om att det ska vara lönsamt med skogsbruk….glöm det..det industrin och slu ”glömmer” är att sen 1950 så har priset på timmer realt minskat med 70%, medan skogsfastigheten blivit 6 gånger dyrare….allt forskande om effektivare skogsbruk är bara snömos i detta perspektiv…. så sluta nu alla är ni snälla….skog är grunden för vår överlevnad på ett helt annat plan än det ekonomiska, för där finns ingen överlevnad men det kommer aldrig skogsindustrin att berätta…. dom behöver lura av dig din skog för att överleva, deras egna skogar är bara värdelösa planteringar som inte kan avverkas om vi inte ändrar lagarna….de tre procent av pnp som vår skogsindustri står för, är en piss i atlanten, men den förgiftar livet för hela befolkningen och viktigare näringar som tex turism, visst vi ska givetvis skörda lite träd, men vi ska göra det på ett mycket smartare vis…börja redan på måndag genom att ringa upp tex de här människorna, jag lovar ett lyckligare liv….. http://www.silvaskog.se/
10 juni, 2017 den 20:58
Klas Ancker
Lars skriver: ”I grunden är det en fråga om värderingar, livsåskådning.”
Bra skrivet.
Att människor har ett motstånd mot att ta till sig kunskap, som inte stämmer med det de vill tro på, har varit känt länge. Filosofen och statsmannen Francis Bacon skrev så här i början av 1600-talet:
”Så snart den mänskliga förståelsen har knutits till en viss uppfattning, kommer allt annat att användas som stöd för den. Och trots att motinstanserna är flera, kommer denna förståelse att förneka och förakta dem eller också att med hjälp av någon distinktion avvisa eller bortse från dem, på det att auktoriteten hos den initiala slutsatsen genom denna obotliga förhandsuppfattning ska kvarstå orubbad.”
Man kan ju inte ha haft fel i 50 år, om man arbetat med kalhyggesbruk och trott på den. Det vore ju väldigt genant att inför kolleger och vänner bekänna, att man ändrat sig.
Jag har träffat några skogsmän, som uttryckt tvivel att kalhyggesbruket är det ända rätta och då blivit utfrysta. Man slutar att hälsa i affären, utesluts från jaktlaget etc.
Ja, när ändrar man sig eller byter uppfattning?
Kanske när man inte är så rädd för att tappa anseende eller prestige. Efter pensioneringen kan vara ett tillfälle.
10 juni, 2017 den 22:04
Klas Ancker
Vi har alla våra ”önskesanningar” som vi gärna håller fast vid även när vi hör bra argument emot. Dessa önskesanningar är ett tema som återkommer i Arne Jarricks nya bok, ”Det finns inga häxor”
– Confirmation bias, alltså att man insisterar på att fortsätta tro på det man en gång börjat tro på, och negligerar det som talar emot, är en konstant psykologisk egenskap hos människan, säger Arne Jarrick.
Och det gäller även forskare.
10 juni, 2017 den 23:48
Lars Lundqvist, SLU
Jag håller med, och denna ”confirmation bias” hittar man naturligtvis inte bara hos de som förespråkar dagens skogsbruk utan även hos Ulf och andra som kritiserar dagens skogsbruk. Att man ogillar det gällande paradigmet innebär ju inte automatiskt att man har rätt.
Självklart hittar man ”confirmation bias” även hos forskare, men jag skulle gissa att den är lite mindre vanlig där än hos människor i allmänhet eftersom forskarutbildningen syftar till att lära doktoranden att ifrågasätta det vi vet. Vi är dessutom vana att hela tiden kritisera och ifrågasätta det andra gör och att få våra egna studier kritiserade och ifrågasatta.
Men det vi forskare lär oss att ifrågasätta är inte hur en verksamhet bedrivs, utan de bakomliggande teorierna och modellerna för hur vi tror att naturen fungerar. Om vi tar skogsbruk som exempel så kan någon forskare försöka förklara hur ökad trädslagsblandning påverkar exempelvis virkesproduktion, frekvens av skador, marktillstånd, osv., men andra forskare kommer ifrågasätta den första forskarens förklaring och försöka komma på bättre förklaringar av hur det hela fungerar. Men ingen av dom kan säga om det är bra eller dåligt att ha blandbestånd eller inte, eftersom det beror på hur man värderar virkesproduktion gentemot risk för skador, eller estetiskt utseende, eller marktillstånd, osv, och vetenskapen kan inte värdera på det viset.
Det här är kanske det som allmänheten har svårast att förstå – skillnaden mellan att försöka beskriva hur naturen fungerar kontra att uttala sig för eller emot ett visst sätt att exv bedriva skogsbruk. Om jag publicerar en vetenskaplig artikel där jag drar slutsatsen att blädningsbruk ger lägre virkesproduktion än trakthyggesbruk så innebär det INTE att jag säger att trakthyggesbruk är bättre. Det innebär INTE att jag förespråkar trakthyggesbruk. Det innebär bara att det är skillnad i långsiktig virkesproduktion och sen är det upp till varje skogsägare att själv ta ställning till hur viktig den informationen är för det egna beslutet om hur man vill sköta sin skog.
