God Afton,
- akut hotad skog i Jämtland
- akut hotad skog i västerbotten
Bilden är tagen i Härnösands kommun, Västernorrland. En skog med mycket höga naturvärden. En skog som utgör livsutrymme för några av våra hotade arter i landet. En skog som är relativt otillgänglig för skogsmaskiner – det är förmodligen därför den fortfarande finns kvar. Denna skog har nu (augusti 2010) avverkningsanmälts av skogsbolaget SCA som äger skogen.
Terrängen är brant, mycket brant. Svårforcerad även till fots. Jag var där i september 2010 och fattade ingenting: avverka denna skog??!! Hur då och varför?? Jag vägrar omvärdera mitt synsätt till hotade arter, höga biologiska värden och skyddsvärda naturområden. Ska man verkligen omintetgöra dessa? Mitt synsätt säger Nej Nix och Icke. SCA verkar ha ett helt annat synsätt; det är SCA som äger skogen, och det är SCA som har anmält skogen för föryngringsavverkning – dvs dom planerar att kalhugga detta kända sydväxtberg med växtplatser för hotade arter.
Jag känner mej maktlös inför detta. Allt jag kan göra är att tillkännage markägaren naturvärdena – har vi tur så prioriteras området i Länsstyrelsens reservatsbildningar. Tyvärr är myndighetens resurser alltför knappa och många områden måste prioriteras bort. Samtidigt skriver Sverige under avtal om att bevara 17% av ekologiskt representativa och väl sammanhängande ekosystem. Sverige drev på för siffran 20 %. 17% blev kompromissen. 20 %. Det finns det inte ens kvar av den biologiskt mest värdfulla produktiva skogen. Långt mindre än ens kompromissen 17 % finns kvar. Skogsbruket har lagt beslag på mer än det mesta. Detta innebär att vi bör:
1. Införa omedelbart totalstopp för avverkningar av biologiskt värdefulla produktiva skogsområden.
2. Omgående påbörja restaurering av skogstyper som är på mycket god väg att försvinna.
För något år sedan satt jag på mitt jobb och gjorde en utvärdering av Naturskyddsföreningens arbete. Samma dag fick jag veta att Sveaskog hade avsatt ett område vi kämpat hårt för att rädda – ett område med akut hotade arter som Sveaskog hade planerat att kalhugga – tills vi besökte området och började fightas för vad som fanns där, det som Sveaskog uppenbarligen hade missat vid sin naturvärdesinventering. Jag lyfte detta som ett stort glädjeämne men uttryckte min än större oro för alla skogar i landet som vi besökt med livsmiljöer för hotade arter och i övrigt väldigt, väldigt höga naturvärden, som dessutom står under ett superakut hot att avverkas. När jag hade framfört detta tittade min kollega som arbetar med en annan typ av skog, nämligen biotoper för vitryggig hackspett, på mig och sade:
”era skogar finns åtminstonde till en viss mån kvar”
Dessa, ”våra”, skogar som min kollega hänvisar till utgör endast en liten bråkdel av de 17 % som Sverige har åtagit sig att skydda i ekologiskt representativa och väl sammanhängande ekosystem. En väldigt liten bråkdel. Det tragiska i kråksången är att de skogar min kollega arbetar med existerar knappt ens i utkanten av ruinens brant.. Vi arbetar i stark motvind som minst har antagit proportioner av orkanen Katrina 2005. Näringen framhåller att åtminstonde 20% är skyddat (en siffra som miljörörelsen och många forskare framhäver som absolut nödvändig för att rädda skogens värden) – och räknar härmed in den generella hänsynen som kan bestå av ett enstaka träd kvarlämnat på ett hygge, såväl som mindre trädgrupper kvarlämnat på ett hygge, såväl som kantzoner till vattendrag kvarlämnade på ett hygge … osv osv. Hur dom kan få detta till sammanhängande ekosystem låter jag vara osagt eftersom jag inte förstår resonemanget. Faktum kvarstår -endast ca 4 % av den produktiva skogen i Sverige står under ett långsiktigt och kvalitetsskärat skydd.
De frivilliga avsättningarna är en bra ansats som dock inte väger upp det formella skyddet där långsiktighet och kvalitetssäkring är en garanti. Långsiktigheten i de frivilliga avsättningarna är aldrig säkrad eftersom en värdefull avsättning kan utbytas mot en annan för att sedan avverkas. Kvaliteten är mycket osäker eftersom dagens koll på avsättningar är dålig – kvalitetsmässigt – även hos markägaren själv.
