Titeln på detta blogginlägg har jag snott från en insändare i Norrbottenskuriren. Av en man som gav upp i sin sökan på nornan eftersom han bara möttes av kalhyggen..
Det här blir nog ett av de längsta blogginlägg jag har skrivit, och om du orkar hela vägen ner så reagera gärna.
Såg nyligen ett program om Amazonas regnskogar. Hörde där att 20% av Amazonas regnskogar har huggits ner. Tänker sedan att vi i Sverige inte ens har 20% av våra naturskogar kvar…
Tänk om miljörörelsen högljutt hade börjat skrika att endast 20% av Amazonas regnskogar måste skyddas. Detta skulle i sin tur betyda att det i 80% av Amazonas regnskogar, enligt miljörörelsen, då skulle vara okej att bedriva ett hållbart skogsbruk. Om en sådan önskan kom från miljörörelsen så skulle folket nog undra om någon slagit något riktigt hårt i huvudet på oss.
I Sverige kan vi nog inte ens tänka oss tillbaka till den tiden vi hade 80 % naturskogar, eller skogar, mer eller mindre, opåverkade av människan.. och 20 % .. för att nå till 20 % så har vi en bra bit att gå. Vi måste återskapa, restaurera och skydda det som finns kvar av naturskogarna som ännu inte har kalhuggits.
Med detta i åtanke blir jag ganska irriterad av att läsa den debattartikel som det statliga bolaget Sveaskog har synts med i nästan varenda lokalblaska runtom i landet. Rubriken har varierat men oftast lyder den ”Skogens framtid är ljus” .
Innan jag påbörjar mitt långa, och kritiska, inlägg så vill jag tillägga att inlägget är så långt och så kritiskt eftersom jag är så djupt besviken på Sveaskog. Bolaget förvaltar våra (dina och mina) skogar. Bolaget har dessutom en naturvårdsambition som är väldigt hög. När jag då får läsa en debattartikel som vågar sig på att hävda att allt är okej och blir bara bättre i skogslandskapet så blir jag helförbannad. Jag hade lätt kunnat vänta mig denna artikel av LRF, SCA eller någon annan stor skogsorganisation/bolag. Men knappast av Sveaskog.
Denna debattartikel är hur som helst Sveaskogs svar på DNs artikelserie om skog. DNs artikelserie har tydligen fått Sveaskog att känna man måste gå i svaromål för att försvara skogsbrukets agerande samt för att förmildra den akuta situation som den svenska skogen befinner sig i. Kort och gott, en debattartikel som lite grann försöker försköna läget.
Bolaget anser att kritiken är onyanserad och känner visst inte igen sig i den verklighet som målas upp. Lustigt då den verklighet som målas upp kommer från ….. just verkligheten. Sveaskog anser att det har skett en liten hopblandning av 1900-talets skogsbruk med dagens skogsbruk. Sveaskog anser att de debattörer som kommit till tals inte ser till de stora positiva förändringar som skett i skogsbruket de senaste 20-30 år sedan… Jag kan fortsätta med vad Sveaskog anser i sin debattartikel, men jag väljer istället att (något förkortat) återge ett mail. Mailet är skickat till Sveaskog, från en av mina goda vänner, Viktor Säfve.
Viktor mail sätter ett finger på mycket av det som naturvården anser vara ett stort problem idag. Det kan handla om vilket bolag som helst, men i detta fall handlar det om bolaget som förvaltar den skog som både du och jag äger; statens skogar. Jag tänker nu, efter godkännande från Viktor, återge detta mail, dock något förkortat eftersom det var väldigt långt;
Hej!
Jag ser gång på gång hur du och Sveaskog försvarar dagens kalhygges- och plantageskogsbruk och hävdar att framtiden ser ljus ut för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar. Det gör mig sorgsen att någon som borde veta bättre gör så!
- Vilka forskare inom naturvårdsbiologi stödjer dina teser? Vilka av dessas studier stödjer dina teser?
- Har du fullständigt missat hur akut situationen är och hur lång tid av restaurering och hur mycket krafttag som krävs (vad gäller exempelvis skydd och återskapande av ädellövskog och boreal gammelskog på landskapsnivå), innan man kan börja prata om en eventuell ljus framtid?
- Har du missat att körskadorna fortsatt är höga inom skogsbruket generellt?
- Har du missat rödlistan, som till en betydande del finns där på grund av moderna tiders skogsbruk (senaste 150 åren)?