11 juni, 2017 den 07:43
ulf
väldigt bra diskussion ….blir vi lite ärliga nu så kan den leda långt..att driva en linje och envist hålla fast vid en uppfattning, kan ju vara bra om den är sann, men under vägens gång får man ofta ändra sig även i dessa fall…att detta gäller som lars skriver ”inte bara hos de som förespråkar dagens skogsbruk utan även hos Ulf och andra som kritiserar dagens skogsbruk” är väl då självklart…men hur är det i praktiken lars….hur många sanningar ser du i de två lägren, du som har bra överblick på dagens fakta (morgondagens fakta, brukar ofta vara något annat) de som orkat läsa allt som jag kommenterat kan lätt se att jag har ändrat många av mina åsikter, och det har jag gjort för att jag dels oundvikligt blivit kunnigare, och dels för att någon övertygat mig att jag har fel…jag är mycket glad att jag inte behöver skogen för min överlevnad, för då hade jag nog varit inne i en helt annan tankevärld och jag är glad att jag inte är med i några natur organisationer, för då hade jag inte kunnat vara så fri i mina tankar om ett annat skogsbruk, och hade måst tänka på hur jag uttryckte mig…jag hade inte kunnat skälla på folk som jag velat heller, utan att jag med naturstämpeln i pannan representerat något som jag inte själv styrt över…. och enligt den fria människan ulf, så är skogsindustrin den största lögnaren, vetenskapen köpt, politikerna (med öppna ögon) lurade och skogarna i ett bedrövligt tillstånd…..det vi ägnar oss åt nu är att med en nagelfil ivrigt påhejade av miljörörelsen, rädda en hängd natur……. och jag står inte ut med att se spektaklet…. och lars att forska på uppdrag av industri och politik, är inte fri forskning, då slutar det alltid vid dena fras ”Om vi tar skogsbruk som exempel så kan någon forskare försöka förklara hur ökad trädslagsblandning påverkar exempelvis virkesproduktion” … du kan utesluta ett ord här… exempelvis ..för det är alltid bara ekonomi och produktion ni forskar på, egentligen, allt annat är ointressant .. därför ser våra skogar ut som dom gör…
11 juni, 2017 den 09:08
ulf
hur naturskyddsföreningen får ihop sin ideologi är svårt att förstå, jag hade nog gått ur den om jag varit med, att främja vindkraften i ett land med över 50% vattenkraft (som inte är mycket att göra åt, nu när den står där) och en fungerande kärnkraft som nu borde få köra bränslet en runda till för att göra det ofarligare, dessa två ”rena” energisystem räcker och blir över och ska bara bytas ut mot sol, inget annat…vad gör man då, uppfyller skogsindustrins våtaste drömmar, att elda och öka produktionen av biobränsle…. vilken idioti…man kallar det bra miljöval…helt galet..”Ett av grundkriterierna för värmeenergi märkt Bra Miljöval är att maximalt 10 procent av den utlevererade värmeenergin får ha sitt ursprung i fossil energi. Hit räknas hela produktionskedjan, inklusive avverkning, transport, förädling, processenergi och askhantering.Kriterierna ställer bland annat krav på att askan ska åter- föras till skogsmark samt att biobränslet ska vara märkt med FSC eller motsvarande.” drömarna eller ska jag säga galenskapen sträcker sig så långt att man hoppas på en fördubbling av biobränsle från skogen under de närmaste deccenierna … ja det är mycket som inte stämmer i den världen, och när såg någon hur aska spreds på de tragiska hyggena, numera befriade från sina stubbar också…. lägg ner det spåret, sluta med värmeverk drivna på träd som borde fått stå kvar och berikat en fungerande natur, vi har energi i överflöd så lägg ner alla konstgjorda sjuka avarter att producera energi vi inte behöver, börja med det förresten att säga att vi inte behöver mer energi…. vindkraft och ”hållbart” biobränsle är bara nys och gör sverige fattigt i onödan…att ge skogsindustrin en hjälpande hand med dessa två energiutvinningar är förödande för vårat ekosystem, är inte det sanningen eller har någon en bättre sanning…
9 juni, 2017 den 13:33
ulf
då säger jag det för tusende gången…..fakta finns att kalhyggen trivialiserar de mycket viktiga skogsekosystemen utarmar och hotar arter och kretsloppsfunktioner ..att försiktighetsprincipen borde för länge sedan ha stoppat att en så stor del av sveriges skogar har ställts om till enskiktade skogar som inte ger den mångfald som är så viktig för att ett skogsekosystem ska fungera …
10 juni, 2017 den 14:56
ulf
tvärt emot vad det svenska upphöjda skogsbruket har gjort de senaste 50 åren, ivrigt påhejade av brorduktig forskare med ekonomi, ekonomi, förädling, harvning, granplantering, enskiktade skogar och allt jävla feltänk mot naturen som går att att trolla fram i förvirrade och styrda hjärnor, så går nu skogsstyrelsen ut med rekommendationer….. ”Ensidighet i skogen gör att sårbarheten för klimatförändringar ökar. Eftersom de olika trädslagen står emot väder på olika sätt – tallen tål exempelvis torka bättre än gran – så har Skogsstyrelsen nu inlett en kampanj för att försöka få skogsägare att plantera och föryngra mer varierat.” nämen vad är detta, rätta in er i ledet nu va…skogsindustrin behöver fiber till sina kokare…titta på slu, där vet man sin plats….lite sent nu att börja svettas, eller har man äntligen fått nog av detta förödande skitskogsbruk….du som nyss fått ärva en skog som inte är nått jävla plantage, du är en lycklig människa så länge som du håller skövlarna borta…du kan göra vad du vill med din skog, bara inte låta den gå in i kalhyggeshelvetet och den dödsspiral det innebär….gå runt och titta med en karta från 50-60 talet, dom är gjorda på flygbilder (ortofoton) och ger dig en klar bild av hur du borde återställa, på dessa grönsaksblad, (som dom kallas ibland) ser du faktiskt varenda träd på din fastighet eftersom det är ett flygfoto…nu kan du lägga puzzel och skapa en skog som gör dig lycklig resten av ditt liv… http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6714463 ta kontakt med människor som dom på silvaskog och säg att du vill ha riktig skog och för att du ska få vara riktigt lycklig så säg också vad du vill med din skog, vill man bara tjäna pengar så får man kompromissa med utseendet även i skogar som alltid är skogar…lycka till..
11 juni, 2017 den 09:26
ulf
så här låter det nu överallt …med naturskyddsföreningen i ryggen ska energin komma från skogen … hur ska sveriges folk förstå att det inte går att använda skogen på det här viset om miljörörelserna sanktionerar det eller hemska tanke, tror vi att utvecklingsländerna ska släppa ifrån sig sin jordbruksmark till biobränslet…vad är planen, om det finns någon, släpp på solpanelstullarna mot kina är väl en bra start, men när hörde man det i debatten från nån miljöorganisation, och sluta ta skatt av dom som försörjer sig själva på sol, eller äger staten solen….. https://miljo-utveckling.se/klimatpaverkan-fran-malmos-fjarrvarme-ska-halveras/ .. jag håller med tomas att rädda några tofsar leder bara till förintelse av våra skogar nej kämpa för att all skog får vara skog, då kan vi avskaffa alla andra konstgjorda bevarandeprojekt, för i dessa skogar kommer nyckelbiotoper att vara det vanliga och skötas av kunniga skogsägare som fått tillbaka livslusten och känslan för sin plätt på jorden…
11 juni, 2017 den 15:57
tomasojohansson
Håkan har rätt i sin kritik av hur det ser ut på Skogsbloggen.
Med tanke på det skulle den i vanliga fall lagts ned.
Men inför risken att få halva nationens landyta förstörd så är inte det här en vanlig fråga.
11 juni, 2017 den 18:37
Niklas
Just därför måste vi med kraft bekämpa reservatshysterin, nyckelbiotoper och dylikt knytt.
11 juni, 2017 den 16:07
tomasojohansson
Dels handlar det om en naturförstörelse vi aldrig tidigare ställts inför.
