Hej,
Såhär i OS-tider kan jag bara sammanfatta nedanstående blogginlägg på följande sätt:
Skogsstyrelsen – Naturskyddsföreningen, 0-1.
Jag har tidigare gjort ett flertal inlägg angående fjällurskogen vid Änok där Skogsstyrelsen gav tillstånd till avverkning. Detta trots att det finns en paragraf i skogsvårdslagen som faktiskt förbjuder avverkning i sådana områden. Och trots att Länsstyrelsen i Norrbotten ansåg att området har alla de kvaliteter som krävs för att tillstånd ej ska få ges enligt sagda paragraf, det vill säga 18 § skogsvårdslagen. Denna paragraf är mycket tydlig på vad som gäller och inte gäller. Nämligen att tillstånd till avverkning i fjällnära skog inte får ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Såväl Länsstyrelsen som Naturskyddsföreningen har hela tiden hävdat att avverkning är fullständigt oförenlig med dessa intressen eftersom området ligger där det ligger, nämligen i ett stort sammanhängande urskogsområde.
Med anledning av detta så överklagade Naturskyddsföreningen Skogsstyrelsens avverkningstillstånd för några år sedan till Förvaltningsdomstolen. Och vi vann, d.v.s. domstolen ansåg att avverkningstillståndet skulle rivas upp och att vi hade talerätt i frågan. Skogsstyrelsen däremot (som förövrigt ALDRIG verkar ha kommit på tanken att det faktiskt finns en 18 § som kan stoppa irreversibla ingrepp i våra fjällskogar) tyckte dock att Naturskyddsföreningen skulle hålla sina fingrar borta från deras verksamhet – en verksamhet som innefattar att aldrig någonsin ha använt 18 § sedan den infördes i lagboken 1991. De överklagade därför Förvaltningsdomstolens beslut till Kammarrätten med motiveringen att föreningen inte kunde anses ha talerätt i frågan.
Ärendet fick nu en annan vändning och handlade således inte alls längre om tillståndet till avverkning eller inte, utan snarare om Naturskyddsföreningen har talerätt enligt Århuskonventionen eller inte. Århuskonventionen ger just miljöorganisationer rätt till domstolsprövning av bland annat tillståndsbeslut i ärenden som rör rätt till överprövning av beslut som rör miljön. I detta fall var det ett tillståndsbeslut som rörde avverkning av mycket värdefull fjällskog. Skogsstyrelsen vann sin överklagan och kommenterade den på följande sätt:
”Vi är nöjda med domen. Skulle Naturskyddsföreningen vunnit detta skulle det betyda att de har rätt att överklaga alla våra beslut.”
Jag har skrivit det förr, och jag skriver det igen; jag tycker att det är anmärkningsvärt att skogsstyrelsen som så behjärtansvärt eftersträvar dialog, öppenhet och samverkan tydligen endast vill ha detta på premisser där myndigheten själv alltid har det sista ordet.
Nåväl. Vi överklagade givetvis denna dom till högsta instans, nämligen Högsta Förvaltningsdomstolen. Och idag kom beskedet. Klippt och klistrat från domen:
”För att säkerställa tillgång till effektiva rättsmedel för allmänheten i enlighet med Århuskonventionens krav bör mot den angivna bakgrunden besluten anses angå Svenska Naturskyddsföreningen i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Föreningen har således haft rätt att överklaga besluten. Kammarrätten skulle alltså inte ha avvisat föreningens överklagande. ”
Detta är en stor seger för naturvården. I sak innebär detta nu att ärendet skickas tillbaka till Kammarrätten för prövning. Det vill säga att vi är tillbaka på ruta 1, nämligen om en avverkning i Änok är tillåtet enligt 18 § i skogsvårdslagen. Jag personligen har svårt att se hur den kan vara det då en avverkning i området strider mot i princip varenda skrivning i 18 §.
Fortsättning lär följa…tillsvidare kan ni läsa domen här.
Fridens,
Malin
75 kommentarer
Comments feed for this article
14 februari, 2014 den 16:22
W
Härligt! Bra jobbat!
14 februari, 2014 den 17:01
Karin Ericson
Äntligen något positivt den här veckan…Och då en fantastisk seger!
Jag hoppas du firar detta med en härlig skidtur;-)
Karin E
14 februari, 2014 den 18:15
Anders Tranberg
Härligt besked!
Skogsstyrelsen har också skickat ut ett PM och ger sin syn http://news.cision.com/se/skogsstyrelsen/r/skogsstyrelsen-om-domen-gallande-anok-deltat,c9537434
Kan vara intressant att se vad de skriver.
14 februari, 2014 den 18:51
Leif Dannielson
Skönt att höra, Malin. Men paragraf 18 gäller väl alla skogar i Sverige, som har höga naturvärden?
14 februari, 2014 den 19:04
skogsbloggen
Hej Leif.
18 § gäller bara i fjällnära skogar.
Mvh
Malin
14 februari, 2014 den 20:33
Eva
GRATTIS!!! Och tack för att ni finns!
14 februari, 2014 den 22:24
Bosse Gustaver
Ja vad härligt. Det betyder alltså att Skogsstyrelsens farhåga har besannats, Naturskyddsföreningen har rätt att överklaga alla deras beslut.
14 februari, 2014 den 23:01
Gunnar Rosén
Underbart! Skönt att rättsväsendet inte går i ekonomins ledband.
Gunnar Rosén
14 februari, 2014 den 23:11
Henrik Johansson
Härligt! Tack för att ni kämpar på med såna här frågor! Ni behövs verkligen!
14 februari, 2014 den 23:48
jägmästarn
Mycket intressant. Om myndighet då beslutar om om inskränkning i ”pågående markanvändning” så måste, så vitt jag förstår, ersättning utgå till markägaren. Jag är lite osäker men ersättningen utgör just nu marknadsvärde + 25 %. Jag tror inte många markägare (ja, det finns vissa) klagar på detta. Men det ska bli intressant att se hur dessa pengar ska tas fram – länsstyrelsen lär få betala från sina anslag är min gissning. Och i andra ändan blir det då brist på sådana medel, vilket drabbar annan naturvård. Eller har jag fel?