Samtidigt som varken markägare, myndigheter eller regeringen har koll på avsättningarnas kvalitet så avverkas skogar med dokumenterat skyhöga naturvärden…
Man legitimerar en avverkning med att man har avsatt si och så många hektar skog i det berörda området.
Att sedan räkna in impediment i skyddad skogsareal är löjligt. Impediment är, enligt lag, förbjudet att avverka – visserligen räknas impediment in i den internationella (FAO:s) definitionen av skog – men det är likväl INTE inräknat i den svenska definitionen och inte heller lagligt att avverka. Impediment är alltså: INTE produktiv skog; inte lagligt att avverka: ingår inte i den svenska definitionen av skog.
I mitt resonemang förutsätter jag att ekologiskt representativ produktiv skog inte är jämställt med myrmark, hällmark eller fjällbjörkskogar heller för den delen.
Fridens,
Malin
Skogsbloggen 
14 kommentarer
Comments feed for this article
15 mars, 2011 den 01:00
Hur får jag/vi veta hur diskussionen gick?
Malin!
Idag lyssnade jag på radions P1 om en nyutkommen bok.
Minns inte vad den heter, men det handlar om uppmärksammade ”strider” i Stockholm och behandlade ett 40-årigt perspektiv.
Kom då att tänka på ”Almstriden” i Stockholm, där folk gick nästan man ur huse för att rädda 10-15 almar i Kungsträdgården i Sthlm. Det lyckades! Och fortarande står nästan alla kvar, trots prat om röta och akut avverkning för 40 år sedan!
Hur ska den fortsatta skövlingen av svensk natur kunna hindras om inte ”storstaden” involveras?
Inte kommer enskilda eller skogsbolag att ens höja ögonbrynen så länge det bara berör bybor i det metodiskt och medvetet avfolkade inlandet norr om Tierp i vårt avlånga land.
Vi/ni som värnar om den svenska naturen, landskapet, skogen, sjöarna det som är själen i vårt land, det vi skulle kunna erbjuda som gåva till kommande generationer och europeer – låt oss slåss för det vi älskar!
15 mars, 2011 den 08:53
leif danielson
Utmärkt skrivet! Jag tycker man borde överösa regeringen och Carlgren med sådan här information! De måste ändra sin skogspolitik–NU! Det är regeringens fel att det ser ut som det gör, inte Länsstyrelsens.
”Bomba” dem med alla exempel på brott mot naturen under Skogens År!
Själv kämpar jag med mina sydliga skogar. Samma problem här. Jag har avvärjt två avverkningar i områden där reservatsbildning pågår….Hade jag inte agerat hade vi fått kalhyggen i blivande reservat!
Hälsar
Leif D
5 april, 2011 den 19:46
J
Vet ni ens vad ni säger? Av ert resonemang drar jag slutsatsen att ni bor i den södra delen av landet, vad tror ni vi som verkligen lever i den norra delen av landet försörjer oss på? Jag lovar dig att det är inte turism eller bevarandet av skog! Så vad ni egentligen vill är reducera våra överlevnads möjligheter här till elproduktion som gynnar er mer än oss samt gruvindustri som är så pass viktig för svensk ekonomi att den inte kommer att läggas ned.
Vad vill ni egentligen? Hur mycket av eran egen konsumtion är ni redo att offra?
6 april, 2011 den 16:22
skogsbloggen
Hej Johan, din slutsats om vart iallafall jag, som skriver denna blogg, bor är synnerligen fel. Jag bor i Jämtland. Ett län där tursimen utgör en betydande del av vad människor i länet lever av.
Du undrar vad vi vill. Jag trodde nog att det tydligt framgick av denna blogg, men vi tar det igen:
Vad vi egentligen vill är att bevara den biologiska mångfalden i skogen samt ett friskt skogsekosystem. För oss och för framtiden. Det är inte naturvårdens fel att det är så illa ställt i skogsekosystemet som det är idag.