Dels berör det en näring, ledd av staten, där huvuddelen av marken där råvaran finns är stulen.
Det är så många aspekter av övergrepp och vansinne vi talar om här.
Många berörs och när mycket dold rottslighet finns däri så blir det väldigt stort behov att ljuga och beskydda staten, storföretagen, rika privatpersoner och tunga samhällsinstanser.
Det berör saker som rubbar nationen i grunden.
Då finns inga enkla vägar eller segrar att hitta.
Bara stenhårt motstånd från i stort sett alla och allt.
Eftersom de flesta på något sätt berörs.
11 juni, 2017 den 18:40
Niklas
Det är väl snarare naturvännerna som står för lögnerna här, tycker jag. Ingen ”riktig” skog, vad är det för j-vla trams? Drygt halva landet är ju faktiskt täkt med riktig produktionsskog. klart den måste utnyttjas, istället för att lämnas vind för våg till naturvännerna.
12 juni, 2017 den 07:38
ulf
här ovan påbörjades en diskussion om confirmation bias av klas och lars svarade med att jag nog passade in i detta hjärnspökande syndrom….ja det kan nog vara så tänkte jag lugnt, men nu har jag gått och funderat lite, är det verkligen bara min magkänsla som får mig att tänka helt tvärtemot det vedertagna…att jag omedvetet sållar bort det som går mot mina åsikter…jag satte mig ner och skrev ner mina viktigaste åsiktsstolpar och döm av min förvåning när jag får medhåll av vetenskapen och statistiken i nästan allt jag säger, det är alltså inte mina egna åsikter utan akademiska, vetenskapliga och statistiska fakta som jag samlat ihop på ett sådant sätt att det står ut som utopiskt mot rådande förhållande och praxis…..hur kan det bli så här…jag får hjälp av orwell…” i ett förljuget samhälle ses sanningen som en revolutionär handling” för att fortsätta med orwell, så jobbar huvudpersonen, winston på sanningsministeriet men mår inte bra då han vet att han är en tankeförbrytare….på nyspråket heter hans arbetsplats minsann, ett språk som lär att krig är fred, frihet är slaveri och okunnighet är styrka… när man begrundar denna framtidsversion så undrar man om den inte är här nu…vi har bara lite svårt att se det, då det smugits på oss…hur många jobbar idag på sanningsministeriet…..hur många ägnar sig åt att neutralisera sanningssägare, eller tiga ihjäl dom…alla som har sin tankeförmåga kvar och orkar tänka fritt ser ju detta….hoppas vi blir fler…idag är mycket tagit rätt ur boken, ansvarsfriheten för makten, angivarlagar och generalklausuler, dataregistreringen rakt in i plånboken lika så… ja den som lever får se, men naturen behöver mer stöd än vi människor och det tänker jag fortsätta att kämpa för….
12 juni, 2017 den 08:30
ulf
jag skrev en gång om en jägmästarstudent från slu som intervjuades på en praktikplats han gick på, på frågan om vad som var viktigast han lärt sig, svarade han förbryllande ””att upplysa allmänheten om hur bra det svenska skogsbruket sköttes och att vi aldrig haft så mycket skog” för det hade folk svårt att förstå…… den dagen började jag tvivla starkt på framtiden för våra skogar, jag läste nyligen om generation ”snöflinga” alltså dagens studenter som blir kränkta titt som tätt…och fick denna hemska fakta”En undersökning som utfördes av UK Higher Education Policy Institute bland universitets- studenter 2016 konstaterade att 76 % ville förbjuda talare som hade åsikter som gjorde studenterna upprörda” man undrar ju hur snacket går på campus i umeå… ”ska vi verkligen låta silvaskog föreläsa, dom är ju emot kalhyggesbruk och skulle kunna göra oss upprörda” heja sverige, landet utan självrespekt…. och människor som bara vill ha lugn och ro, inget får störa idyllen som makten har talat om att vi lever i…..
12 juni, 2017 den 09:38
Lars Lundqvist, SLU
Ett typexempel på ”confirmation bias”
Citatet är taget ur svenska Wikipedia, som citerar en debattartikel av Fionola Meredith i Belfast Telegraph, som säger sig citera en studie av ”Higher Education Policy Institute” som enligt sin egen beskrivning är en ”oberoende tankesmedja”. Den studie som debattartikeln bygger på är ”Keeping Schtum?: What students think of free speech” ( http://www.hepi.ac.uk/2016/05/22/keeping-schtum-students-think-free-speech-wave-2-hepi-youthsight-monitor/ ) och den tar framförallt upp diskrimering, sexism, rasism, osv. Den handlar alltså inte om att få mer vardagliga uppfattningar ifrågasatta utan om nåt helt annat.
Den fråga som tolkades som att ”76 % ville förbjuda talare som hade åsikter som gjorde studenterna upprörda” handlade om talare som förespråkade ”racist or fascist views”. Studentorganisationerna i UK har gemensamt formulerat en ”No-platform policy” som lyder såhär:
”The National Union of Students, which is a confederation of 600 student unions in further and higher education, has a No Platform policy, which bars people deemed to hold ‘racist or fascist views’ from standing for election or attending conferences, and also bans NUS representatives from sharing a platform with individuals thought to hold racist or fascist views.”
Frågan till studenterna var – håller du med? – och då svarade 76% Yes eller To some extent.
Som sagt, typexempel på ”confirmation bias”. Ett uttalande som handlar om något mycket specifikt används för att styrka den egna åsikten om något helt annat.
12 juni, 2017 den 09:10
Lars Lundqvist, SLU
”Confirmation bias” är ett intressant fenomen. Det innebär, förenklat, att man bara ser sånt som stödjer det man från början trodde på. Ur evolutionär synpunkt har det varit viktigt att dra lärdom av misstag för att inte upprepa dem och i vardagslivet kan man inte hela tiden ifrågasätta allting. Begreppet trial-and-error sammanfattar det hela på ett bra sätt: Man försöker och försöker tills man lyckas, och i fortsättningen gör man på det sättet som lyckades.
Men inom forskning är det tvärtom helt nödvändigt att ifrågasätta det vi tror oss veta. Induktiv slutledning innebär att man gör ett antal observationer och sen drar en slutsats. Många tror väl att det är så forskning fungerar men induktiv slutledning är oerhört sårbar just på grund av ”confirmation bias” och det var det som fick Karl Popper att i mitten av 1900-talet formulera den hypotetiskt-deduktiva modellen för forskning som dominerar idag.
Den hypotetiskt-deduktiva metoden innebär att man först formulerar hur man tror att nånting är, utifrån det formulerar man en hypotes som går att testa, och slutligen försöker man falsifiera hypotesen. Om (eller kanske snarare när) hypotesen falsifieras så formulerar man en ny hypotes, testar den, osv.
