Hej.
För något år sedan satt jag på ett möte tillsammans med mellanchef på Mellanskog. Jag hade vid tillfället ett ärende på mitt bord där Sveaskog hade sålt ett område som vi hade bedömt vara av nyckelbiotopsklass, Juvan i Härjedalen (direkt angenränsande Sonfjällets nationalpark). Området hade sålts till en privat markägare och Mellanskog hade gått in och avverkat. Mellanskog hade vid tillfället för vårt besök lyckligtvis inte avverkat hela området, och vi förutsatte givetvis att Mellanskog skulle ge oss någon form av återkoppling i ärendet, samt kontakta Skogsstyrelsen för att få ett avgörande om det rörde sig om en nyckelbiotop eller inte.
Att vi inte hade hört något från Mellanskog berodde nog på att de ännu inte rett ut ärendet… Detta var vad jag blåögt trodde när jag dök upp på det där mötet. Väl på mötet, under en fikapaus, så frågade jag den där chefen på Mellanskog hur det hade gått med Juvan. Återger samtalet ungefär som jag kommer ihåg det:
Jag: Hur har det gått med Juvan?
Mellanskog: Vad menar du?
J: Har ni kollat upp området igen ännu? Har Skogsstyrelsen varit ute?
M: Nej.
J: Nähä.. så vad händer?
M: Det är avverkat.
J: Men…. avverkar ni nyckelbiotoper?
M: Nej det gör vi ALDRIG (vill tillägga att han verkligen betonade ordet aldrig).
J: Men… vi anser att flera delar av skogen som fanns kvar höll alla kvaliteter för nyckelbiotoper och borde således vara en nyckelbiotop…. Ni kallade alltså aldrig ens ut Skogsstyrelsen? Var ni ens där och kollade upp området själva efter att vi hade uppmärksammat fallet?
M: Ehh.. nä det gjorde vi inte (anlitade Skogsstyrelsen alltså.. framgick aldrig om dom själva hade omvärderat området eller inte).
J: Men… då har ni ju mest troligt huggit en nyckelbiotop! Ni hugger ju inte nyckelbiotoper sa du just nyss.
M: Nä, det gör vi inte.
J: men hur tänker du då i fallet med Juvan?
M: Det kanske blev lite fel…
Till saken:
På Gotland pågår just nu en kamp om Ojnareskogen. Denna kamp handlar om mer än en skog full av nyckelbiotoper, full av hotade arter, full av liv och välmående. Den handlar även om framtidens vattenförsörjning för en stor del av Gotland. Den handlar om två Natura 2000 områden som ligger i anslutning till området. Den handlar om att Nordkalk vill, och tänker, bryta kalk i ett världsunikt område. Ett område som Naturvårdsverket vill göra till nationalpark. Ett område som nu istället riskerar att utgöras av ett 170 hektar stort hål i marken.
Mellanskog har påbörjat arbetet med att skapa detta 170 hektar stora hål.
Följande är klippt och kopierat ur Mellanskogs miljöpolicy:
”Mellanskog avverkar ej skogar som Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotoper. Undantaget är avverkning, som i samråd med Skogsstyrelsen, bedömts förstärka eller gynna de naturvärden som finns i nyckelbiotopen, s.k. naturvårdande skötsel.”
Med detta, samt med mitt samtal med chefen från Mellanskog i åtanke så vill jag att ni tar er en funderare över följande del av en telefonintervju som fältbiologerna gjorde med Mellanskog. Jag återger bara delar av denna intervju – meningarna är inte ordagrant återgivna utan hellre förtydligade för att bli enklare att förstå, meningarna är dock inte tagna ut ur sitt sammanhang:
Mellanskog: …Vi går ju inte in till en skogsägare och avverkar även om han säger att vi ska avverka en nyckelbiotop. Såvida inte Skogsstyrelsen tagit tillbaka nyckelbiotopen.
Fältbiologerna: Ojnareskogen innehåller flera nyckelbiotoper.
M: Men där har ju miljööverdomstolen sagt att man får avverka för att bryta kalk… så det är ju miljööverdomstolen som sagt ja till det.
Okej.. jag måste bara bryta in.. Bara för att miljööverdomstolen tycker att man får bryta kalk i ett område så har plötsligt skogens nyckelbiotoper slutat vara nyckelbiotoper.. eller vaddå?? Har lite svårt att förstå resonemanget sett i skenet av att Mellanskog enligt egen utsago ALDRIG avverkar nyckelbiotoper… Nåväl, tillbaka till samtalet mellan Mellanskog och Fältisarna:
F: Detta strider ju ändå mot er policy eftersom det finns nyckelbiotoper?
