God Afton!
Ett naturvärdesträd i en akut hotad skog ägd av ett FSC-certifierat bolag.
På ovanstående bild ser ni ett träd med ett öppet brandljud. Ett träd som har naturvärden. Ett träd som inte skall avverkas enligt FSC-standarden. Om detta träd av misstag avverkas så skall det lämnas på hygget i sin helhet. Det skall inte kvistas, det skall inte kapas upp. Helt enkelt, det ska lämnas på hygget där det fälldes, grenar, barr och bark kvar. Ett naturvärdesträd håller naturvärden. Det är just naturvärden vi söker i hotade skogar.
Vi granskar många av de större bolagen i landet ganska ordentligt. I flera år har vi hittat avverkade naturvärdesträd på ett av de större bolagens hyggen. Bolaget har fortfarande kvar sin FSC-certifiering. Men vi fortsätter granska dem (liksom ett antal andra bolag), eftersom vi genom åren har sett att de bedriver en systematisk skövling av naturskogar.
Naturskogar med höga naturvärden.
Nu har detta bolag återigen lyckats med bedriften att avverka ett stort antal naturvärdesträd. Träd som enligt den certifiering bolaget åtagit sig att följa ska stå kvar, träd som visar på höga naturvärden, träd som visar att just denna skog borde fått stå kvar. Vi har fått stopp på den pågående avverkningen. Men vi har inte lyckats få stopp på utforslingen av virke.
Bolaget har gjort ytterligare ett ”misstag”. Vi har bett dom att inte köra ut NÅGOT virke från platsen förrän saken är utredd. 4 timmar senare är timmerbilen där och hämtar upp virke.
Jag frågar mej VARFÖR? Låt virket vara kvar. Låt oss säkerställa att alla naturvärdesträd återförs till det som är kvar av skogen. Detta är träd som i flera fall har levt i 200 år. Det kommer ta minst 200 år till att skapa de naturvärden som dessa träd utgör. Många arter är beroende av just dessa träd. Våran prioritering är i detta fall att träden och deras ovärderliga värden återförs till den skog som är kvar, för att skapa livsutrymme för de många hotade skogslevande arter som är beroende av dessa träd.
Skogsindustrin: Ni har en stor utdöendeskuld. Är plånboken verkligen viktigare än ett ekosystem?
Bolaget i fråga: Varför måste ni nödvändigtvis hämta hem virket innan vi har rett ut detta ordentligt? Vi har två bedömningar i dagsläget. Våran och eran. Vi är bevisligen inte överens. Vad är det då som kallar för en så brådskande hämtning av virke när vi troligen behöver en tredje part som granskar området?
Jag blir så fruktansvärt besviken på de löften detta bolaget gav för knappt ett år sedan, då när vi stod på ett hygge, ett hygge fullt av kapade naturvärdesträd. Löftet var:
Malin, du kommer aldrig att se detta igen. Det kommer aldrig att hända igen.
Nu står jag här. Igen.
Två avverkade naturvärdesträd sida vid sida.
Kampen fortsätter i morgon.
Fridens
Malin
Skogsbloggen 
9 kommentarer
Comments feed for this article
5 juli, 2010 den 22:00
johanna
Jag blir ledsen av att läsa om dina fynd. Och jag blir ledsen av tanken på att alldeles för många inte förstår vad som är viktigt i livet… i världen! Varför förstår inte folk? Hur kan pengarna få råda så ensamt? Svårbegripligt och ledsamt.
Jag är återigen imponerad av dig. Du gör ett så jäkla bra jobb. Tack för det och godnatt!
5 juli, 2010 den 22:30
skogsbloggen
Tack johanna, jag är dock inte ensam. Det är många som gör så mycket mer än det jag gör. Vi är alla en del i kampen! Du med.
Malin
5 juli, 2010 den 23:51
monawallin
Jag kan inte låta bli att tänka att det här är svårt att förstå för en som inte är insatt. Och jag undrar om det är där problemet delvis ligger. Förutom att det finns pengar med i spelet så verkar det onekligen som att de som jobbar i skogen inte har tillräckliga kunskaper om hur skogen fungerar med artsamverkan och allt.