Du hänvisar till den norra delen av landets överlevnad relaterat till skogsbruket. Jag säger inte att skogsbruket inte är en viktig del av försörjningen i norra delen av Sverige, men jag skulle vilja redovisa några faktiska siffror:
1972 uppgick antalet arbetstimmar i skogen till lite drygt 70 000 000 timmar
2009 uppgick antalet arbetstimmar i skogen till exakt 26 819 000 timmar.
antalet arbetstimmar i skogen har således minskat kraftigt, men vad har hänt med antal kubikmeter som har avverkats?
Jo,
1972 uppgick den årliga bruttoavverkningen till 71 100 000 kubikmeter
2009 uppgick den årliga bruttoavverkningen till 80 100 000 kubikmeter
Har den ökade avverkningstakten påverkat antal arbetstimmar i skogen? Nej – tvärtom och i synnerhet inte när man tittar på det året då bruttoavverkningen toppade, nämligen 2005 då man avverkade hela 122 000 000 kubikmeter skog i landet med 33 600 000 arbetstimmar (alltså fortfarande mycket färre timmar än 1972). Skogsbruket har blivit ytterst effektiva. För effektiva för sitt eget bästa.
Med den avverkningstakt som är idag, och med den lilla andel värdefull naturskog som finns kvar idag så står vi inför ett stort problem. Näringen har sågat av grenen dom sitter på – miljömålet Levande Skogar anses inte möjligt att nå om inte kraftfulla åtgärder vidtas inom väldigt snar tid.
Min fråga till dej Johan är således: Vad har den biologiska mångfalden och ett levande friskt skogsekosystem för betydelse?
Vänliga hälsningar
Malin
7 april, 2011 den 08:07
J
Hej igen
Jag skulle vilja ha lite siffror på det där med en betydande del lever på turism.
Jag har googlat lite snabbt och hittat siffror som tyder på att utländsk turism omsätter mindre än 100 Miljarder årligen. Och av omsättningen kan man gissa sig till att en stor del består av mat, logistik med mera som i sin tur till stor del består av importvaror. Och vad är då det egentliga bidraget till svensk ekonomi?
Skogen står för ca 10–12 % av den totala svenska exporten men tar
man hänsyn till hur mycket företagen också importerar och räknar
på Sveriges ”nettoexport” så har skogindustrin historiskt stått för
imponerande 50–75 %. 2010 var nettoexporten 127 miljarder för skogsnäringen.
Ditt resonemang om antal sysselsatta m.m. speglar inget annat än hela samhällets utveckling. Det som man måste inse är att utan de exportvinster vi gör med våran största basnäring skogsindustrin (oavsett hur många som jobbar inom denna sektor) skulle vi vara tvugna att sänka våran import med ungefär lika stor del.
Då frågar jag dig, vad skulle det innebära för importintensiv industri?
Hur många inom verkstatds- och bilindustrin skulle mista sitt jobb då?
Låt oss då för tankens skull säga att vi i Sverige skulle leva mer på turism.
Det kräver en utökad turism från utlandet och vad skulle dom pengarna komma ifrån? antagligen ett mycket sämre bruk av våra naturresurser än vad vi idag genomför i sverige? Skulle sådana pengar vara bättre än pengar från svenskskogsindustri?
Du kanske förstår av mitt resonemang att jag har stor tilltro till skogens betydelse för sveriges ekonomi. Och personligen tycker jag att ni inriktar era insatser åt helt fel håll.
Skogens betydelse för klimatet är ju även den stor. Smart skogsbruk kan hjälpa oss i den utmaning vi antagit om att bli koldioxidneutrala.
Men varför letar ni bara arter i slutavverkningsanmälda objekt? Skulle det inte ge en bredare kunskap ifall ni letade även i andra områden?
Jag tror helt enkelt att ni har drivit det här med naturskogsbegreppet för långt. Nu pratas det om ”naturskogsliknande områden som kan hysa värdefulla arter” vid många avsättningar. Vad innebär det?
Vilken gren har skogsnäringen sågat av? och varför skulle den falla? Jag tror på fullaste allvar att våra skogsekosystem inte kommer krascha oavsett om vi fortsätter bruka skogen som vi gör idag.
Inser du någonstans innerst inne att vi är beroende av skogsbruket? Det är egentligen den frågan jag vill ha svar på…
//J
9 april, 2011 den 08:05
skogsbloggen
Hej igen Johan,
Skogsbruket står idag för 2,7% av landets BNP (detta inkluderar skogsbruk, trävaru-, massa-, pappers- och pappersvaruindustrin) år 2000 stod skogsbruket för 3,3 % av BNP – alltså en nedåtgående trend.
