Jag använde dock lite grövre ord än så när jag och en av mina godaste vänner, Petter, ikväll körde inlandsvägen från Stockholm till Jämtland. Jag på väg hem för en månads semester. Petter på väg till Jämtland för en veckas hopp och lek i den Jämtländska naturen.
Petter svarade; jamen det är ju vackrare än en asfalterad parkering..
Har svårt att instämma eftersom jag vet vad som har gått förlorat.
Vi kör igenom mil efter mil efter mil efter mil av trädplanteringar. Träd på rad i ett rutformigt mönster, med åldrar på alltifrån 4-5 år till den ”gedigna” åldern på typ 40 år. Ett rutformigt mönster där jag endast såg ett par små fläckar med äldre skog. Dessa fläckar (och dom var bannemig inte större än ett par hektar styck) låg, inte helt oväntat, på toppen av bergen eller i de absolut brantaste klipporna. I övrigt var det trädplanteringar. Skogsgolvet var helt städat på biologiskt viktig död ved, typ sånt som ska lämnas som hänsyn vid avverkningar. Variationen av trädarter och trädåldrar var noll och det enda liv vi såg var medtrafikanterna som körde om oss. Samt en katt som korsade vägen. Och en fiskmås.
Jag pendlar ju som bekant mellan Stockholm och Jämtland, men jag åker alltid tåg. Det var faktiskt mycket länge sen jag åkte inlandsvägen mellan Bollnäs och Ytterhogdal. Och jag har lyckligtvis förträngt hur jäkligt det ser ut. Nu sitter det dock inpräntat på näthinnan. Vilken start på semestern va?
Det är rent ut sagt vidrigt hur detta landskap totalt har utarmats. Det finns inget kvar, förutom ”städade” virkesåkrar där plånboken växer sig tjock. Problemet är bara att plånboken i detta sargade område inte vuxit sig tillräckligt tjock…. Man måste alltså hämta virke någon annanstans ifrån, och vi kan nog alla lista ut varifrån detta virke hämtas. Inte från dessa ensartade monokulturer. Icke då. Virket hämtas istället från de sista naturskogarna i Sverige. Inte från denna vägsträcka dock, för där är skogen redan slut.
Blir så fruktansvärt frustrerad.
Får mej också att tänka på vår inventeringsresa i Stockholm, Södermanland, Östergötland och Kronoberg. Vi besökte många hotade skogar. De hotade skogarna utgjordes av små fläckar i ett landskap av monokulturer. Det sista av det sista… Varenda skog vi besökte kantades av planteringar av ungskog. Varenda skog vi besökte genomgår någon form av konstgjord andning. Hur i hela friden har vi hamnat i detta läge?
Man kan tro att jag tycker det är kul att gnälla, tjata och kritisera. Men gissa vad? Jag skulle mer än gärna bli arbetslös med anledning av arbetsbrist. Att läget i skogen är okej. Att den biologiska mångfalden i skogen är säkrad. Att vårat största, och livsviktiga, landbaserade ekosystem, skogen, inte längre utarmas, utan får fortleva ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv.
Hållbart är ju ett ord som näringen gillar att slänga sig med, men jag undrar i samma andetag hur man anser detta vara hållbart. Det som näringen gör med skogen:
Bevarande av biologisk mångfald och artrikedom? Möjligen kan man tycka det då det finns en stackars tall insprängd i denna granplantering. Håller nog inte med. Skogen är död.
5 kommentarer
Comments feed for this article
24 juni, 2011 den 17:07
Tomas Johansson
När jag läser det du skriver känner jag igen mig, precis ”som jag tänkte förr”.
Nu vet jag att det inte är ”näringen” som är bakom allt, det är ingen kapitalist som är fienden, nä det är staten, Sveaskog är dubbelt så stor som det största bolaget i ”näringen”. Staten har också alla myndigheter och forskningen på sin sida.
Staten, ”vi”, de äger de stora skogarna (de koloniala kronskogarna) i Övre Norrland, de värst skövlade områdena, ”Det glömda landet” som Mats Karström brukar säga. Där bor människor utan värde i ett landskap utan värde, annat än som snabba pengar till statskassan.
Det är så mycket annat som finns här uppe som folk söderut inte alltid förstår, som SNF aldrig kan ta hänsyn till, utflyttning, depression och kalhyggen, gruvbrytning och älvutbyggnader, all möjlig typ av översitteri och utarmning. Men även en frihetslängtan och fritänkande.
Men de flesta häruppe ser nu hellre på kalhyggena som en bot mot utflyttning, den massiva kalhuggarreklamen hela skogsmaktsapparaten med staten, politiken och utbildningsväsendet gör att de allra flesta här uppe tror att kalhyggen ändå är bäst, ett måste, och att reservaten är ekonomisk katastrof. Så har de blivit lärda.