Att testa sina åsikter genom att skriva ner en lista med åsiktsstolpar kan vara ett bra första steg, men nästa steg ska inte vara att se om det finns stöd för dessa utan se om det finns studier som säger tvärtom. Som talar emot. Det gäller dessutom att formulera sina påståenden på ett sätt som gör att det går att falsifiera dem.
Så det vore intressant att få se Ulfs lista med åsiktsstolpar för att se om de går att falsifiera och om det finns fakta som talar emot.
12 juni, 2017 den 16:59
Klas Ancker
Ett panelsamtal mellan politiker och samhällsforskare skedde i Riksdagshuset 2007, inför kommande dialogmöten i Almedalen, som sedan pågick där under tio år. Idén var att forskarna skulle presentera vetenskapliga rön av vikt för de beslut som politikerna skulle komma att ta, och att de sedan skulle diskutera tillsammans.
Men förhoppningen att politikerna skulle väga in det verkliga kunskapsläget kom på skam. Politikerna, från höger till vänster, sade sig vara intresserade av kunskap – men den måste komma från källor med samma ideologiska inriktning som deras egen.
I en enkät som gjordes ett av åren frågade man politikerna om dialogerna med forskarna fått dem att ändra uppfattning om någonting. Inte en enda kunde rapportera att det skett.
12 juni, 2017 den 11:09
ulf
du är för skön lars, här försöker jag att klarna min hjärna för att kunna debattera på ett korrekt vis och så kommer du och förstör allt genom att jag ska ”leta” studier som hyllar kalhyggesbruket…….jag lovar det är inga problem, ska man vara elak så är det bara att gå in på slus hemsida eller lrf, skogsägarna, bolagen, regeringskansliet eller någon av deras myndigheter…men det stora problemet är det jag skrev sist i mitt förra inlägg, sverige har ingen självrespekt, vi har bara en massa följa johnnare som springer benen av sig för att vara på rätt plats och den är inte där dom borde vara….vi har tex ett suspekt sällskap som firade hundraårsjubileum för några år sen…jag har grunnat på vad dom vill med sin förening, men aldrig lyckats utröna detta, mycket på grund av att det är så lågt i tak där, man verkar krypa faktiskt, vad vill detta…”å ena sidan å andra sidan folk” dom gör mig förvirrad, slu brukar få det mesta av de 15 miljoner skogssällskapet pytsar ut till skogsforskning varje år… läste detta på deras hemsida tex ”Sedan 2002 finns Skogssällskapet i Lettland. Där hjälper vi svenska kunder att investera i eftersatt skogsmark och förvandla den till hållbar produktionsskog. ” och i deras programförklaring står “främja skogshushållning och naturvård genom hållbar utveckling av skog och mark” eftersatt skogsmark vad är det, och hållbar produktionsskog, kan vi slippa hjälp från detta sällskap…och lars hur ifrågasätter du något som inbegriper så mycket ekonomi, men egentligen handlar om ekologi….ni som forskar på skog får börja med att ta och dela på dessa två begrepp annars är ni inte trovärdiga…ett ekonomiskt hållbarhets perspektiv får inte blandas ihop med ett ekologiskt, varför kanske någon tänker, ja för det första likställs ekonomisk hållbarhet med tillväxt (har ni hört ordet förut i dessa sammanhang) och ekonomisk hållbarhet funkar bara så länge den totala mängden kapital ökar, därav problemen som vi har med skogen nu…det är nämligen så att något måste minska för att något annat ska öka…det kan vara naturresurser, välfärd, eller ekosystem….jag får se om någon nationalekonom ifrågasätter det jag tror vara sanningen…kanske kan hitta något på slu skogsforskning……..hjälp mig lars..
12 juni, 2017 den 13:24
Lars Lundqvist, SLU
Nej Ulf, du ska inte leta studier som hyllar eller förkastar en åsikt. Vetenskap kan inte säga om något är bra eller dåligt, utan bara om något ökar eller minskar, blir mindre eller större, högre eller lägre, osv., så du måste formulera det hela som fakta-påståenden.
Jag kan försöka förklara genom att citera dig. Du skrev tidigare:
”kalhyggen trivialiserar de mycket viktiga skogsekosystemen utarmar och hotar arter och kretsloppsfunktioner – – enskiktade skogar som inte ger den mångfald som är så viktig för att ett skogsekosystem ska fungera”
Du påstår alltså att en enskiktad skog kan inte fungera på sikt? Det påståendet går att falsifiera direkt. Om det vore på det viset så skulle skogsekosystemen i Bergslagen för länge sedan varit helt utslagna, och det är de inte. Där har man bedrivit kalhuggning sedan 1700-talet och där finns fortfarande fungerande skogsekosystem och även störningskänsliga arter.
Jag fortsätter gärna diskussionen men den förutsätter att du kan formulera ett påstående som handlar om fakta och inte är en åsikt.
12 juni, 2017 den 13:42
Lars Lundqvist, SLU
Apropå hållbarhet så kan jag rekommendera den inledande essän i ”Approaching the Benign Environment” skriven av Buckminster Fuller. Han driver där tesen att mänsklighetens historia och utveckling kan sammanfattas med begreppet ”doing more with less”. Man kan uppnå tillväxt genom att utnyttja tillgängliga resurser på ett effektivare sätt, utan att öka förbrukningen.
Ett exempel: Dagens bilar går fortare än gårdagens, trots att de förbrukar mindre bränsle.
12 juni, 2017 den 16:17
ulf
men om vi hade gårdagens bilpark hade vi väl inte haft någon tillväxt, nu är dom fler och tär mera på jordens resurser….ekonomisk tillväxt eller som nationalekonomer definierar det, bnp, leder alltid till problem för naturen,( jag vill ju vara naturens röst i denna diskussion) det ökar artutrotning, utarmning av naturresurser och ger högre koldioxidutsläpp…. så vad är det vi ska sträva efter, en hållbar natur eller ett ökat bnp…..det finns ju mycket som ökar bnp…. krig och naturkatastrofer tex men alltid är det någon/något som ska betala…det finns dom som argumenterar för att ökad tillväxt gör att vi kan ta itu med miljöproblemen, men deras argumentation är som din bil dito, och lite mer problematiskt är nog den globala ekonomin… det som folk ser som välfärd, ger ofta ingen tillväxt snarare tvärtom, betyder det då att vi ska nedprioritera välfärd för mer tillväxtfrämjande tillverkning…nej vi får nog finna oss i att tillväxt har ett bästföredatum och att vi måste tänka på ett helt nytt sätt, och jag tänkte börja med skogsindustrin….