15 februari, 2014 den 00:20
Gunnar Rosén
Det visar att regelverket måste ändras så att marken i sådan typ av skog inte är värdefull i ekonomisk mening. Det ska inte kunna vara så att någon köper en sådan skog för att få ut ett överpris när hen sedan inte får avverka. Alla ska veta att naturtyper med så höga naturvärden inte går att omsätta i pengar.
Gunnar
15 februari, 2014 den 10:34
Kalle
Ja regelverket måste ändras. Nuvarande regler innebär stora övergrepp där staten stjäl mark och rättigheter från markägare och samtidigt själv bestämmer priset. Detta måste givietvis stoppas omgående. Om staten vill skydda mark skall den göra som alla andra som vill köpa mark får göra och betala det pris som ägaren kan tänka sig att acceptera oavsett vad detta råkar vara och om man tycker att det blir för dyrt så får man låta bli att köpa och istället hålla sina smutsiga fingrar borta från andras privata egendom.
Det är otroligt att det är så svårt för just SNF-medlemmar att lära sig att skilja på mitt och ditt. De flesta andra mäniskor behärskar detta redan som små barn.
15 februari, 2014 den 07:19
Margareta Wikstrm
S himla sknt! ntligen en seger! Blev s glad nr jag hrde det p nyheterna!! + detta med Bergvik! Man blir inspirerad att fortstta kmpa, trots alla motgngar vi haft hr i Dalarna nu. Tack Malin, du r guld vrd! Maggan
________________________________ Frn: Skogsbloggen [comment-reply@wordpress.com] Skickat: den 14 februari 2014 15:56 Till: Margareta Wikstrm mne: [Nytt inlgg] Om ett viktigt domslut
skogsbloggen posted: ”Hej, Shr i OS-tider kan jag bara sammanfatta nedanstende blogginlgg p fljande stt: Skogsstyrelsen – Naturskyddsfreningen, 0-1. Jag har tidigare gjort ett flertal inlgg angende fjllurskogen vid nok dr Skogsstyrelsen gav tillstnd till”
15 februari, 2014 den 17:01
Tomas Johansson
Tveksamt om det kan räknas som en klar enkel seger viktig för heheten. Dels ägs skogen av privatpersoner bosatta i närheten om jag förstått det rätt, som troligen har två problem, naturfolket och kahyggestvånget. Är det säkert ägarna skulle skövla alltihop? Om ägaren var Sveaskog eller ett storbolag hade saken varit annorlunda, troligen hade även domen blivit en annan. Att köra över småföretag görs dagligen i övre norrland, kan inte ses som en okomplicerad seger. Att näringsidkare ger upp innebär avfolkning och att Sveaskog får tillgång till ännu mer mark att renraka. Fårvi nu ännu en konkurs och ännu mer mark till kronan.
Ett skäl till att detta lyckades är placeringen av området, om det legat söderut hade det knappast lyckats, eftersom lokalbefolkning aldrig vill stoppa markanvändning. Vad befolkningen i övre norrland tycker har just ingen betydelse. Det är någon slags ny tolkning av demokratin, eftersom det ”inte bor någon där” i storstadsmänniskornas ögon så behöver man inte bry sig om lokalbefolkningen.
Eftersom reservaten är stora i fjällnära så är motståndet stort lokalt, det innebär stora inskränkningar i vardagslivet. Det finns kommuner som har över halva komunarealen som reservat, som Sorsele, där finns absolut noll entusiasm runt utökat skogsskydd, av uppenbara skäl.
Så blir det när 08or ska ta alla beslut av vikt för övre norrland.
Reservat behövs där dom inte inte finns redan, som i södra sverige och i högproduktiv skog. Den biotopen behöver också skyddas, men eftersom det skulle inskränka livet i regioner där de som har makt i samhället bor så kommer det inte ske.
Det hela luktar kolonialism, som vanligt.
Å andra sidan, om skogsbruk är samma sak som kalavverkning och plantering av massaved, då borde all skogsmark avsättas som reservat.
Att kalavverka och plantera massaved är inte skogsbruk, det är idioti och miljömassaker, Om Skogsstyrelsen skötte sitt uppdrag så skulle det finnas förbud mot den nuvarande svenska skogsbruksmodellen.
Sen kan man börja arbeta med normal markanvändning och reservat.
Att stoppa en stor avverkning på statens eller storbolagens mark är en klockren seger – för ekosystemet och rättvisan, eftersom vi vet att dom renrakar och sätter dit massakrukväxter OCH det stoppar skövling av andras egendom. Stat och storbolag har som bekant sällan köpt eller förvärvat på normalt lagligt vis, dom har stulit eller lurat till sig den på den tiden sådant var vardag.
15 februari, 2014 den 18:06
jägmästarn
Ja, det lutar alltså mot att SNF och vissa andra naturvårdsorganisationer kan överklaga tillstånd till avverkning. Alltså avverkning i fjällnära skog och i ädellövskog om jag förstår rätt. Vanlig avverkning sker ju utan beslut om avverkning och kan alltså inte överklagas. Hur kom mer det då att gå i sak i kommande domstolsbeslut om avverkning i Änok? Ja, låt mig sia. Andelen skyddad produktiv skogsmark över fjällskogsgränsen i Norrbotten är nästan 60 % och den skyddade arealen ca 340 000 ha. Kan då avverkning om ca 2×20 ha innebära ett så allvarlig störning av den biologiska mångfalden i området att den kommer att förbjudas? Nej, jag tror inte det, så min gissning är att avverkning kommer att tillåtas – men kanske blir det en kompromiss och att pengar ändå skrapas ihop- typ Kometpengar. Vad tror ni??
15 februari, 2014 den 23:11
Mattias Ahlstedt
Det finns hopp! OS-guld och detta, inte så dumt.
16 februari, 2014 den 11:47
Tomas Johansson
Apropå det, när skidtävlingar går i andra länder så kan man se skillnaden, där finns inga kalhyggen utmed spåren, det är bara i sverige åkarna tar sig fram på kalhyggen. Kolla när Vasaloppet går.
Media vill inte ge oss denna bild, men vi kan se det.
Och vi skäms över att vara svenskar.