Jag som inte kan något heller måste ju gå på min magkänsla, instinkt och känsla för logik. Så det gör jag – när jag läser dina rader Malin, och när jag läser skogsbolagens texter. Det går inte att ta miste på vems engagemang som kommer från hjärtats och vems som kommer från plånboken.
Tycker man att det verkar flummigt så blir ju nästa steg att tänka på vad som verkar mest vettigt – att slänga guldsmycket i ån för att man tror det är mässing, eller behålla det utifall det är guld – precis som motståndaren säger?
6 juli, 2010 den 22:13
Tomas Johansson
Det är inte bolag eller ”vinster” som är det stora problemet.
Staten äger de största arealerna vi talar om, där har metoderna skapats, nationens stolta kalhyggesapparat, internationellt välkänd, efterapad, men det brukar inte löna sig nämna. Statliga strukturer har byggt systemet, inte privata vinstintressen.
På Kronans marker finns de största hyggena, de värsta exemplen, men det är inte alltid den verkligheten passar med den ”politiska agendan” i miljörörelsen. En av de troliga orsakerna till att så lite händer. Man ropar efter mer samhällsägande, mer samhällslösningar, till vilken nytta när samhället, staten, redan dominerat i 150 år.
Skogsmiljöfrågan avviker från vanliga miljöfrågor, t ex när skulle facket och lokala politiker vara rabiat miljöhatare annat än vad gäller skogsmiljö, de är så insyltade så de helhjärtat stödjer skövling…
När är även svenskar, både privatpersoner mitt i skövlingen och föreagsledare beroende av kvalitetsvirke, så rädda tala miljöfrågor att de inte vågar öppna munnen annat än vad gäller skogsmiljö.
Så mycket under ytan, hundra år av missgrepp och kolonialism, kronan betalade inte för mark, de konfiskerade mark, sen började systemet byggas, för nationens bästa, med snabb avkastning som mål, de målen gäller än, även om ekonomi nu räknas på annat sätt, det är inte lönsamt egentligen 2010 att på u-landsvis renraka ett landskap, men den förändringen har inte nått till den slutna makthierarkin som styr i svens skog, med stora stela staten i ledningen.
6 juli, 2010 den 22:20
Tomas Johansson
Fel
Fjärde stycket:
När är svenskar, både privatpersoner mitt i skövlingen och företagsledare beroende av kvalitetsvirke, så rädda att tala miljöfrågor att de inte vågar öppna munnen när det gäller skogsmiljön.
27 juli, 2010 den 12:33
Uvskogen
Nedan säger väl rätt mycket om ”kämparna”, eller hur.
SNF-anklagelse mot Sveaskog var fel
Svenska Naturskyddsföreningens, SNF, rapport den 31 maj om att Sveaskog avverkat naturvärdesträd i Härjedalen var felaktig. Det kunde konstateras när oberoende expertis gjorde en kontroll vid avverkningen. SNF erkänner nu också sitt misstag och avslutar FSC-processen kring det aktuella hygget.
Naturskyddsföreningen hävdade att Sveaskog avverkat träd som tidigare påverkats av brand. Dessa träd klassas som naturvärdesträd och att avverka dem är inte tillåtet.
– Vi har respekt för att SNF gör fältkontroller av skogsföretagens avverkningar. Men vi kan inte acceptera att de pekar ut oss som bovar i TV, radio och tidningar över hela landet innan de kvalitetssäkrat sina kontroller. I detta fall skickade SNF sin release med felaktig information dagen efter sitt skogsbesök utan faktakoll och dialog med oss, säger Tommy Nilsson, produktionschef på Sveaskog i ett pressmeddelande.
Brandljud var gallringsskador
Vid ett besök på avverkningsplatsen konstaterade Sveaskogs personal det som planerare och maskinlag tidigare sett, nämligen att det inte fanns några träd med brandskador, så kallade brandljud. Det har även bekräftats på plats av Anders Granström, skogsbrandsforskare vid SLU i Umeå och en av Sveriges främsta experter på brandljud. Det SNF trodde var brandljud var i själva verket mekaniska skador på träden orsakade av skogsmaskiner vid en gallring utförd år 1973.