Till viss del håller jag med, om jag nu säger rätt så är det Sorsele kommun som har 52% av skogsarealen som reservat (kustkommunerna < 1%)
Det är ganska handikappande för annat, näringslivet i inlandet blir lidande, ja det bidrar till allt annat elände vi dras med. De som inte kan försvara sig får både de största kalhyggena och de störta reservaten…
Ser man på den nya skogskartan på SNF:s hemsida så ser man att de delar av Sverige som anges som mest hotat är de delar av landet där de sista urskogsresterna ännu finns kvar, dvs de områden som är mest skövlade ska alltså inte alls läggas nåt fokus på, så blir de när rödlistan enbart ska styra.
Så på sikt blir det ett tudelat landskap, totalskövling på huvuddelen av rikets arealer med några urskogsreservat i lappland som "ursäkt".
Vi är alla överens om att det inte kan fortsätta, men ingen samordning finns som ger något långsiktigt resultat, unga nya friska krafter kommer in i SNF-kretsarna, de jobbar som tidigare, vi som varit med länge får stå på sidan och se på när det aldrig blir bättre.
-SNF måste börja prata om HELA skogen, inklusive de 90% som brukas.
Att bruka skog utan att förstöra, som i alla andra näringar.
-SNF måste rikta sitt agerande mot rätt motpart, staten, inte den i skogssammanhang relativt harmlösa "privatkapitalistiska näringen".
-SNF måste säga som det är, reservat, bara, kommer aldrig att bli nån långsiktigt fungerande lösning.
25 juni, 2011 den 17:08
Kristina Hallin
Jag är inte så insatt o påläst men jag vill bara göra en liten kommentar: Var i hela friden är Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket m fl myndigheter o verk som har ett uppdrag av svenska folket att sköta vårt ekosystem!!! Där finns utbildad personal och de har forskare och andra sakkunniga att tillgå. Jorden är i ett kritiskt läge och vad gör våra väl betalda tjänstemän/kvinnor? Vad jag förstår, har de ingen GEMENSAM PLAN hur vi ska vända skutan.
Jag tror att de inte är pålästa vilket deras uppdrag är utan de skyller ifrån sig och menar att ”vi gör bara vad politikerna säger till oss” … Där gör de en tankegroda – politikerna kommer o går – vi kan inte ändra bevarandet av vårt ekosystem till olika politiker som kanske byts ut vart 4:e år!
Nej, det är personalen på myndigheterna som ska lägga fram väl underbyggda forskarrapporter och en korrekt plan för politikerna så att de vet vad som gäller.
Vad händer idag! Inte är det reparation av vad människan har förstört utan vi har fått en katastrof till landsbygdsminister som håller på att förvärra läget både för skogen och djuren. Hans inställning till miljön kommer att driva oss närmare katastrofen än någon annan politiker har gjort. Fast han vet att vi avverkar som aldrig förr, går han ut med att vi ska avverka ännu mycket mer, var finns logiken?
Jag uppmanar personalen på verken att uppdatera sig i vilket uppdrag de har och ryter till mot politikerna som kortsiktigt bara jagar röster.
8 juli, 2011 den 12:00
Richard
Dina bilder där, det är det jag ser framför mig när jag läser på http://xn--skogsntverket-gfb.se/2009/10/moderater-vill-avskaffa-naturreservat/ och man motiverar ”Det man äger det vårdar man”. Ja det där är den vårdade skog dom pratar om, knappast någon vård av mångfald eller långsiktig hållbarhet direkt.. 😦
12 juli, 2011 den 21:55
Tomas Johansson
Rickard.
Det finns en verklighet i ”Det man äger det vårdar man”.
För i det överavverkade kommunerna i Norrbottens inland så är de privatägda ”ärligt” ägda skogarna de enda som inte är sönderkörda.
Ingen som bor vid sin skog skulle frivilligt göra det staten gjort på sina marker.
Statens/storbolagens ägande är inte heller ”moraliskt”, för deras mark är inte ”köpt” eller ärvd eller nåt annat ”normalt”.
Den är konfiskerad via Avvittringen på 1800-talet, Europas mest ovärdiga markomvandlingssystem, kolonialt verkligen, sånt kan bara gå fel, vilket det gjort.
Nu blir reservat ofta på privat mark, där finns oförstörd skog, troligen på grund av att ”Det man äger det vårdar man”.
I övrigt tror jag inte Moderaterna bryr sig så mycket om skogsmiljövård.
Miljöpartiet BORDE göra det verkligen, men de gör de inte, vilket är skandal.
De bör kräva omedelbart stopp för kalavverkningen, med lag om det behövs.
Kalavverkningen ska stoppas.
13 juli, 2011 den 08:46
Richard
Tomas: Jag menar inte sönderkörda hyggen och förstörda marker på det viset, utan de här ”välvårdade” tallskogarna som man ser kilometervis genom, bara torr mossa på marken och ansade stammar på halvunga träd.
Jag vet att det finns de som har skog för att de älskar skogen och säkert har jättefina gamla skogar med bevarad miljö. Men det finns också väldigt många privata skogsägare som har skog för att göra sig en hacka på den och då ”vårdar” man den med syftet att den ska vara lätt att avverka inte att bevara miljön i den.
// Richard