16 februari, 2014 den 14:30
Tomas Johansson
Kalle: Miljörörelsen har länge nästan varit identisk med socialistiska organisationer, så att de inte förstår sig på detta med ägande eller företagande är kanske inte så konstigt. Det har t o m varit så illa så att privata ägare av just bara för att de äger setts som fiender till naturvården. Den särklassigt största miljöboven i skogen staten fick onödigt mild kritik, eftersom staten är god i den ideologin. Men som alla numera borde veta så sköts egendom bättre oftast om den ägs privat än förvaltas av staten. Allra bästa beviset torde vara naturhanteringen i gamla Sovjet. Även andra försök med kollektivt opersonligt ägande visar på ungefär samma problem.
Oavsett vilket så är känslan av övergrepp destruktiv eftersom skogsägare då vill ”hugga före”, dvs ta bort allt fint på sina marker för att slippa risken att bli ”bestulen” på sin mark.
Det kan inte kallas konstruktivt miljörabete.
Inget blir konstruktivt om det blir ett slags krig mellan oresonliga parter.
16 februari, 2014 den 15:43
ulf
när det gäller sveriges skogar tror jag ordspråket ”Male parta male dilabuntur”är användbart jag tror det gäller för 80% av våra skogar, vare sig man fått det i arv,stulit det för 100 år sen eller fått den av nån kung för fyra hundra år sen….
16 februari, 2014 den 16:57
Tomas Johansson
Precis! Kul att du nämner ”fått av nån kung”… för det är en ganska stor del av skogen som ”ägs” på det sättet sedan dess, från början till för kungahuset inkomsbringande ändamål, skogen runt de gamla bruken t ex. En stor del av det som idag är SCA, Holmen och andra storbolag har sitt ursprung där. Även om det knappast forskas om det nu. Sån forskning är inte nå kul, ges inte gärna anslag från staten, givetvis.
Forskning på varför staten äger skog förekommer inte alls, för det är absolut inte nå roligt för den stora uppdragsgivaren att vi talar det nu.
Vi lever på en krutdurk av lögner.
17 februari, 2014 den 18:53
Anders
Det är inte skyddsvärd skog. Bara att hugga.
För om det skyddas, kommer det att inte räknas med.Det är ju skog ovan fjällnära gränsen, det har vi redan 300 000 hektar som skyddas frivilligt men inte är den skyddsvärd nog att räknas med i miljömålsberedningen……Har jag fel?
17 februari, 2014 den 19:05
W
Ja, du har fel. Skogen är enligt alla inblandade myndigheter skyddsvärd. Läs Malins inlägg. Det är oväsentligt för bedömningen av beståndet om det finns avsatt skog på annat håll.
Vad är de för miljömålsberedning som den inte kommer att räknas med i och vad har det med bedömningen av naturvärdena i Änok att göra?
17 februari, 2014 den 21:14
Gunnar Rosén
Det är tur eller förutseende att inte personer som Anders här ska bedöma vad som är skyddsvärt eftersom Anders antingen inte alls är insatt och kunnig i naturvårdsbegrepp och vad som är skyddsvärt, eller inte ser nåt annat än pengarna som växer där.
17 februari, 2014 den 21:12
Anders
Räknas Änok till skog ovan fjällnära gränsen??
18 februari, 2014 den 12:42
Tomas Johansson
Jag vänder mig mot formuleringen Skogsstyrelsen – Naturskyddsföreningen, 0-1, eftersom röstläget redan är uppskruvat och ibland nästan som ett självändamål, ett ställningskrig. Miljörörelsen har ändå inte skuggan av en chans i en sån ”match” mot skogsmaskineriet som har oändliga ekonomiska resurser och strateger, analytiker, advokater, försäljare, politiker, SAF, LO och organisationer i överflöd. Miljörelsen kan inte utmana på en enda punkt, åtminstone inte just nu, när just ingen finns på miljösidan, inga politiker, ingen myndighet, inga smarta strateger, bara några få utmobbade forskare, en handfull entusiaster, och några totalt utmobbade miljöintresserade skogsägare.
Det miljörörelsen har, det är sanningen på sin sida, men då måste nog ställningstagandena bli mer fokuserade på huvudfrågan; skydd av skogsekosystemet, lämna allt annat gammalt misslyckat skit från förr.
Dit hör sammanblandningen av miljö och gammalt unket socialistsvammel från det glada obegripliga 70-talet. Det skrämmer bort det vi vill se, att tunga marknadsaktörer lämnar skövlingen och satsar på ekologiska skogsprodukter. Den marknaden står och väntar på att explodera.
18 februari, 2014 den 15:51
ulf
”det miljörörelsen har, det är sanningen på sin sida” säger du tomas…ja vi ser vad den är värd…som jag brukar säga …i ett förljuget samhälle ses sanningen som oförskämdhet….att vi nu har förrött våra skogars framtid verkar inte bekymra dagens potentater det minsta..dom är värda allt förakt dom kan få…men jag förstår inte flatheten hos gemene man, (dom skulle kunna skrämma skiten ur makten, som bara kan härska om folket inte gör uppror)känner dom inte att något är fel när dom rulltar runt på hyggen och granplantage med bär och svamphinkar?
18 februari, 2014 den 19:09
Anders
Skogsindustrin-från en industri till ett hållbart föredöme.
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2014-02-18-styrmedlens-betydelse-for-en-gron-omstallning-av-naringslivet—en-fallstudie-om-den-svenska-skogsindustrin.html
19 februari, 2014 den 11:10
W
Det är såklart jättebra om skogsindustrin släpper ut mindre avgaser från sina maskiner och fabriker, men vad har det att göra med den gamla skogen i Änok, naturskog generellt eller domen om SNF:s rätt att överklaga §18?
19 februari, 2014 den 18:54
Tomas Johansson
Citat ur texten:
”Omställningen har inneburit att den svenska skogsindustrin i dag är en av världens mest resurseffektiva, vilket är en viktig konkurrensfördel. Detta har skett parallellt med att miljökrav i Sverige såväl som globalt fått allt större vikt vilket lett till en normförändring. Ett exempel på det är att olika typer av hållbarhetscertifieringar mer eller mindre har blivit en standard inom branschen och aktörerna ser produkternas miljöanpassning som en viktig del av sitt erbjudande till kunder och konsumenter”…
…Ska man skratta eller gråta.
