Hejsan,

I somras gjorde vi våra fältundersökningar i södra halvan av landet. Blandannat besökte vi ett antal skogar på Holmens marker i Östergötland. Vi hittade ett antal mycket intressanta skogsområden, ett av dessa stack ut lite särskilt. Kyrkfallet kallade vi skogen:

 

Kyrkfallet var en mycket fin och artrik varierande skog med torra hällmarkstallskogar, små grandominerande lite fuktigare områden, fina sumpskogar och en undlerbar liten sjö mitt i allt detta. Det fanns en hel del områden med mycket död ved både färska lågor liksom mossbevuxna gamla lågor. Massor av substrat för många rödlistade arter. Något som bekräftades av alla de artfynden vi gjorde. Dessa artfynd visade på skogens höga skyddsvärde, vi hittade en del arter som inte har hittats särskilt mycket i länet överhuvudtaget. Bland annat dokumenterade vi de hotade arterna gräddporing, narrporing och skrovlig flatbagge. Lägg där till flera nära hotade arter samt ett gäng indikatorarter. Voila! Arterna är kvittot på denna speciella miljö. Vi hittade mer än 50 fynd av 12 olika rödlistade och naturvårdsintressanta arter.

Jag skickade iväg ett brev till Holmen om de skogar vi besökt i området. Holmen ringde upp mig ett litet tag senare och ville gärna att vi kom ner till Östergötland för att diskutera hur vi ser på skogen samt besöka några av områdena vi varit i. Detta gjorde vi. Jag och vår ideella inventerare Mikael åkte ner i onsdags och jag var  helt övertygad om att vi skulle åka till Kyrkfallet. Men det gjorde vi inte. Vi besökte två andra skogar som vi också har besökt och som håller höga naturvärden. Här diskuterade vi hur vi ser på skogen och vad vi tittar efter. Vi gick igenom områdena och förklarade för skogsbolaget varför man måste ta hänsyn till död ved. Snitslingen som dom gjort hade helt missat lågarika områden, i princip var endast kulturvärdena bortsnitslade i ett större område som höll mycket höga värden. Jag tror att Holmen fick sig en tankeställare och dom lyssnade på våra argument (som jag i och för sig tycker att dom borde kunna på sina fem fingrar eftersom dom håller på med skogsbruk – vet man då inte att lågarika områden är värdefulla??)

Jag ville ändå att vi åkte till Kyrkfallet vilket jag påtalade ett par gånger. Efter mitt tredje påtalande så blev det besvärande tyst. Sen sa dom lite lågmält att Kyrkfallet redan var avverkat.

Dom hade hunnit dit innan dom fick mitt brev.

Snacka om en kalldusch. Nästa kallduch kom när man påtalade att jag kunde ju ha ringt när vi var här, för att påtala skogens höga värden.

Snacka om att jag plötsligt kände att det var mitt fel att skogen avverkades. För jag hann inte skriva till dom snabbt nog. Och jag ringde inte. Skulden för att denna skog fälldes är alltså den ideella naturvårdens?

Vi åkte till Kyrkfallet. Och ja, vad säger man.. skogen är avverkad. Holmen själva hade inte sett något speciellt med skogen. I deras ögon var detta en vanlig produktionsskog.

En produktionsskog med hotade arter…

Jag svär inombords för att jag inte var snabbare iväg med brevet. Och det känns inget kul.

Förutom att dom har avverkat en otroligt fin tallskog så var detta ändå ett ganska bra möte med Holmen i Östergötland. Dom lyssnade  på våra argument och tog till sig väldigt mycket av det. Det märktes när dom efteråt gick och diskuterade med varandra. När det gäller Kyrkfallet så har dom där lämnat många fröträd. Dessa har dom haft som avsikt att avverka om ett antal år. Jag påtalade att dom nu har en chans att göra något för att åtminstonde försöka uppväga lite av den katastrof dom skapat, nämligen att lämna alla dessa träd för framtiden. Så att det finns gamla träd kvar i området när den nya skogen växer upp. Viktiga framtida substrat för arter och en möjlighet att denna avverkning inte helt resulterar i en monokultur, där det även i framtiden kommer att finnas gamla träd. Dom ska ta detta förslag för seriöst övervägande. Och jag hoppas dom tar sitt förnuft till fånga och införlivar denna önskan.

Det ursäktar dock inte det faktum att Holmen helt har förbisett alla dessa naturvärden, inte bara i Kyrkfallet, utan även i de andra skogarna vi besökt.

Dagarna innan jag åkte ner till Kyrkfallet så fick den skogen en skogsväktare. När jag kom tillbaka från Östergötland så fanns det ett mail i min inbox från denna väktare där det enkelt stod: Kyrkfallet är avverkat.

Jag kommer snart att åka ner till Östergötland igen för att tillsammans med vår väktare granska hygget närmre. Och vår väktare kommer att ta sig an en annan av de skogar vi besökte i området.

Jag är oändligt tacksam för alla våra väktare! Det gör vårt arbete så mycket enklare.

Fridens,

Malin