Turismen står för 3,1% av landets BNP och trenden visar att det kommer fortsätta öka. Sedan 2000 har den svenska turistnäringens förädlingsvärde ökat med nästan 54 %. Den utländska besökarens turistkonsumtion har ökat med 130% och sysselsättningen inom näringen har ökat med 29% eller ca 36 000 helårsanställda sedan 2000. Under 2009 var turistnäringens totala omsättning nästan 252 miljarder svenska kronor och det är en ökning med 6,1% från året 2008. Den utländska konsumtionen, dvs turismexporten, 2009 slutade på 94 miljarder och det var en ökning från året innan med 12,9% och de utländska besökarna stod alltså för ca 37% av turistnäringens omsättning i Sverige.
Även om turismen ännu inte har nått upp till skogsbrukets exportresultat så ser du ju själv åt vilket håll det pekar för turismen jämfört med skogsbruket, i synnerhet sett till hur länge skogsbruket varit en industri i landet kontra hur länge turismen varit en industri.
Jag skulle dock vilja reflektera lite över ditt svar. I ditt första inlägg så kritiserade du oss för att vilja ta arbeten från de i norra landet som lever av skogsbruk. Det var detta jag svarade på när jag redovisade den sjunkande trenden för antal anställda inom skogsbruket. I ditt senaste svar verkar inte arbetstillfällen vara av så stor vikt? eller har jag missat något?
Jag är biolog, inte ekonom, så jag förstår inte varför en utökad turismexport skulle innebära ett sämre bruk av våra naturresurser i sverige? (om man ser till hur skogen brukas idag så är det ju inte särskilt hållbart sett ur ett biologiskt perspektiv). Men jag måste säga att pengar från turismexporten är bättre än pengar från svensk skogsindustri så länge som exportvaran utgörs av biologiskt värdefulla skogar.
skogens betydelse för klimatet – i denna debatt har skogens enorma betydelse som kollager helt sopats under mattan av industrin. Jag rekommenderar att du kikar på rapporten ”the carbon the world forgot”.
Varför vi bara letar arter i slutavverkningsanmälda objekt? vi letar arter i även inte slutavverkningsanmälda objekt. Vi letar arter i äldre skogar. Vi söker efter de arter som är rödlistade eller hotade pga att deras livsmiljöer bedöms vara hotade, främst av skogsbruk. Vi letar dock inte arter i ungskogar. Det är inte ungskogarna vi försöker rädda, och de rödlistade arter vi skulle hitta där lever endast på de rester som lämnats efter avverkning. när deras substrat försvinner så har dom ingenstans att ta vägen därför att dom oftast kräver den typ av ved som växer långsamt, skiktningen och variationen som finns i en naturskog samt många andra faktorer som inte finns i en planterad ungskog som kommer skördas igen efter en sisådär 70 år. Hur kan vi ha drivit naturskogsbegreppet för långt undrar jag? Det finns inte så mycket naturskog kvar, och vi försöker rädda den som finns. endast 20 procent av skogen är äldre än 100 år. 29 procent av skogen utgörs av skog under 10 år. Är det inte skrämmande att man nu måste hänvisa till ”naturskogsliknande områden som kan hysa värdefulla arter” istället för att hänvisa till ”naturskog som hyser värdefulla arter”. Det säger ju någonting om utvecklingen i skogen.
Näringen har sågat av den gren dom sitter på. Man måste avverka gammal skog under tiden som man väntar på att produktionsskogen ska bli redo att avverkas. Alltså avverkar man värdefulla skogar eftersom man har överavverkat under så lång tid.
jag fick inte svar på min fråga – Vad har den biologiska mångfalden och friska ekosystem för betydelse?
Malin.
5 april, 2011 den 21:54
Mona Wallin
En sak som jag undrat länge, som jag passar på att fråga här när det är någon som verkar leva av att hugga skog i tråden: Varför behöver man hugga ner gammal skog med höga naturvärden? Duger inte träden i plantagerna?
Och om inte: Vad tänker ni leva av när all skog är borta?
6 april, 2011 den 16:22
skogsbloggen
Tyvärr Mona,
De planterade träden är ännu för unga att avverkas. Därför är man inne i de kvarvarande äldre skogarna och hugger.