Att de tror övergången till typ oblyad bensin är allt skogsindustrin behöver göra för att bli miljövänlig. Säger en del om den nivå de befinner sig på — apstadiet.
De har ännu inte hört talas om att det finns ett skogsekosystem, de tror skogen består av kubikmeter som man kan göra vad som helst med, som att ta bort alltihop och ersätta med något annat ditmonterat från SLU:s så kallade ”forskning”.
22 februari, 2014 den 11:27
Tomas Johansson
Kulturhuvudstadsårsinvigningen i Umeå nyligen är en del av det vi kan bevittna i norra sveriges natur. Storskogsbruket, gruvorna och vattenkraftsutbyggnaden var kolonial till sin natur. I koloniala maktmodeller ingår etnisk klyvning av befolkningen, för att avleda motstånd och lokal styrka. I sin extremform kan det sturderas i den brittiska kolonin Rwanda. Så har man gjort i alla delar av världen där någon utifrån önskat kontroll över land och befolkning, brukar då handla om fri tillgång till naturresurser av något slag.
Kulturhuvudstadsårets mytiska inriktning förstärker det koloniala.
Så fort staten eller etablissemanget är inne på att klyva vanligt folk i etniska grupper, eller som det hette förr; ”raser”, då bör man alltid inse att något är allvarligt fel. Linne m fl hade fel redan då dom först kom hit upp och delade upp folk, det är ännu lika fel.
Men etablissemangets mål är att behålla systemet från förr, särskilt den koloniala naturresursmodellen.
25 februari, 2014 den 20:14
Erik Andersson
Jag tycker Malin gör det lite för lätt för sig med stycket Skogsstyrelsen- Naturskyddsföreningen 0-1.
Det miljörörelsen oftast glömmer bort är människorna bakom fastigheterna som drabbas av inskränkningar i sitt skogsbruk. När jag läser artiklar om Änok så slår det mig att man tar i så väldigt över ca 40 ha avverkning i ett område som domineras av stora avsättningar. I Jokkmokk är redan över 80% av skogsmarken avsatt.
Bröderna Stenman ville bruka sin skog som de gjort i fem generationer men ville från mitten av 2000 inte att skogen skulle bli ett reservat. Länsstyrelsen tog då bort reservatsplanerna för att senare återkomma med dessa planer. Jag kan verkligen förstå att markägarna kände sig överkörda av länsstyrelsen. Sen att markägarna då avverkningsanmälde då 55 ha som senare minskades till ca 40 ha var en del i processen att få förfogande över sin egen fastighet. Markägarna vill inte avverka skogen, men de vill skydda området i form av naturvårdsavtal enligt samma regler som i Kometprogrammet.
Läser även Skogsstyrelsens bedömning av § 18. Deras uppfattning är att en helhetssyn ska göras i det landskap där avverkningen är planerad. Där ska även graden av områdesskydd enligt miljöbalken. liksom de frivilliga avsättningarna av fjällnära skog i ett landsskapsperspektiv ingå. Det var därför Skogsstyrelsen godkände avverkningsanmälan i Änok,
25 februari, 2014 den 20:22
Agneta Nilsson
Handlade inte det viktiga domslutet i Malins blogg om talerätten? Själva avverkningsanmälan ska väl behandlas nu? Eller har jag missförstått blogginlägget?
26 februari, 2014 den 10:28
Tomas Johansson
Det finns som jag fattat det uttalanden som styrker det du säger. Du får gärna länka om du vet var. Problemet som ligger i botten är misstroende från bägge håll – miljöorganisationerna till ägarsidan, som gärna ses som fienden, ägarsidan till miljöorganisationerna som ses som motståndare till all näringsverksamhet. Ska någon nu skapa ett miljömässigt och bärkraftigt skogsbruk måste man ha en tro någon part systemet, och det finns alltid goda exempel.
Det skulle kunna vara så att i detta fall är ägaren intresserad av att behålla områdets karaktär, även om det troligen blir svårt eftersom påtryckningarna kommer från alla hålla att antingen göra reservat eller massaplantage.
Två dåliga lösningar i den del av sverige som redan har nog av det kluvna landskapet.
Det är otroligt märkligt den syn vi har på skog, antingen får man göra vad som helst, plantera vilket skit som helst eller köra sönder alltihop, eller så får man inte röra en kvist.
I alla andra kända fall av omsorg om natur eller annat brukar man ha någon slags enhetlig kravnivå, inte två diametralt åtskilda.
Så har det ändå blivit.
Troligen beroende på att vi har två starka gäng som agerar utan att lyssna på någon annan än sig själv; biologextremisterna och massaindustrin.
Felet är egentligen att folkvalda och allmänhet låter inkrökta särintressen själva bestämma i skogen. Egentligen borde öppenhet, kunskap, rättsväsende och lagar gälla, som i övriga samhället.
Vi har inte varit bra nog på att föra fram verklighetsbeskrivningen i media.
26 februari, 2014 den 10:31
Tomas Johansson
Detta var ett svar till Erik Anderssons text ovan 25 februari.
26 februari, 2014 den 10:45
Gunnar Rosén
Ett av de största problemen är att de folkvalda väljer att lyssna på den ekonomiskt starka parten, den som hotar med att dra in jobb etc, den part som förringar problemen med de avverkningar som tar all mark oavsett biologiska värden på ett sätt som inte lämnar något utrymme för återhämtning på överskådlig tid. De lyssnar på de kortsiktiga vinsternas företrädare, för de långsiktiga vinsterna är så svåra att se i dagens politiska mandatperiod.
26 februari, 2014 den 12:26
Tomas Johansson
Gunnar, du förenklar kraftigt. Svensk skogskövling görs inte för lönsamhetens skull, ingen skövling har någonsin gjorts av lönsamhetsskäl. Ingen vettig ekonom skövlar en enda pryl i sitt innehav. Skövling görs när något galet finns i sysemet, allt från brottslighet till kolonial övermakt, eller helt vanlig dumhet.
Det finns människor som förstör sin egendom lite till vardags, dom är inte välbärgade och blir inte lyssnade på.
Skogsarbetaren är nästan helt utrotad, ersatt av några få förare av gigantiska skördare som kör sönder natur dynet runt.
Så något jobbargument finns inte heller.