12 juni, 2017 den 16:43
Lars Lundqvist, SLU
Jag tror att de flesta uppfattar bättre sjukvård som ökad välfärd, och det förutsätter bättre metoder, bättre instrument, bättre läkemedel, mer personal, osv, vilket räknas in i både bnp och tillväxt.
Men nu återföll du återigen till din klassiska debatteknik. Likt en rutinerad politiker så slingrar du dig, svarar inte på frågor utan gör istället en omtolkning av det jag skrev och påstår att jag hävdar något som jag aldrig hävdat.
Dessutom är du inte ”naturens röst” utan bara en röst mot kalhyggen. Kalhyggen missgynnar en del arter men gynnar andra och du har valt att företräda de som missgynnas istället för de som gynnas, och båda tillhör mig veterligt ”naturen”.
Kan du formulera ett påstående som handlar om fakta och inte är en åsikt?
12 juni, 2017 den 11:39
Tomas Johansson
Niklas skriver:
”Tja, att sköta skogen för maximal virkesproduktion är ju dessvärre det enda sättet att få behålla rådigheten över den egna skogen. Tacka SNF, skydda skogen WWF och miljöpartiet m.fl. för detta”.
Bra skrivet!
Något för ledningen för SNFs ledning att fundera över.
Men det kommer dom inte göra om jag känner dom rätt.
Ointressant för Stockholms biologer och miljöexperter.
För långt från Stureplan kan man ana.
Det är också något skogsägarföreningarna och LRF borde driva i media.
För den omvända bestraffningen är absurd.
Skapar det landskap vi ser i norr.
Det som turister aldrig ser,
eftersom dom har de stora orörda reservaten att röra sig fritt i på semestern, samma reservat som lokalbefolkningen hatar eftersom dom INTE för röra sig fritt där, i sin egen hembygd, för den är avsatt för stockholmselitens semestrar.
12 juni, 2017 den 16:53
Klas Ancker
Daggmasken slår ut plogen
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/904030?programid=412
Samma sak händer vid kalhyggesbruket.
I Komi-provinsen i Ryssland anser man att kapitalet i skogen ligger i marken, i förnan, alltså i det övre lagret av döda växtdelar och ca 5 cm ner. Den byggs i huvudsak upp underifrån av mykorrhizasvampar andra svampar, alltså i mer utsträckning än ovanifrån.
När jag berättade för dom, hur man gör med skogsmarken i Sverige, tog dom sig för pannan.
12 juni, 2017 den 18:33
Lars Lundqvist, SLU
Alltför grov förenkling eller ”Confirmation bias”?
So jämförelse:
Klicka för att komma åt jo08_28.pdf
Hur gör man med skogsmarken i Sverige? Vilken beskrivning förmedlade du?
12 juni, 2017 den 20:04
ulf
jag fortsätter här nere lars….ja vi tar mitt påstående, eller ska vi kalla den min tes, så slipper vi bråka om det är en åsikt eller inte…och du kallar den falsk…”kalhyggen trivialiserar de mycket viktiga skogsekosystemen utarmar och hotar arter och kretsloppsfunktioner – – enskiktade skogar som inte ger den mångfald som är så viktig för att ett skogsekosystem ska fungera” din egen tes följer du upp med bevisen, att bergslagsskogarna skulle då vara utslagna, för att man ”bedrivit kalhuggning sedan 1700-talet och där finns fortfarande fungerande skogsekosystem och även störningskänsliga arter.” mitt bevis är den karta som prins carl gjorde 1845 efter tre års insamlande av alla soknars skogstillstånd visar att mer än hälften av värmland, dalarnas, närkes skogar var storverksskogar eller skog för brännved eller kolning … titta noga på denna karta och förklara var kalhyggen förekommer, det här med kalhyggen vad har du fakta för det…min fakta är en karta som är lika vetenskapligt som allt annat som kallas vetenskaplig fakta…och hederligheten i ditt påstående står om jag förstått det rätt, i bjärt kontrast till vad du kräver av mig….som nummer två i min bevisföring tar vi det enligt dig falska i att kalhyggesmetoden med enskiktade skogar utarmar arter…många hotade och rödlistade arter är knutna till gammal skog…påstår du att detta inte är väl dokumenterat….problemet med hotade arter är inte så mycket ålder på träden som att det måste finnas en bakomliggande ekologisk historia och för varje kalhygge som nu tar ner en kontiunitetsskog så kan det vara dödsstöten för arter med låg spridningsförmåga…jag har själv en skog på 27 hektar med närmare 240 olika kärlväxter och jag tror att hälften av dom skulle kunna försvinna vid en slutavverkning, med bara bergviksskogar runt mig så är risken mycket stor att guckusko ock liknande sällsynta växter för alltid försvinner och då nästa kända växtplats för guckusko är 6 mil bort så förstår man vad kalhyggesbruk kan orsaka…mitt påstående begränsar jag ändå till att ingen vetenskap kan påvisa att ett skogsekosystem i en naturskog kan få tillbaka den mångfald som fanns innan en slutavverkning på en normal omloppstid…. här är kartan, den går att ladda ner..från min server..https://drive.google.com/open?id=0B8avtSbC1SeUTVBJSjI3aXhSYXM
12 juni, 2017 den 20:12
Lars Lundqvist, SLU
Okej, så din hypotes är:
”Det har aldrig tidigare förekommit kalhuggning i Bergslagen före 1950”
Är det rätt uppfattat?
12 juni, 2017 den 20:14
Lars Lundqvist, SLU
Och den andra hypotesen är:
”Enskiktade skogar har färre arter än icke enskiktade skogar”
Är det rätt uppfattat?
12 juni, 2017 den 20:25
Lars Lundqvist, SLU
Din avslutande hypotes är lite trixig men kanske kan formuleras såhär:
”En skog som kalhuggits kan efter 100 år aldrig innehålla samma arter som före kalhuggningen”
Ungefär så?