– Det är inte enkelt att skilja mellan brandljud och mekaniska skador, så vi kan förstå att SNF:s inventerare misstog sig. Men desto större anledning att säkerställa riktigheten i den information de sprider, säger Tommy Nilsson.
Ny strategi från SNF
Under våren har Naturskyddsföreningen hävdat att svenskt skogsbruk konsekvent bryter mot certifieringsorganet FSC:s regler. På sin hemsida skriver man att det är ”en del i Naturskyddsföreningens nya strategi – att sprida information om det svenska ohållbara skogsbruket till konsumenter, uppköpare och investerare i Europa”.
– Vi beklagar att SNF väljer att metodiskt misskreditera ett skogsbruk som är bland de främsta i världen. Vår förhoppning är att SNF ändå ska se nyttan av skogscertifieringen FSC som ett verktyg för konstruktiv dialog och ständiga förbättringar i skogsbruket, säger Herman Sundqvist, Sveaskogs skogschef.
3 september, 2010 den 23:51
skogsbloggen
Eller så säger det ganska mycket.
Vi misstog oss. Det har vi gått ut med och bett om ursäkt för. MEN – Vi har misstagit oss en gång.
Hur många gånger har skogsbruket misstagit sig och avverkat skogar med höga naturvärden? Hur många gånger har skogsbruket inte brutit mot de åtaganden de har skrivit under att följa?
När tar naturen mest skada? När vi misstar oss (en gång-då var skogen redan avverkad), eller när skogsbruket ”råkar” avverka skogar med höga naturvärden, hugga naturvärdesträd, såga ner nyckelbiotoper, ta dålig hänsyn till rödlistade arter och död ved? (har tyvärr inte siffran i huvudet, men kan sätta mig och sammanställa hur många FSC-anmälningar vi har gjort samt hur många av dessa som givit upphov till anmärkningar från certifierare, samt hur många bäckar som körts sönder och myrar som körts över, osv. Om du vill ha siffran vill säga.)
Malin
14 augusti, 2010 den 11:06
Tomas Johansson
Man inser det absurda när vi förväntas tro att kalavverkning på Borneo är jättehemskt, men samma sak i Sverige är jättebra…
Sveaskog förvaltar enorma skogsarealer, omvandlingen av skog till plantager är utan tvekan den största förändringen av svenska natur någonsin. Allt annat blir futtigt i jämförelse.
Genom att staten är i företagsledningen så är det inte heller särskilt lönsamt, trots att råvaran är gratis. Påminner om naturresursanvändning i Sovjetunionen när det begav sig.
FSC är ett skämt, jag har sett hyggen som är rena massakrer, släpat dit FSC-representanter som tycker det är OK, de är på nåt sätt insyltade, kompisar med Herman Sundqvist m fl.
Rödlistemetoden för att stoppa skogsskövling har alltid varit ett trubbigt redskap, funkar bara ibland, vi behöver någonting mer kraftfullt, jag ser ett förbud mot kalavverkning som en möjlig utväg, under rådande förhållanden. Men hur skulle bli verklighet?
Alla i den enkelspåriga skogsmaktsapparaten är överens om kalhyggets förträfflighet, så länge det ligger i Sverige!!! (norra Sverige särskilt). Överens om det är även myndigheterna, skogsforskningen, politiker och facket, ganska massivt!
3 september, 2010 den 23:41
skogsbloggen
Hej, ber om ursäkt för sent svar till inlägget.
Tack för att du ställer skövlingarna på Borneo i kontrast mot vad som händer på vår egen planhalva. Jag skulle önska att fler insåg att vi i Sverige faktiskt gör precis samma sak som görs i de tropiska regnskogarna. Nämligen att naturskogslandskap omvandlas till plantager.
”rödlistemetoden” måhända vara ett trubbigt redskap. Tyvärr tar inte alla markägare de rödlistade arterna på allvar. Men vi får aldrig glömma vad rödlistan syftar till och vad förekomsten av rödlistade arter innebär. Detta är fakta. Och dom rödlistade arterna ljuger inte…
Malin