Däremot finns en massa annat, som den märkliga statliga ”näringen” med tillhörande korrupta myndighetsmaskineri,
och det jag menar haft rent brottslig karaktär.
Dom som kalavverkar svensk skog och tvingar andra göra detsamma har inget normalt ägande bakom sina enorma skogsinnehav, utan just kolonala brott. Mot den bakgrunden blir deras verksamhet logisk.
Det har inte med ekonomi att göra, inte det vi i vanliga fall kallar ekonomiskt hållbart i alla fall.
Det är lätt återfalla till den gamla synen att kapitalet är roten till allt ont.
Men marxismen kanske inte är den mest uppdaterade samhällsanalysen? Och vad skulle då lösningen då vara, konfiskera all egendom???
26 februari, 2014 den 20:28
Gunnar Rosén
Tomas, du misstolkade mig. Jag håller egentligen med dig till största delen. Jag avsåg inte i första hand skogsägarens ekonomiska motiv utan som du säger industrins driv att få fram så billig råvara som möjligt. Dessa industrijobb i massa och pappersindustrin är ju fortfarande ganska många. Det är deras intressen som de folkvalda inte törs gå emot. Jag tror att skogen kan fortsätta att ägas av enskilda skogsägare även i framtiden. Det vore bättre om däremot bolagsskogen bytte till en mer ansvarstagande ägare. Statens och kyrkans skog går i samma ledband som bolagen och skulle också få en annan bättre inriktning på hur man tar ut virke.
26 februari, 2014 den 14:22
Tomas Johansson
GLADA NYHETER!!!
I senaste Skogsland finns bl a följande att läsa under rubriken ”Nytt lagförslag”:
”Regeringen föreslår också att skogsägarens möjligheter att få använda alternativa avverknings och och skötselformer ska skrivas in i Skogsstyrelsens föreskrifter”.
Alltså, man hamnar inte domstol längre om man säger emot en tjänsteman på Skogsstyrelsen?
Kanske ser vi slutet på stalininsmen i svensk skog?
Gäller från 1 september i år…
Tidigare har alltså förelägganden bara gällt trots mot Skogsstyrelsens råd, kanske nu förelägganden istället kommer av egentliga misstag?
Vi får väl se!
26 februari, 2014 den 23:17
jägmästarn
Tomas och Gunnar! Och så måste jag dra historien ett varv till…. Alltså, det finns inget i lagen som hindrar alternativa avverknings- och skogsskötselformer till trakthyggesbruk. Däremot finns det bestämmelser att man inte får avverka under en viss gräns (alltså man måste lämna en minimivolym kvar) utan att samtidigt redovisa hur man åstadkommer en godtagbar föryngring med ”beprövade metoder”. Jag fattar inte att ni vevar denna skröna, med att alternativa metoder är förbjudna, varv efter varv. Kolla gärna skogsvårdslagen, finns att ladda ner från skogsstyrelsen, eller slå med hjälp av länken: http://skogensparagrafer.skogsstyrelsen.se/ Jag skulle välkomna en mer analytisk redovisning från er varför folk oftast väljer trakthyggesbruk. Det kan ju faktiskt vara så att det är den avverkningsform som skogsägare tycker ger bäst resultat? Och kan det vara så att skogsägarna kanske inte är så dumma, alternativt styrda, och att dom faktiskt är kapabla att tänka själva? Kan det vara så att det är ni som tänker annorlunda? Eller ni att ni har en majoritet av bittra och kuvade skogsägare i ryggen- att ni är talesmän för dessa?
27 februari, 2014 den 01:11
Gunnar Rosén
Du pratar om lagen, jag avser vad som händer i verkligheten. I verkligheten tar de stora skogsägarna ut vad som lagen tillåter, och ibland mera därtill. De lägger sig så nära gränsen som möjligt, och på billigast möjliga sätt oavsett konsekvenserna. Skogsbolagens tjänstemän har att se till att bolaget går med så stor kortsiktig vinst som möjligt för att utdelningar och aktiekurser ska ligga högt.Annars får de väl se sig om efter annat jobb. Biologisk mångfald och naturvård är bara ekonomiska hinder. Vad gör det direktörerna att det inte finns några naturvärden kvar när de dött? Deras uppgift är endast att tjäna pengar, liksom för alla bolag. Det är liksom själva grundidén med bolag. Mindre privatägda skogar kan drivas med andra mål vilket också görs ofta, så det är ofta bättre, om de inte får dåliga råd av skogsutbildade tjänstemän som vill ha deras billiga virke till sina industrier.
27 februari, 2014 den 07:57
Tomas Johansson
Jag skrev bara av texten i artikeln i Skogsland. Kan det verkligen vara så att bara du fattat hur det är, att miljörörelsen, skogsägare, journalister, allmänheten och regeringen är bakom flötet allihop?
Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Föräkringskassan, Skattemyndigheten m fl. Det finns en obehaglig gammal vana från myndighetsöverheten i sverige att köra över den enskilde medborgaren. Därför ogillar vi dessa myndigheter.
De låter alla ungefär som du, så fort man tänker själv så tänker man fel.
27 februari, 2014 den 09:12
Skogskatten
Tomas och Gunnar, ni som tydligen är de enda som ser sanningen, kan ni förklara varför en majoritet av Sveriges 350 000 privata skogsägare väljer att kalhugga, markbereda och plantera, om det inte är lönsamt? Jag hönger inte med i ert resonemang?
27 februari, 2014 den 11:18
jägmästarn
Tomas! Jag antar att du syftar på Miljömålsberedningens delbetänkande som du kan läsa på http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/90/86/12a68497.pdf . Det avsnitt som är intressant börjar på sidan 141. Av detta förstår man att man egentligen inte hittar något som begränsar alternativa metoder men att man är osäker på vissa kriterier. Jag citerar: ”Vår bedömning är att själva lagen som den kommer till uttryck i 5, 6 och 10 §§ SVL ger frihet för skogsägarna att välja skogsbruksmetod…”. Och som ”Åtgärd” föreslår man: ”Skogsstyrelsens tolkning och tillämpning av återväxt- och avverkningsbestämmelsernai skogsvårdslagen (5, 6 och 10 §§ SVL) i föreskrifter och allmänna råd behöver ses över så att de inte försvårar eller förhindrar skogsskötselformer som kan vara lämpliga i det aktuella beståndet. särskilt tillse att den kunskap som finns om alternativen till trakthyggesbruket så fort som möjligt arbetas in i dessa föreskrifter. Om kunskap saknas är det angeläget att sådan tas fram”. Alltså, man hittar inget som begränsar men önskar att man ska titta närmare på vissa paragrafer – och sedan önskar man att man i text ska klarlägga alternativen och dess för- och nackdelar. För man vill att de alternativa metoderna ska öka! Men mellan utredning och lagtext är lång väg – och – det kan faktiskt hända att man faller tillbaka på dagens textutformning -.som är avverkningssättsneutral!