- Har du missat att en lång rad ledande forskare beskriver situationen som mycket allvarlig vad gäller chanserna att nå målen om bevarad biologisk mångfald?
- Har du missat att en lång rad ideella naturvårdare gör samma bedömning?
- Har du missat att Artdatabanken gör samma bedömning?
- Har du missat att inga andra stora bolag i Sverige och få privata markägare undantar mer än runt 5 procent av sina marker som naturvårdsskogar, och att detta, även enligt Sveaskogs naturvårdspolicy på er webbsida, är för lite för att klara av att nå Sveriges miljömål och att bevara och återskapa levande skogslandskap?
- Har du missat begreppet utdöendeskuld?
- Det verkar nästan som att du tolkat detta tvärtom. Att du tolkar det som att de evighetsträd som Sveaskog lämnar vid exempelvis avverkning av äldre naturskog, har högre naturvärden än skogen ni avverkade, och att om vi bara väntar 200 år, så kommer arterna tillbaka. De verkar nästan som att du menar att de avsättningar som Sveaskog gör, kompenserar med god marginal för de senaste 150 åren av skogsbruk i den boreala delen av Sverige?
- Inte sagt att jag inte tycker det är bra att ni undantar skog från skogsbruk och till naturvård. Men, du får det att låta som att det är skogsbruket som skapar naturvärdena i skogen. När det egentligen är så att Domänverket, SCA, Stora (Enso – mitt tillägg) och många andra skogsförvaltare, under många årtionden avverkat för mycket naturskog. Detta under modern tid.
- Att de finns så lite skog med höga naturvärden i många landsdelar, att det förhoppningsvis endast kan bli bättre, är inget som skogsbruket kan berömma sig om, utan tvärtom säger det allt om hur illa läget är.
- Har du missat att många av de generella naturvårdsåtgärder som görs är rena rama engångshänsynen? Detta då exempelvis monokulturplanteringar av plantskolegran sätts tätt runt de evighetsträd av tall och lövträd som sparats på hyggena? Man frågar sig vilka av dessa snabbväxande plantskolegranar som ska utgöra framtida livsmiljö för de arter som levt på sälg, asp, tall och rönn, om 80 år då granplantagen ska avverkas?
- Man frågar sig hur ni ska skapa naturhänsyn med hög kvalitet av snabbväxande plantskoleträd alls?
- Man frågar sig verkligen detta och mycket mer, då Sveriges största skogsförvaltare (som dessutom ska förvalta svenska folkets skogar) beskriver framtiden som ljus för den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Hur ska alla monokulturartade planteringar som anlagts sedan flera årtionden på kort, så kort tid som några årtionden, förvandlas till skogar som har höga naturvärden att spara när de ska avverkas, närmaste 30-50 åren?
Detta var ett mycket enkelt blogginlägg för mig att skriva, för Viktor har redan skrivit det jag tänkt på när jag otaliga gånger läst Sveaskogs debattartikel.. Jag vill dock även inflika följande, nämligen nyupptagna hyggen gjorda av Sveaskog i dina och mina skogar:
Vid Lumtjärnen i Älvdalen bevittnade jag 2010 hur Sveaskog kalhögg nästan 150 hektar skog på en och samma gång. 150 hektar. Det motsvarar lite drygt 214 fotbollsplaner… Det är i mina ögon en ganska anmärkningsvärd yta när man kalhugger en skog. Lägg därtill ett område på 50 hektar (71 fotbollsplaner) vid Äsungskojan, i direkt närhet, som höggs strax efteråt, trots att Naturskyddsföreningen hade påtalat höga naturvärden. Men 146 fynd av 15 olika rödlistade arter var tydligen inte en signal tydlig nog för Sveaskog.. De stora arealer av naturskog som Sveaskog i dessa fall har huggit är en given signal för hur ljust framtiden i skogen verkligen är.
På hyggena är det i alla fall ljust. Det är väldigt ljust. För det finns i princip inga träd kvar… Alla älskar ju att trampa över ett kalhygge och titta på den stackars kvarlämnade tallen. Tallen som enligt Sveaskog, och många andra bolag därtill, är den ljusa framtiden för skogen och skogens biologiska mångfald.
Lessen Sveaskog, men jag köper inte ert resonemang.
