Hej,

Sitter och bläddrar lite förstrött i rapporten från KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademin) med titeln ”Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog”. Eftersom den svenska modellen i debatten har framförts som alltifrån urusel till kanonbra (och allt däremellan) så har nu KSLA:s skogsskötselkommité under nuvarande mandatperiod (2011-2013) bestämt sig för att titta på modellen.

Måste säga att jag studsade till när jag redan i inledningen av skriften läser KSLA:s tydliga budskap att det vid arbetets början (2011) inte funnits en entydig definition av ”den svenska modellen”.

Besynnerligt detta då KSLA, tillsammans med LRF, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen(!) och SLU redan 2009 gav ut en skrift på 15 sidor som beskriver den svenska modellen. På engelska. För att låta omvärlden ta del av vår ”fantastiska” skogsbruksmodell. Nu fyra år senare så vet man plötsligt inte vad den svenska modellen är längre? Eller visste man det inte då heller? Eller gav man ut en engelsk propagandatext först för att i ett senare skede klura ut en definition av den svenska modellen ? Jag får faktiskt inte ihop det riktigt.

I KSLA rapporten lyfter man det man anser vara viktigaste delarna av den svenska modellen:

– de två jämställda skogspolitiska målen (vilka även lyfts i skriften från 2009)

– skogsbruk med frihet under ansvar (lyfts i skriften från 2009)

– dialog och samverkan (vilket även det lyfts i skriften från 2009)

– miljöhänsyn, frivilliga avsättningar och formellt skydd (vilka även de lyfts i …ja just det… skriften från 2009 – där man förövrigt felaktigt hänvisar till att 19.3% av skogen är skyddad, vilket även Skogsstyrelsen skrev under på)

Så vad är min poäng? Den svenska modellen verkar ju vara samma nu som då… och dessutom, lägg där till att Skogsindustrierna, skogsbolagen, sågverk, LRF, staten och inte minst vår egen landsbygdsminister redan upprepade gånger, både nationellt såväl som internationellt, lyft fram den svenska modellen som en framgångssaga där produkterna kommer från ett hållbart skogsbruk, där den biologiska mångfalden och de sociala intressena värnas och där allt är frid och fröjd i de svenska skogarna.

Fast nu plötsligt verkar man inte så säker längre eftersom den svenska skogsbruksmodellen måste utvärderas eftersom man tydligen inte vet hur den har fungerat.

Men varför har man då under så många år ivrigt fört ut ett helt annat budskap?

Är inte det som att hitta på lite?

Samtidigt upprepas ihärdigt, i oändliga forum, och inte minst på KSLA, att den nuvarande politiken måste ligga fast.

Och det är här min poäng kommer in. Det finns en tydlig rädsla för en förändrad skogspolitik och ett tydligare regelverk. Blickar vi dock tillbaka på de senaste 20 årens skogspolitik så kan vi dra följande slutsatser:

–          rådande skogspolitik har under 20 års tid misslyckats med att vända den negativa trenden för biologisk mångfald.

–          rådande skogspolitik har inte ens kommit i närheten av att uppnå de politiska målen om skogens sociala värden.

–           som grädde på moset så klargör KSLA dessutom att ”det är tveksamt om den svenska modellen har klarat att hantera skogspolitikens produktionsmål under de senaste 20 åren”.

Jag tycker att dessa punkter sänder ganska klara signaler. Skogspolitiken har misslyckats. Frihet under ansvar, där skogssektorn förväntas ta större ansvar än vad lagen kräver för att vi ska nå våra mål, har misslyckats. Arter hotas och livsmiljöer försvinner. Samhällets intresse för skogen för annat än produktion har länge sopats under mattan, även om denna fråga äntligen börjar komma upp på bordet – det tog bara cirka 20 år… Samtidigt försöker näringen krampaktigt hålla fast i den misslyckade skogspolitiken. Och att frysa nuvarande skogspolitik för att utvärdera den skogsbruksmodell som man så många år propagerat för som miljömässigt hållbar känns lite som att förhala en nödvändig process så länge det bara går.

Och jag får fortfarande inte ihop det hela…

Är den svenska skogsbruksmodellen så miljömässigt- socialt och ekonomiskt hållbar som staten, skogsbolagen, skogsägarföreningar, skogsindustrierna mfl så länge har sagt?

För jag menar, näringen måste ju rimligen ha haft starka belägg när de har propagerat så hårt för den svenska modellen.

Eller har man ångrat sig?

För om den svenska modellen är så hållbar som näringen med bestämdhet länge har hävdat, hur kommer det sig att man plötsligt inte vet tillräckligt?

Utvärderingar är givetvis bra och viktiga. Men det är knappast den svenska modellen som skyndsamt behöver utvärderas. Det är snarare skogspolitiken – vilken har skapat förutsättningarna för den modell som råder idag – som behöver utvärderas.

Avslutningsvis; menar näringen på fullaste allvar att det är denna modell som ska vända den negativa trenden för biologisk mångfald och sociala värden?:

Härjedalen2 vipsjö OLYMPUS DIGITAL CAMERA wpid-IMAG0140.jpg OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fridens,

Malin

Annonser