13 juni, 2017 den 07:39
ulf
det som en del forskare kallar kalhuggning på 17 och framförallt 18talet var ju bara simpla skogshushållnings planer, där man delade in skogarna i så kallade fackverk, de förekom i bruksskogarna runt hyttor i bergslagen där två människor bråkade om vem som hade bäst metod att hushålla med bruksskogarna (vilka aldrig var mer än 5% av sveriges skogar) det var carl ludwig obbarius ”lärobok i skogsvetenskap” och gustaf segerdahl ”handledning för skogars indelning, afverkning och återsådd”….de båda och grundaren av skogshögskolan israel af ström dominerade skogshushållningens metoder i sverige och deras inflytande på skogars skötsel bröts inte fören 1950, då kalhyggesmetoden kom att mer och mer ta över när tekniken gjorde det möjligt att bygga vägar och komma åt de stora orörda skogarna….c.l. obbarius var den som introducerade begreppet bonitet…och han la upp system för att alltid ha kolningsskog på brukens marker…nej det var ingen hotande metod för arternas mångfald, dels var de gamla skogarna intakta då det var ointressant för bruken att förvärva skog som inte hade vägar…det finns en väldigt bra genomgång av tillståndet på sveriges skogar (wieslander 1936) där han konstaterar att bergsbruken i bergslagen utnyttjar 35% av tillväxten och att utanför brukens skogar fanns gott om virke då det pga svårigheterna att forsla malm och framförallt träkol i väglöst land, dröjde det till slutet av 18talet innan de stora urskogarna började utnyttjas i någon nämnvärd omfattning, då nya järnbruk anlades inom räckhåll…..och i norrland dominerade blädningen där små luckor höggs upp och självsådd fick sköta återskogningen…i den här miljön var det omöjligt att förstöra ekosystem, skogsbristen fans aldrig i de gamla artrika bestånden, där var det ett överflöd på virke, de problem som uppkom var alltid kolningsskog, men det var på små områden av den totala skogsytan….man går inte in i en storverksskog och sätter upp en mila….och dessa skogar fans det gott om på 17 och 18talet..
12 juni, 2017 den 21:21
Erik Andersson
I mina trakter stämmer kartan bra med vart järnbruken låg …. Där finns mest bränn och kolved! 😉
13 juni, 2017 den 08:04
Mia
Ulf, jag tycker att du ska skapa din egen blogg istället för att kapa Skogsbloggen för att göra dina inlägg. Det är oerhört svårt och jobbigt att försöka följa med i kommentarerna när du skriver inlägg som är lika långa som huvudblogginlägget. Och för oss som är intresserad av den faktiska frågan, det vill säga huvudblogginlägget, så är det frustrerande att behöva scrolla igenom oändligt långa inlägg som inte har ett smack att göra med det som du faktiskt kommenterar. Sen blir det ganska fånigt när du och Lars L börjar munhuggas på sandlådenivå. Kan ni inte ta den diskussionen via mail till varandra istället? Vi är nog många som följer bloggen som inte är ett dugg intresserade av eran ”åsikts-fakta” diskussion. Tycker det är synd på en så bra blogg att man inte har möjlighet att få läsa de kommentarer som är kopplade till ämnet och jag håller helt med Håkan här uppe om att det borde finnas någon begränsning på hur mycket eller hur långt man får kommentera. Som det är nu så känns Skogsbloggen kapad av, framförallt, Ulf. Jag tycker också att du Malin ska radera alla inlägg som upprepar samma sak om och om igen.
Hoppas du kan bringa reda i denna djungel av kommentarer, som det är nu så tycker jag att mycket av tjusningen med din blogg går förlorad då andra använder den som sin egen megafon.
/Mia
13 juni, 2017 den 08:24
ulf
du får väl höra med malin hur många besökare hon har…naturälskare borde kanske tacka oss som försöker få en ändring till stånd, så att ni ska kunna njuta av naturen och inte behöva gå på ett fabriksområde som nu också ifrågasätts om det verkligen ska vara gratis att beträda…. jag gör inte det här för att jävlas, och jag blir uppriktigt ledsen att det stör dig så mycket….
13 juni, 2017 den 08:48
Mia
Det är nog inte bara mig det stör. Och jag tycker det är uppriktigt synd att du använder Skogsbloggen som ett eget klotterplank och megafon. Jag är intresserad av att läsa kommentarerna som är kopplade till huvudinlägget, vilket jag tror många besökare med mig också är. Man går ju in och läser skogsbloggen för att läsa Malins inlägg, och vad folk har för åsikter i den specifika frågan hon skriver om. Man går knappast primärt in och läser skogsbloggen för att läsa dina inlägg, och eftersom du dessutom skriver mer än Malin gör (dessutom om allt annat utom det Malin skriver om) så blir det omöjligt att hitta och sålla bland kommentarerna för att kunna följa debatten rörande huvudinlägget. Om jag vill läsa dina inlägg så går jag gärna in på din blogg och läser dem. För det är på en egen blogg majoriteten av dina ”kommentarer” hör hemma.
/Mia
13 juni, 2017 den 10:51
Tomas Johansson
Alternativet är att det inte skrivits någonting alls här.
för engagemanget i saker utanför Stockholm, Göteborg, Malmö är i stort sett noll, kanske särskilt mycket när det gäller miljöfrågor.
Miljöengagemang har alltid haft en tendens att slå över i: socialism, kommunism, bakåtsträvande, märkliga livsstilar, obegripliga visioner, verklighetsfrämmande idéer.
Ur bortskämda storstadsungars fantasier.
Folk utanför städerna ingår inte i miljöorganisationernas ”kundkrets”.
Så Ulf håller liv i en annars stendöd skogsdebatt.
Retar gallfeber på storljugarna på SLU.
Bra gjort!
Men givetvis vore det bra om fler vågade säga något.
Men… så är det inte.
De flesta är på något sätt beroende av staten.
I skogslänen även av de övriga skogsjättarna.
Miljöorganisationerna är bara sorgliga.
De kör på i samma spår nu som på sjuttiotalet.
Det går hellre bakåt.
Skogsbloggen har till största delen tagits över av SLU-folket och andra skogsskövlare, inga inlägg alls av SNFare, utöver det några som inte tillhör något alls, eftersom det inte finns en enda organisation i detta j..la land som stödjer ett hållbart skogsbruk.
Det är läget 2017.
13 juni, 2017 den 08:43
Erik Andersson
Håller fullständigt med Mia! Det var det klokaste som sagts på denna blogg på länge!! 😉 (ska försöka själv att bara hålla mig till ämnet …. )
13 juni, 2017 den 10:52
Tomas Johansson
Ämnet är…?
Hur vi snabbast kan kalhugga hela riket???