Du Gunnar! Jag kan tyvärr inte ge någon kommentar på ditt inlägg ovan eftersom jag inte förstår hur du tänker!
28 februari, 2014 den 16:47
Tomas Johansson
Jag kommer osökt att tänka på en textrad från gamla Hoola Bandoola:
”Och vi som ser hur allt går till får veta att vi drömt”
&&&
1 mars, 2014 den 09:19
ulf
tvarför avverkar skogsägarna sin skog enligt kalhyggesmetoden om det inte är den bästa metoden? om sanningen ska fram så är det för att det är en metod för idioter….det är givetvis nästan omöjligt att misslyckas, men ändock misslyckas man gång på gång och blir i bland anmälda (inte särskilt ofta)..att sköta skog så att den behåller sitt sociala och estetiska värde är svårt, men borde ha varit det som skogsstyrelsen skulle ha egnat sina resurser till och lärt ut de senaste 30 åren… innan 1980 var det inget jätteproblem då tekniken satte naturliga hinder, vad en skogsindustrins mytmakare svamlar… myterna frodas som i ett växthus i den manligt dominerade skogsindustrin, tex att det ger så många jobb… i min kommun där 95% av marken är skog (plantage) har vi fler knytblusar (kulturella tjänster 5%) än jord,skog och fiskejobb 4%…om vi tittar på härjedalen där bergvik skövlar skog och prospekterar vindkraftplattformar, så har dom 10tusen innevånarna 2tusen jobb inom turistnäringen och 100 inom skogsbruket, va fan pågår i huvet på politiker och samhällsplanerare när man låter dessa 100 jobb slå undan fötterna för de andra 2tusen jobben, jag kallar det dårarnas paradis…
1 mars, 2014 den 11:52
Skogskatten
Du svarar som vanligt inte på frågan.
Varför väljer 350 000 privatpersoner att kalhugga och sen plantera om det inte är lönsamt?
5 mars, 2014 den 10:16
ulf
det kanske finns 30 tusen skogsägare som har förstört det här landet (inte 350tusen) att dom gör som dom gör beror på ett tryck från de som påstår sig ha kunskaperna hur skogen ska skötas (det har dom inte) sen är det givetvis lättare att sköta en skog på det viset, en idiot klarar det…en idiot kan renraka sitt huvud också….
5 mars, 2014 den 21:16
Skogskatten
Hur mycket skog äger dessa 30 000 då? Och hur stor areal äger de andra 320 000 privata skogsägarna? Tillsammans äger dom ju halva den produktiva skogsmarken….
1 mars, 2014 den 09:27
ulf
tomas……din namne di leva har också skrivit en bra slinga ”Ja dom säger att det här är bra för oss, Vill du följa eller spikas på ett kors, För dom räknar alla dårarna”
7 mars, 2014 den 10:07
Tomas Johansson
Det finns EN skogsägare i sverige, i praktiken. Säger dom att kalhygget är lönsamt så är det. Punkt slut!
9 mars, 2014 den 09:01
Skogskatten
Nu får du förklara: EN skogsägare, som är DOM?
Vart tog alla 350 tusen privata skogsägare vägen, och alla bolag, och stiften, och kommunerna, och Fastighetsverket?
9 mars, 2014 den 11:37
Tomas Johansson
Bra fråga. De skogsägarmöten jag besökt har jag uppfattat att många av dessa 350 tusen tycker nästan lika illa om Contorta som jag, men dom verkar stå inför fullbordat faktum, det verkar inte spela någon roll vad de vill, de kommer plantera den skit som Sveaskog planterar, köra sönder sina marker på samma sätt. Jag uppfattar att de till och med kan hata det, men gör det likafullt. Endast några få gör annorlunda.
Det är nog något unikt i Europa, att en sån total brist på förnyelse ännu kan råda i en näring. Det påminmer om hur det kunde vara för länge sen i andra branscher.
Skogsbranschen är extremt odemokratisk och efterbliven.
Det positiva med det är att det kommer stora förändringar ganska snart. Nu har vi i och för sig sagt det länge, utan att det hänt nåt.
Men alla andra branscher ha förnyats, nog för att staten som leder ”näringen” är som ett betongblock från helvetet, med tillhörande korrupta myndigheter skapade på 1800-talet, men någon gång måste väl det hela landa i nutid?
Synd bara att miljörörelsen missuppfattat problemet, skriker efter ännu mer statlig styrning, statligt ägande.
Det gör att ingen organisation och inget politiskt parti driver förändringen åt rätt rätt, bara enskilda privatpesoner utan oganisering.
9 mars, 2014 den 14:44
Skogskatten
Skogsägarmöten? Med Skogsägarföreningar? Sveaskog är inte med i några skogsägarföreningar.
Det har väl varit en hel del förnyelse, bara att du inte gillar det. Du brukar väl vurma för en återgång till yxa, såg och häst? Utvecklingen har lett till skördare, skotare, bättre arbetsmiljö, bättre plantor, bättre hänsyn till miljön, högre tillväxt, osv.
Att du inte gillar hur skogsbruket bedrivs betyder ju inte att skogsbruket har fel och du har rätt. Skogsbruk är en ekonomisk näring, precis som jordbruk, och den har pågått i några hundra år vid det här laget utan att naturen dött eller marken utarmats. Hyggen må vara vackra eller fula, det spelar ingen roll, lika litet som det spelar roll om en nyplöjd åker är vacker eller ful.
Skogsbruk är BRUK, inte nån skogsromantik.