Malin
13 april, 2011 den 12:54
J
Så du menar alltså att turismexport är bättre ur ett biologiskt perspektiv än svenskt skogsbruk så som det bedrivs idag? (JA/NEJ)
Jag har just studerat rapporten som du nämnde ”the carbon the world forgott”. Jag förstår vad den syftar på men det är ju fel. Man trycker på att under lång tid så lagrar boreala ekosysten kol i marken. Det är närmast en självklar iaktagelse. Men inlagringseffekten är begränsad till ändast markkol eftersom de stående virkesförrådet inte kan öka utöver en viss punkt utan kommer bestå av lika delar avgång som tillväxt. Vinsten som då görs är att all död biomassa inte bryts ned utan lagras under en längre tid i marken. Samma effekt av upplagring i marken kan uppnås när man brukar skogen skillnaden är då att man effektivt kan substituera fossila bränslen, aktivt lagra en större mängd kol i hus, pålar och inte minst uppehålla ett större rotstående lager under en mycket lång tid.
Jag stötte just på ett exempel på en rödlistad art. Blackticka beskrivs som att den kräver gammal skog med lång kontinuitet och har mycket svårt för att sprida sig. Men hur går det ihop med att det finns registrerade fynd av denna art från Västergötland ända upp till norra Norrbotten?
Långsamtväxande ved, varför skulle inte det finnas i dagens skogsbruk?
Jag anser fortfarande att bara för att skog är över hundra år så är den inte gammal och att de ni kallar fakta och skriver om i pressen består av enskilda personers tyckande eller forskning som grundar sig på modeller med mycket liten verklighetsförankring.
13 april, 2011 den 17:34
skogsbloggen
Johan,
Först antog du att jag bodde i södra delen av landet. Då bekräftade jag att så inte var fallet.
Sen undrade du vad vi ville. Då svarade jag att vi vill bevara den biologiska mångfalden och ett friskt skogsekosystem.
Sen hänvisade du till att skogsbruket försörjer de som verkligen bor i norra sverige (detta måste ju vara mig själv inberäknat). Jag har inte ifrågasatt att många i norra delen av vårat land har skogsbruket som sysselsättning, men dock presenterat siffror på att det är ett kraftigt sjunkande antal arbetstillfällen över tid kontra det stigande bruttoavverkningen över tid.
När jag svarat på dessa frågor så frågade du efter siffror som visade att turism var en betydande del av vad människor lever på idag och (som jag förstod det) i relevans med export. Jag svarade att BNP för skogsbruket 2009 var 2,7% av landets BNP i en nedåtgående trend, och samma jämförelse med turistbranchen var i en ökande trend. Alltså utgör turismen en betydande del av vad människor lever på idag, även i norra Sverige. När det gäller turismexport ur ett biologiskt perspektiv så var denna fråga aldrig uppe på tapeten, men nu har du petat upp den där. Först och främst får man se till vilken typ av turism det är vi pratar om, jag har inga siffor på olika typer av turism och vad turismen innebär i förstörda biotoper.
Men så länge som den inte innebär att vi kalavverkar skogar med höga naturvärden, bidrar till en fortsatt växande rödlista och fortsätter att fragmentera sammanhängande naturskogar med höga naturvärden på samma sätt som skogsbruket gör så kan man nog säga att turismexport är bättre ur ett biologiskt perspektiv för skogen än vad skogsbruk är.
Vidare frågar du om Blacktickan. När det gäller Blackticka, och andra rödlistade arter så föreslår jag att du tar kontakt med de forskare på ArtDatabanken som arbetar med just rödlistningen – där kan du få ett utförligt svar – direkt från artspecialisterna. Alternativt så kan du läsa om deras arbete och få en större inblick i hur rödlistan fungerar och vad den syftar till på ArtDatabankens hemsida. http://www.artdata.slu.se/rodlista/default.asp
Du säger att rapporten ”the carbon the world forgot” är fel? Jag vet inte hur du arbetar, men jag lyssnar på ledande forskare. Du kan läsa ett uttalande från 19 ledande forskare här när det gäller den boreala skogens betydelse som kollager: http://www.borealbirds.org/resources/letter-boreal-leaders.pdf
Sen frågar du om långsamt växande ved i dagens skogsbruk. Visst finns det i dagens skogsbruk – förmodligen främst i den generella hänsynen och hänsynsytor. Problemet är bara att veden i de produktionsskogar som växer upp efter kalavverkning inte har en chans att bli särskilt gamla innan de ska avverkas igen. Den gamla långsamt växande veden är begränsat till de skogar som finns kvar som är gamla – där många hotas av avverkning idag.