13 juni, 2017 den 08:17
ulf
om hypotes 1-3 …1 jo det har förekommit att ”man börjat om” men aldrig på några större ytor, tex fackverkens indelningar var oftest en 20del av en skog och när man gått ett varv runt efter 120 år så var järnbruksepoken slut….2 det beror på skogens historia, hur hårt en kalhuggning tar på artmängden, det andra kalhygget efter en omloppstid (och där är vi nu) raserar den biologiska mångfalden enormt mycket mer än det första, som ju hade rester av mer naturlig skog…3 ja mitt sista påstående är detta, du får visa mig den forskning som bevisar att ett kalhuggen skog efter 100 år innehåller lika många arter som innan kalhuggningen….borde det inte finnas sånt material att forska på…min skog gicks igenom för 20 år sen, men det borde finnas artgenomgångar tidigare också…någon kanske skulle våga forska på det, men jag vet inte med slu skogsforkning…ta den här tex det belyser ganska bra vad jag brukar påstå om slu skogsforskning…man fick för en tid sen ett uppdrag av energimyndigheten (det är mycket sånt) vad ville energimyndigheten att slu skulle forska på… jo .. ”hur mycket stubbar är acceptabelt att skörda” …………..ett omöjligt uppdrag givetvis, borde ha avfärdats som ett idiotuppdrag…en forkare hade råg i ryggen att säga det.. ”– Det var Thomas som tog kontakt med mig eftersom han tyckte att det var något grundläggande konstigt med frågeställningarna inom projektet. Jag tyckte att det var djärvt av honom att lyfta det eftersom han och Jörgen själva fick pengar inom projektet, säger Erland Mårald.” ja ja så har jag berättat att det går till på slu, skönt när dom bekraftar det så här lite aningslöst… läs här hela artikeln.. https://resurs.slu.se/god-dag-yxskaft-tillampade-fragor-far-grundvetenskapliga-svar/ … nu ska jag såga upp en björk på min logosol med ett enmetersblad ..det får bli några bordskivor, diameter 100 cm… fick ta björken i en trädgård helt gratis, skulle aldrig hänt i usa eller england, där man fortfarande förstår värdet av stora träd…..
13 juni, 2017 den 13:30
ulf
just nu dråsar fågelbon i backen och ungar och ägg blir en gröt i änden på trädtoppen, hundratals hektar varje dag med 20-40 bon per hektar, det är barnkammartid, i naturen, men skogsbruket tar ingen hänsyn, jag skulle såga ner en gran igår som stod i vägen för ett projekt jag höll på med, en liten tanig rackare med glest med kvistar, jag gick flera varv runt trädet och spejadeutan att se något bo, men just när jag tänkte dra igång sågen så hörde jag ungar i trädet och visst en titt till och jag upptäckte det, blödig som man är så blev jag skakig i hela kroppen av att ha varit så nära att ruinera familjelyckan för fåglarna… nej det är inte bra eller nödvändigt att avverka dessa två korta månader, lika lite som det är att klubba sälungar framför deras mammor eller harpunera valungar och valhonor som heroiska valhannar försöker rädda, det ger jobb säger någon, som att några jobb stod i paritet med den grymhet och skada som människorna skapar, det går inte ens att rättfärdiga odling av skog på skogsmark, den ska bedrivas med naturen som måttstock….inte undra på att jag tar naturens parti och skiter i människorna, ni har ju tillräckligt med försvarare, och kommer att ha framdeles…nu när snöflingegenerationen blir så störda att dom vill ha bort kommentarer som berättar hur det ser ut….stopp vi vill inte höra….det här får bli mitt sista inlägg under juni, så kan ni få tala ostört om nyckelbiotoperna, några promille av vår natur….samma realism som att samla flaskor i dikena för att köpa en villa på lidingö, lycka till…
13 juni, 2017 den 18:12
Lars Lundqvist, SLU
@Mia
Mitt försök att förklara och renodla åsikt kontra fakta har direkt bäring på detta med nyckelbiotoper.
Svårigheten med begreppet är att det inte är mätbart, kvantifierbart, utan en bedömning, och alltså i grund och botten en åsikt. En nyckelbiotop är en biotop med höga naturvärden som innehåller eller som skulle kunna innehålla rödlistade arter. Det behöver alltså inte finnas rödlistade arter i ett område för att det ska kunna klassas som nyckelbiotop utan det räcker att någon bedömer att området har substrat osv som gör att det hypotetiskt skulle kunna finnas där. Och då hamnar markägaren i princip i en omvänd bevisbörda eftersom det är omöjligt att bevisa att ingen rödlistad art skulle kunna ha funnits i området eller i framtiden skulle kunna komma att finnas där.
Om någon påstår att ”här skulle det rent hypotetiskt ha kunnat finnas en rödlistad art eller kan åtminstone kunna finnas i framtiden”, hur ska man kunna säga emot det?
13 juni, 2017 den 19:48
Tomas Johansson
Men att ha kalhuggning av Skandinavien som mål är baserat på fakta…???
14 juni, 2017 den 09:37
Lars Lundqvist, SLU
Vem har det?
14 juni, 2017 den 12:02
Mia
Trevligt med en kommentar om det faktiska blogginnehållet! 🙂
All inventering av naturvärden är väl en bedömning? Därför är det ju bra att Skogsstyrelsen har tydliga instruktioner och blanketter för detta när det gäller nyckelbiotoper. Eller menar du att man ska sluta inventera naturvärden och registrera de mest skyddsvärda skogarna bara för att inventeringen landar i en bedömning? Det finns många områden med rödlistade arter som inte blir nyckelbiotoper eftersom de saknar avgörande strukturer i enlighet med Skogsstyrelsens instruktioner. Vad jag vet så finns det väl inte någon mer beprövad metod än nyckelbiotopsinventeringen, så att använda den är väl det mest säkra som finns på marknaden? Grundproblemet till kritiken ligger väl snarare i att skogsbruket själva har tagit fram regler i certifieringen som förhindrar avverkning av nyckelbiotoper? Att Skogsstyrelsen sedan blandar sig in i det hela är högst anmärkningsvärt. De ska väl inte beblanda sig med frivilliga åtaganden?
/Mia
14 juni, 2017 den 14:02
Lars Lundqvist, SLU
Jag kan se flera problem:
– Metoden är inte ”beprövad” såtillvida att det finns inte vetenskapligt stöd för metodiken, av det enkla skälet att det går inte att strikt vetenskapligt testa själva grundantagandet. Det är ett antagande som bygger på erfarenhet och är i den meningen ett rimligt resonemang när man ska ta ett praktiskt beslut, men samtidigt är det inte bra med en grundprincip som inte går att testa ordentligt och ifrågasätta.
– Är det rimligt att Skogsstyrelsen sysslar med detta? Det är ju en form av myndighetsutövning, i och med att det är en klassificering av enskild egendom. Myndighetsbeslut ska kunna överklagas och det finns reglerat hur detta ska ske, men när det gäller nyckelbiotoper finns det väl inget formellt beslut taget av myndigheten? Och även om det skulle finnas ett beslut som gick att överklaga, hur ska en domstol kunna ta ställning emot ett beslut som säger att det i ett område nu eller i framtiden rent hypotetiskt skulle kunna finnas en rödlistad art om skogen lämnas orörd?