Hur hade du tänkt dig att man ska kunna bedriva skogsbruk på flera miljoner hektar utan att det syns? Var lite konstruktiv istället för att bara gnälla!
9 mars, 2014 den 18:27
Tomas Johansson
Som sagt, bland dessa 350 tusen verkar en hel del ogilla kalhuggeriet och massaplanterandet lika mycket som jag. Skogsägare är männsikor som alla andra. Problemert är Sveaskog, skogsmyndigheterna och dom andra storbolagen som inte består av kännande tänkande människor.
Om alternativet till naturförstöring är återgång till stenåldern så skulle inget hopp finnas för mänskligheten. Alternativet till stinkade gamla bensinslukande bilar är inte häst och vagn utan miljöbilar.
Samma gäller givetvis skogsbruket. Förutom att där har tiden stannat. Utvecklingen fastnat på 50-talsnivån.
Om ett antal är de vidriga svenska massamonokulturerna ett obehagligt minne från förr.
Om inte ni som bevakar era maktpositioner och bromsar utvecklingen får bestämma över oss.
9 mars, 2014 den 19:22
Skogskatten
Du svarar inte på sista frågan, som vanligt. Du och Ulf har det (också) gemensamt att ni nästan aldrig svarar på frågor. Ni bara påstår det ena efter det andra och tycker en hel massa utan att ha stöd för nånting.
Kom igen nu! Berätta för oss andra hur du tänker dig att man ska bedriva ett rationellt, lönsamt skogsbruk på miljontals hektar?
9 mars, 2014 den 19:30
Tomas Johansson
Du är bra på maktspråk.
9 mars, 2014 den 19:32
Skogskatten
Maktspråk? Du kritiserar dagens skogsbruk och idiotförklarar i princip alla privata markägare. Då är det väl rimligt att du berättar hur dom ska göra istället?
9 mars, 2014 den 22:12
Skogskatten
Men det är ju lättare att gnälla och klaga än att vara konstruktiv.
9 mars, 2014 den 23:05
jägmästarn
Jag har ett problem med Tomas resonemang. Om nu Sveaskog bär sig illa åt och bedriver ett skogsbruk som är i otakt med med folkets vilja, hur förklarar man då att Sveaskog bedriver skogsbruk på direktiv av regeringen? Alltså Sveaskog hittar inte själva på hur de ska bedriva skogsbruk, de lyder den demokratiskt valda regeringen – och de i demokratisk ordning stiftade lagarna. Ska man påverka Sveaskogs skogsbruk, då ska man välja en annan regering. Nu kommer ju troligen detta att ske till hösten, vi får se hur detta kommer att påverka Sveaskogs skogsbruk. Visst är du för demokrati Tomas? Och ditt resonemang att skogsägare -mot sin vilja- fogar sig i att sköta skogen som Sveaskog kräver, förstår jag ännu mindre.Skogsägarna har ju mycket starka föreningar som tillvaratar deras intressen, även mot stat och myndigheter.
10 mars, 2014 den 01:12
Tomas Johansson
Som jag fattat det så ser Socialdemokratrerna Sveaskog som ”sitt” bolag, sin skapelse, statens stolthet. Under Palmeeran skapades det, då gjordes hyggen som gick till horisonten i Pite lappmark, Sveaskogs kärnområde, Europa mest sönderhuggna skogsmark. Stulen och slaktad.
Kanske därför Reinfeldt gav Sveaskog åt Göran Persson.
Jag kan inte förklara varför skogsägarföreninarna bara kör på, också LRF kör på i samma stil, trots att många privarpersoner uppenbarligen inte vill. Man kan väl bara ana att det finns ett mycket effektivt påtryckarsystem på flera plan.
Herrarna hör väl hemma i det, hoppas det ger bra respons, och en fin position i hierarkin.
10 mars, 2014 den 10:55
Skogshatten
Tjänstemännen i skogsägarföreningarna är precis samma slags folk som i de stora bolagen, samma utbildning, samma värderingar m.m. Dessutom är flera skogsägarföreningar även industriägare, och cheferna där påverkar i hög grad att det är viktigare att industrin levererar ett bra netto, än att skogsägarna får bästa pris på sin råvara.
10 mars, 2014 den 01:51
Skogskatten
Hur ska dom driva skogsbruket istället?
(du svarar fortfarande inte på frågan)
10 mars, 2014 den 02:04
Skogskatten
Dessutom har Tomas (som vanligt) fel när det gäller fakta:
”Skogsstaten kan räkna sina anor från 1638 då riksjägmästarämbetet inrättades och jägeristaten bildades. Exakt tvåhundra år ändrades benämningen till skogs och jägeristaten. 1869 ändrades namnet till skogsstaten. Eftersom kronans jordbruksdomäner sedan gammalt förvaltats av Kammarkollegiet ordnades 1877 en särskild avdelning för domänförvaltningen. Kungliga Domänstyrelsen inrättades genom kungligt brev den tionde november 1882. Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick sedan till andra myndigheter, och sedan 1960-talet har verksamheten varit kommersiell.
Genom beslut av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38) ombildades Domänverket till ett aktiebolag. Detta bolag, som även inkluderade de tidigare statliga skogsbolagen, Ncb AB och AB Statens Skogsindustrier (ASSI), ålades marknadsmässiga avkastningskrav.” (http://skogssverige.se/node/38406)
Palme skapade varken Domänverket eller Sveaskog.
Och skogsägarföreningarna ingår numera i LRF.
11 mars, 2014 den 09:37
jägmästarn
Skogshatten! Om jag förstår ditt resonemang ovan rätt så anser du att tjänstemän är diskvalificerade från att sköta skog och industri på ”rätt” sätt om man har utbildning, eftersom: ”Tjänstemännen i skogsägarföreningarna är precis samma slags folk som i de stora bolagen, samma utbildning, samma värderingar m.m”. Då blir det intressant om du berättar vilken utbildning (eller ickeutbildning) av tjänstemännen som vore bättre för att gynna skogsägarna. Sedan har du missuppfattat två saker. Skogsägarföreningarna styrs inte av tjänstemännen utan av de förtroendevalda skogsbönderna i föreningarnas styrelser. Och att föreningen har industrier betyder inte att skogsägaren får sämre betalt, eftersom summan av föreningens överskott (alltså skogs- och industrinetto) delas ut till andelsägarna som efterlikvid.