Du anser inte att en skog över hundra år är gammal – det må vara sant sett ur ett träds perspektiv, är det då inte tragiskt att den stora majoriteten av skogen är UNDER 100 år gammal. Om vi tar lite äldre skog, t.ex skog över 120 år så utgörs endast ca 12% av skogen av den åldern. Eller kanske ännu äldre, 140 år och uppåt – ca 6%. Eller kanske äldre än 160 år – ca 2%. Vad ska vi kalla för gammal skog? De 20 % som är äldre än 100 år? Eller tycker du att vi ska börja lyfta siffrorna för skog över 160 år? Eller hur tänker du? Problemet kvarstår. Det finns inte särskilt mycket skog över 100 år kvar i landet.
Du avslutar sedan med att avfärda våra inventeringar och faktainsamlingar till enskilda personers tyckande eller forskning utan verklighetsförankring. Detta påstående är mycket allvarligt! Jag hoppas att du är medveten om att du i ditt avfärdande därmed säger att den naturvårdsforskning som bedrivs i sverige idag är opålitlig. Över 200 forskare i fältet har skrivit på ett upprop för skydd av 20% av den produktiva skogsarealen. Du anser alltså att dessa forskare, varav flera även arbetar i grupper med skogsnäringen, inte har någon verklighetsförankring?
När det gäller våra inventeringar så är detta inte enskilda personers tyckande, utan resultaten visar på hur det ser ut i skogen – eller i den före detta skogen.
Något som även avspeglas i den senaste polytaxen som visar att 37% av avverkningarna inte ens når upp till lagens krav på miljöhänsyn.
Jag tycker att tonen i ditt senaste inlägg är på gränsen till oacceptabel. Det faktum att du anser att våra inventeringsresultat – vilka även skogsbolagen uppskattar (möjligen inte vår presentation av resultaten, men dock de resultat dom får i form av dokumenterade naturvärden, ffa rödlistade arter, i deras skogsområden) – är enskilda personers tyckanden får stå för dig. Jag vet vad vi har för fakta från våra inventeringar – det gör även myndigheter och markägare. Men att du avfärdar ledande naturvårdsforskare på ett sådant fullständigt respektlöst sätt visar att vi inte ens befinner oss i samma solsystem när det gäller fakta.
Jag har svarat på dina frågor på ett vänligt sätt utan att själv ha fått svar på mina frågor till dig. Jag tycker att din ton i detta forum har nått en gräns och anser därmed denna diskussion avslutad.
Vänliga hälsningar
Malin
13 april, 2011 den 17:50
Leif Danielson
Utsökt svar! kämpa på!
13 april, 2011 den 21:04
Basti
Skulle vara kul att veta vad Johans mycket avoga inställning till det moderna civiliserade samhällets ansvar för framtida generationer har sin rot i. Jag var övertygad om att de flesta människor förstår att det kommer fler generationer människor efter oss. Ett ekologiskt utarmat landskap kan mycket väl komma att förstöra dessa generationers livskvalitet. Nog bör vårt samhälle vara så pass altruistiskt att vi ser till att morgondagens människor, samhälle och natur har goda förutsättningar att få ett gott liv de också. Och ett gott liv har inget med tjockleken på plånboken att göra – det har bara med mängden mat på bordet att göra, det allra grundligaste behovet som ingen av oss människor, vare sig rik eller fattig, kan komma ifrån.
17 april, 2011 den 08:56
J
Håller helt med om att en tjock plånbok inte gör ett bra samhälle. Men jag förstår inte vad alternativet är? Vad ska alla som inte kan odla sin egen mat leva av? Nämn en näring som inte är kopplad till matproduktion och som är mer hållarbar än skogsbruk?
Upplys mig!
18 april, 2011 den 08:33
Basti
Ja, hur ska man upplysa dig? Hittills verkar inte upplysningarna du redan fått slagit väl ut. Du ställer hellre motfrågor än lyssnar och tar till dig, men jag ska väl göra ett försök.