– Problemen med kopplingen till certifiering som du tar upp är högst relevant. Är det rimligt att staten med skattemedel ska inventera något som är knutet till ett frivilligt certifieringssystem?
17 juni, 2017 den 15:47
Ylva Lindberg (@Varglisa)
”Är det rimligt att staten med skattepengar ska inventera något som är knutet till ett frivilligt certifieringsystem?
Den åsikten platsar nog på topp-tre-listan av extrema åsikter här!
Begreppet nyckelbiotop myntades 1990 och dess innebörd fastställdes av Skogsstyrelsen samma år.
FSC bildades 1993, svenska FSC 1996. När nyckelbiotoper blev en faktor i en certifiering så skulle alltså Skogsstyrelsen sluta använda begreppet! De kanske ska sluta befatta sig med begrepp som skogsbruksplaner och skog också, jag är övertygad om att de förekommer i certifieringssammanhag.
Det som är orimligt här är i stället att Skogsstyrelsen agerar för att underlätta oseriösa skogsägares, med Sveaskog i spetsen, skövlingar.
17 juni, 2017 den 23:22
Lars Lundqvist, SLU
Om jag minns rätt så var inventeringen av nyckelbiotoper ett regeringsuppdrag i början men det uppdraget togs senare bort ur regleringsbrevet till Skogsstyrelsen, men man har ändå fortsatt med inventerandet. Jag har fortfarande svårt att förstå varför Skogsstyrelsen skulle ägna sig åt det. Om regeringen vill att någon myndighet ska inventera områden av vikt för naturvården så borde det väl vara Naturvårdsverket som skulle göra det.
13 juni, 2017 den 22:39
Ylva Lindberg (@Varglisa)
Den här bloggens ämne i stort är väl det katastrofala läget för den svenska skogen och det är det som debatteras. Högst relevant.
Sidospåren, till exempel där det in absurdum argumenteras för påståendet att det är en ”åsikt” att kalhyggesbruk är förödande för biologisk mångfald, är visserligen fåniga men ack så avslöjande.
14 juni, 2017 den 00:37
Niklas
Vadå katastrofalt? Det finns ju bevisligen en del rödlistade arter ute på föryngringsytorna.
19 juni, 2017 den 18:32
Dag Lindgren
Jag har listat de 19 skogsarter som dött ut sedan 1950. Av dem kan man bara se en dirket koppling till Skogsbruk för fem. Långt fler än fem har tillkommit sedan dess genom immigration. Katastrofala och förödande är kraftiga överord av miljörörelsen
http://downto.dagli.se/?p=184
20 juni, 2017 den 14:19
Klas Ancker
Jag har deltagit i hundratalet skogsinventeringar i olika skogsområden runt om i Sverige med mycket erfarna och kunniga inventerare. Det är en himmelsvid skillnad mellan en skogsplantage och en gammelskog eller bondeskog!
Jag påstår (mycket subjektivt och ovetenskapligt), precis som Ylva, att läget är katastrofalt, särskilt på ”ett sekellångt perspektiv” (med Dags formulering).
16 juni, 2017 den 11:54
Tomas Johansson
Skövlingen brukar motiveras med ekonomi.
Men om ekonomi var målet så skulle åtminstone någon i systemet verka för att skogsägaren fick betalt för vad denne gör, som att leverera bra virke.
Men inte.
Därför satsar ingen på kvalitet.
Hela Sverige blir därför sakta men säkert en värdelös massaplantage.
Så snacket om ekonomi är ren lögn.
17 juni, 2017 den 15:54
Ylva Lindberg (@Varglisa)
Om vi nu ska hålla oss till postningens ämne. Hur gick det med att få ut handlingarna kring beslutet @ Lars Lundqvist. Du skrev ju i din mästrande kommentar 15 april att vi skulle få ta del av innehållet. Men det kanske inte gått till som du sa?
17 juni, 2017 den 23:17
Lars Lundqvist, SLU
Den enda handling som tycks finnas är själva beslutet. Där finns uppgift om vem som beslutade (GD), vem som var föredragande och att ytterligare tre personer deltagit i ”den slutliga handläggningen” men det finns inget skriftligt underlag för beslutet, vilket är märkligt. Det skulle innebära att hela handläggningen skett muntligt, utan dokumentation.
19 juni, 2017 den 17:59
Dag Lindgren
Det är nog vanligt att det i praktiken inte funkar så utförligt som det borde in en ideal värd.
Detta gäller nog särskilt om underlaget kan vara kontroversiellt.
Sverige brukar ju ändå ligga ganska högt i internationella jämförelser.
20 juni, 2017 den 08:35
Tomas Johansson
Låter som typiskt för hur hela det svenska skogsväsendet fungerar.
Rena farsen.
18 juni, 2017 den 13:44
Klas Ancker
Forskar-rapport från EU varnar för avverkning av skog för bioenergi
Klicka för att komma åt EASAC_Forests_web_complete.pdf
19 juni, 2017 den 18:34
Dag Lindgren
Rapporten anlägger knappast ett sekellångt perspektiv som man måste göra när man diskusterar svensk skog.
20 juni, 2017 den 11:26
Tomas Johansson
Man kan anta att det portugisiska haveriet har samma ursprung som vårt:
Plantager!
20 juni, 2017 den 16:41
Klas Ancker
Jag har funderat på, vad det skulle vara, som vi kunde vara överens om, alltså vi som skriver på denna blogg:
Jag tror att det är,
att skogsägare skall få skälig ersättning för utebliven avkastning av sitt eget skogsbruk.
Hur skall det finansieras? Genom staten kanske många tycker eller genom en mindre avgift på papper till exempel. Kostnaden kan inte bli så stor, eftersom det handlar om totalt sett små ytor och att inte många skogsägare ”drabbas”.
Medlemmarna i FSC har ju förstått att folk inte vill ha nyckelbiotopernas gammelskogar i sina möbler, tidningar eller toapapper. Därför vill man inte sälja virket.
Vissa naturtyper har fått sitt värde av människans nyttjande av skogen och blivit klassade som nyckelbiotoper. Om dessa inte fortsätter att skötas på samma sätt, som tidigare av typen bondeskogsbruk, tappar de snart sina unika värden. Möjligen kan man här tala om en död hand. Ett försiktigt kalhyggesfritt skogsbruk skulle kanske var på plats. Rätt utfört, ger det en god ekonomisk avkastning.
I övrigt har det mesta, som åstadkommit i skogen, inte varit av positiv art utan snarast negativt för naturvärdena.
20 juni, 2017 den 17:08
Lars Lundqvist, SLU