Alltså, frågan jag tycker är intressant att du besvara är: Vilken utbildning på skogstjänstemännen vore bäst för skogsägarna?
11 mars, 2014 den 16:11
Skogskatten
Men Jägmästarn, ser du inte vilket härligt samhälle vi får? Sjukvården får inte anställa de som gått läkarutbildningen eller som är sjuksyrror, eftersom de antagligen hjärntvättats av läkemedelsindustrin. Bilverkstäder ska undvika utbildade bilmekaniker eftersom de antagligen är köpta av reservdelsindustrin. Elarbeten bör inte utföras av elektriker och vvs-arbeten inte av utbildade rörmokare, eftersom dom också är köpta.
Överhuvudtaget bör vi sträva mot devisen ”jobba bara med sånt du inte kan nånting om!” Då blir ju allting så som det hade blivit om alla gjort allting själva. Ett amatörernas paradis, utan inblandning av folk som kan nåt om nånting. 🙂
Man kan ju undra vad Tomas inte kunde och som han därför jobbat med…
10 mars, 2014 den 20:51
Tomas Johansson
Två personer kan väl sägas skapat sverige mer än andra, Olof Palme och Gutav Vasa. Bägge jobbade för att centrera makt och rikdedom till huvudstaden, med bravur! 1542 tror jag det var som kronans markanspråk sattes på pränt när Gutav I skrev att ”All mark som obygde ligga hörer härmed, konungen, överheten och gud till”, nåt sånt. Det som sen blev kronmarkerna i norr via Avvittringen, Europas största markstöld alla kategorier.
Under palmes era så blev det fart på kalhuggeriet, aldrig hade världen förr skådat en sån effektivitet i en skog, att så enorma ytor kunde renrakas så snabbt hade aldrig förut skådats. Modelllen blev en ”stolthet” för Sverige. Modellen kom att spridas runt jorden, som till tropikerna.
Där har det nu vänt, betydligt mindre ytor renrakas där numera.
Här uppe är det ”populärare” än nånsin.
Att kritisera det är lite som landsförräderi.
10 mars, 2014 den 23:33
Skogskatten
Din högst personliga och märkliga historieskrivning fortsätter, utan faktakoll. Men ännu ser vi inga konkreta förslag från dig på alternativa, lönsamma och rationella sätt att bruka åtminstone sisådär 18-19 miljoner ha produktiv skogsmark.
Är det inte ett rimligt krav att den som kritiserar också kommer med konstruktiva alternativ, inte bara gnäll?
11 mars, 2014 den 16:12
Skogskatten
Med tanke på din syn på utbildning och kunskap och dina obefintliga kunskaper i historia så gissar jag att du arbetat som lärare i historia. 🙂
11 mars, 2014 den 22:42
Tomas Johansson
Bakom anonymiteten döljer sig trollen.
För övriga så kan jag rekommedera avhandlingen ”Det norrländska avvittringsverket” (många kan inte ens stava ordet avvittring, trots många års engagemang i skogsfrågor). Det där borde alla som vill förstå varför det ser ut som det gör i svensk skog känna till.
Där började den koloniala stordriften, eller stordriften är en följd av den typen av ”skogsaffärer”, även om avvittringens avsikt från början kanske inte var vad den senare omvandales till.
11 mars, 2014 den 23:00
Skogskatten
Fler påståenden… men inga svar. Fast det är ju intressant att du nu säger att ”stordriften” började på 1800-talet och inte på 1970-talet nör Palme var statsminister.
14 mars, 2014 den 11:12
Om ett viktigt domslut | CR Naturvårdskonsult
[…] Om ett viktigt domslut. […]
20 mars, 2014 den 20:23
Tomas Johansson
Idag har svt-text om palmoljeplantager och skogsskövling, där sägs t ex att bara 29% av sumatras regnskog återstår, resten är palmoljeplantage. Alla ska inse att det är dåligt, vad kan vi på andra sidan jordklotet göra åt det… Samtidigt görs ungeför samma sak här, bara hundra meter från ditt hus kanske, plantering av SLU:s krukväxter, lika skadliga som på sumatra.
Men vi lever ju i ”den bästa av världar”, vi får höra att som görs här i skogen är ”miljöåtgärder”. De galnaste potentaterna i skogsbruket menar på fullaste allvar att våra plantager är för miljöns och vår framtids skull.
Kanske är det på samma sätt på sumatra, dom får höra att deras plantager är jättebra, och i bakgrunden får de höra om skogsskövling i andra delar av världen, kanske vi här uppe är den bild dom har av skogsskövling?
Skulle inte förvåna mig.
Stater är experter på hjärntvätt.
22 mars, 2014 den 21:27
Skogskatten
Kan du ingenting om ekologi, och skillnaden mellan unga och gamla ekosystem?
Vet du om att all skogsmark i Sverige låg under 1000 meter is eller var havsbotten för några få tusen år sen? Tror du att sånt påverkar hur känsliga eller okänsliga ekosystem är för störningar som brand, storm eller avverkning?
24 september, 2014 den 16:47
Ywonne & Lo Jarl
Till alla flitiga kommentatorer vill vi bara säga: Kom med som skogsfadder i Naturarvet! Stiftelsen Naturarvet har som ett enda ändamål att köpa skog med höga naturvärden och lång kontinuitet från enskilda skogsägare. Och när köpet är klart så blir skogen skyddad från avverkning, försäljning och annan exploatering för all framtid enligt stadgarna som inte kan ändras. Detta skiljer naturarvets skydd från ett naturreservat som tyvärr är föremål för myndigheters nycker. Vi satsar nu på att bli några tusen skogsfaddrar till att börja med så att vi åtminstone kan köpa en skog om året. Gå in på naturarvet.se eller kontakta Ywonne eller Lo på 073-109 26 54 eller 073-109 95 12. Välkomna att ta saken i egna händer!
15 januari, 2015 den 13:49
Om lagar och ansvar | Skogsbloggen
[…] därmed den planerade avverkningen. Jag har skrivit mycket om ärendet tidigare vilket ni kan läsa här om ni vill ha lite bakgrund. Det har varit en segdragen historia, och ärendet verkar inte sluta […]