Som skogsbruk bedrivs idag så är det lika förödande som vilken annan näringsverksamhet som utnyttjar naturresurser. Olja, kol, guld, uran, fiske…you name it. Eftersom ett utarmande av ett ekosystem aldrig kan kallas hållbart borde även du inse att det svenska skogsbruket som det bedrivs idag inte är ekologiskt riktigt. Om det vore det skulle vi inte ha ett stort antal arter, knutna till gammelskogens ekologi, på vår nationella rödlista t ex. Vi skulle heller inte haft enorma skador på våra vattendrag med kvicksilverhalter som gör att vi måste rekommendera gravida kvinnor att inte äta insjöfisk. Inte heller skulle vi haft problem med greminiellasvampen som slog ut tusentals hektar tallungskogar/monokulturer/plantager och så vidare. Allt detta på grund av att vårt svenska skogsbruk förbisett vikten av att följa de grundläggande lagar som finns i naturen. När man ser på hur det huggs skog idag och jämför man det med det naturliga förloppet så behöver man inte vara en raketingenjör för att förstå att det inte är hållbart. Men om man blir matad varje dag med information från skogsindustrierna om att allt står bra till utan att själv ha varit ute och sett galenskaperna då förstår jag att människor till slut tror på lögnerna om den svenska skogen. Vi människor fungerar så – vi tar det lättaste före det svåra, det bekväma före det obekväma och är det nåt vi är så är det lättlurade. Dystert nog finns det folk som ser fördelar i detta och ser till att tjäna sig en hacka på att t ex bedriva skogsbruk på det galna sätt vi gör här i Sverige. Men det funkar så länge allmänheten och politikerna inte är medvetna om vad som sker i våra skogar. Och ledsamt nog så är det så idag att skogen och naturen är en icke-fråga, vilket betyder att media inte skriver eller talar om det (förutom skogsnäringens egna tidningar som eldar på lögnerna om det ekologiskt hållbara och miljövänliga skogsbruket) och då blir det fritt fram för skogsbolagen att skövla våra skogar. Det man inte vet, mår man inte dåligt av.
Nu svävade jag ut lite kanske men det är ju kontentan av hela skeendet i skogen och samhället. Du undrar vad alternativet är. Jag skulle väl säga att alternativet är att vi delar broderligt på det som finns att ta vara på. Visst, nu tycker du väl som så många andra att jag är flummig – men det är jag inte, sanningen är den att om vi fortsätter använda jordens resurser som vi gör så håller det inte. Vi måste alltså dela på resurserna. De som kan odla mat kan göra det, de som inte kan odla kan givetvis göra mycket annat. Vi har brist på människor som tar hand om våra gamla (som aldrig får komma ut på promenad från sina rum på ålderdomshemmet), våra barn (som är för många i varje klass i både förskola å skola), bygga fler bostäder (det sägs ju vara brist på sådant här och var), plocka lingon, blåbär, hjortron med mera (idag har vi ju slavarbetare till sådant, som givetvis vissa människor tjänar pengar på och vi andra bara sitter å tittar på och köper de där burkarna med sylt i) och mycket mycket annat.
Men vi har alla införlivats i att vårt är vårt och det har vi förtjänat baraför att vi har jobbat med en hög lön för att kunna nå detta mål att köpa t ex ett stort dyrt hus eller bil eller båt. Men borde det inte hellre vara så att vi som människor borde dela med oss till dem som inte har? Man behöver inte vara kristen för att gilla det Jesus gjorde med fiskarna och brödbitarna som inte räckte till alla människor, visserligen tror jag inte att den händelsen någonsin har hänt men bara tanken att dela med sig så att alla får lika mycket är så mycket större än att jag, eller någon annan för den delen, ska kunna roffa åt sig så mycket att vår jord inte kan återproducera detta under kommande år. Sorgligt nog är det så numer – enligt beräkningar använder mänskligheten varje år mer naturresurser än vad jorden själv kan återskapa under ett år. Det vill säga – vårt sätt att bruka jorden är inte ekologiskt hållbar, vilket i längden betyder att det inte är ekonomiskt hållbart heller. Dock visar sig inte detta under den första generationen människor utan det är generationerna i framtiden som får notan för vårt vårdslösa leverne. Lite som en kvinna som under graviditeten missbrukar droger, det är hennes barn som får ta smällen för det, trots att det lilla livet är oskyldigt.