M: Skogsstyrelsen har också sagt ja. Man får avverka nu. Eller hur? … Vi har ju fått godkännande att få börja avverka… vi har ju … ehh… vi har ju inte kommit upp till dom områdena…dom områdena som innehåller de mest skyddade arterna än… (? undrar lite stilla vad han menar med mest skyddade arter här…?) … väl? … man har inte börjat där än … har jag fått information om.
Här nånstans råder även någon slags resonemang om att Skogsstyrelsen tillåtit avverkningen och att miljööverdomstolen sagt ja till kalkbrott.. Vill tillägga att det inte finns något lagligt förbud mot att avverka nyckelbiotoper. Vill också tillägga att jag lyssnade på ett radioprogram där Mellanskogs styrelseordförande tydligen helt har fått det här med nyckelbiotoper bakom foten.. Han säger något i stil med att ”skyddet är borta” ”skogsstyrelsen har tagit tillbaka nyckelbiotopen”… osv… Tycker det är lite skrämmande att styrelseordföranden i en stor skogsägarförening inte ens har koll på fundamentala fakta såsom att nyckelbiotoper inte har något lagstadgat skydd…och sist jag kollade nyckelbiotoper på Skogsstyrelsens hemsida så fanns det en hel massa nyckelbiotoper i Ojnareskogen registerade…
Åter till Fältisarnas intervju:
F: Det här spelar ingen roll. Ni har redan börjat avverka skogen. Och ni kommer fortsätta göra det. Om nu Högsta Domstolen kommer fram till att Nordkalk inte får börja bryta kalk och ni har huggit ner hela skogen…
M: Hmm… ja, ja, javisst. Men det är ju inte vi som… vi utför ju bara ett ärende åt Nordkalk. Och det har Miljööverdomstolen sagt ja till en gång.
F: Om det här vore en fotbollsmatch mellan Nordkalk och miljön, vilken sida står ni på?
M: Jaha…haha… vi är strikt med miljön, det håller jag strikt på… Det här är ju ingen privat direkt.. hade det varit en privat så tror jag det hade varit en annan fråga. Jag i mitt arbete står på miljösidan, det måste jag säga. Sen har vi fått det här uppdraget, och det är en annan sak det.
Och vad säger man om denna intervju? (Intervjun i sin helhet kan ni förövrig höra här)
Sett i skenet av vad chefen på Mellanskog sa till mig för något år sedan på det där mötet: Vi avverkar ALDRIG nyckelbiotoper, så skulle jag nog drista mig till att säga att Mellanskog ljuger. Dom ljuger rejält, för dom hugger nyckelbiotoper. Det spelar ingen roll om nyckelbiotoperna ägs av en privatperson med 50 hektars innehav eller om det är en stor industri som förfogar över marken. En nyckelbiotop är en nyckelbiotop. Punkt slut.
Shame on you Mellanskog!
Verkligen.
Fridens,
Malin
2 kommentarer
Comments feed for this article
28 juli, 2012 den 08:07
Tomas Johansson
Inget för folk med svaga nerver. Själv är jag glad att jag slipper med mer av den varan. Kanske SNF skulle anställa någon med samma bakgrund, någon som kunde bete sig lite på samma psykopatvis, miljöidealister är sällan av den sorten.
Eller inrätta en särskild mottagning för psykiskt utmattade skogsräddare.
Bilden du ger är i alla fall en typisk beskrivning av vardagen för den som utmanar det svenska makteliten, ifrågasätter nationens stolthet, det svenska skogsbruket. Basen för mycket prakt och överdåd i riket från det att skogsskövlingen började fylla statens och storfinansens konton för sådär 150 år sen, prakten längs norrmälarstrand.
Man utmanar inte sånt ostraffat.
Det finns många personer som i tysthet går runt med sviter från försök att göra något åt saken tidigare, alla med en helt ny syn på Sverige, och livet, med krossade illusioner. Det är en börda som bärs i ensamhet, oftast.
28 juli, 2012 den 13:03
Martin Greip
Malin, tack för ett bra inlägg i debatten om Mellanskog.
Tomas, jag vill börja med att säga att ditt inlägg var intressant. Men jag tror det har skett en evolution när det gäller miljökämparna. Mer pragmatiska och cyniska, men hjärtat på rätt ställe. Kanske den perfekta miljökämpen? Kanske handlar om en generationsfråga (förutsätter ingenting om din ålder) också och kanske mest kan tala för mig själv.