Ge mig anledning till att jag ska köpa det ni skriver. Visst, sen 20 år tillbaka så tar alla markägare ett visst mått naturhänsyn vid avverkning. För det är inskrivet i lagen. Denna hänsyn ger då också naturvärden i planteringar som är av åldern 0-20 år. Naturhänsyn i form av enskilda träd eller små grupper..
Svara mig därför snälla Sveaskog (för denna blogglänk har skickats till även Sveaskog via mail):
-Hur ska dessa kvarlämnade hänsynsträd/småytor, tillsammans med de ofta förädlade träden som planterats och som kommer att avverkas igen om en sisådär 70 år, ersätta den naturskog som höggs? En naturskog som det redan idag råder brist på??
Jag antar att svaret blir ”tillsammans med våra frivilliga avsättningar så bildar den generella hänsynen den framtida skogen”. Det köper jag inte heller. De frivilliga avsättningarna anser jag vara mycket tvivelaktiga… Ett stort bolag (inte Sveaskog i detta fall) sålde nyligen närapå 5000 hektar av sina frivilliga avsättningar (i väglöst land i fjällskog) till en privatperson som strax därefter lämnade in avverkningsanmälningar på nya vägar, rätt in i det väglösa området… så mycket för dom frivilliga avsättningarna… Har ett antal exempel på detta fenomen, men tänker inte ödsla er tid på dessa just nu.
Förövrigt: Anser Sveaskog att 90 hektar sammanhängande avverkad naturskog införlivar det man utlovar i sin debattartikel?
Tro mig, jag har än fler exempel på vad åtminstone jag anser vara bortom all rim och reson vad gällande en ljus framtid för skogen (såvida det ljusa inte hänvisar till kalhyggen förstås).
Och på tal om att sälja värdefull skog…

Juvan, Härjedalen. En skog direkt angränsande Sonfjällets nationalpark. Sveaskog sålde. Mellanskog avverkade. Naturskyddsföreningen hittade mängder av brott mot ”miljö”certifiering, och framförallt brott mot naturen självt. Ingen anser sig ha gjort något fel. Sveaskog ansåg att dom inte behövde se över områdets naturvärden innan försäljning (Hallå!! det ligger direkt angränsande en nationalpark – risken för mycket höga naturvärden är rimligen mycket stor). Mellanskog som enligt egen utsago ”aldrig!” avverkar nyckelbiotoper ansåg tydligen att Naturskyddsföreningens rapportering från området inte utgjorde en grund att utvärdera om man skulle eller inte skulle avverka. Mellanskog högg skogen rätt och slätt. Framförallt slätt…
Fridens
Malin



9 kommentarer
Comments feed for this article
22 juni, 2012 den 10:20
Herman Sundqvist
Den som är intresserad av hur jag kan anse att skogens framtid är ljus är välkommen att besöka min blogg http://hermansundqvist.wordpress.com
Herman Sundqvist, Skogschef Sveaskog
24 juni, 2012 den 10:54
Jon Andersson
Hej, Herman!
Jag har med glädje läst ditt inlägg och ser att även en skogschef på ett stort skogsbolag som Sveaskog har fått upp ögonen för biologisk mångfald. Men jag har några invändningar mot ditt resonemang.
Först måste jag säga att det är bra med all den hänsyn som tas vid avverkningar dvs. evighetsträd, kantzoner, trädgrupper och högstubbar. Problemet är att vi än så länge inte har en aning om hur mycket av dessa åtgärder som behövs för att bevara biologisk mångfald. Ändå beskrivs dessa åtgärder av dig som räddningen. Vidare tar du upp en stor och synnerligen mobil art som tretåig hackspett, vilket blir lite missvisande. Det finns många arter som både sitter fast (lavar, mossor, svampar) och dessutom inte trivs på solbelysta hyggen och/eller skog under 100 år som kanske inte gynnas av dessa åtgärder. Hur räddar ni dessa arter? Du nämner även tjädern som ett exempel. Inom forskningen har man ett bra tag vetat att tjädern inte tycks påverkas negativt av skogsbruket, annat än att spelplatserna förstörs och givetvis uppstår på andra ställen. Hur detta påverkar tjädern på lång sikt vet dock ingen.
Tidsaspekten glöms ofta bort, såväl av forskningen som av ni som jobbar med skogsbruk. Du skriver att den hänsyn som lämnas idag kommer att göra stor nytta i de skogar som växer upp och därmed gynna den biologiska mångfalden på ett helt annat sätt än de skogar som höggs på 50-talet. Detta kan vara riktigt. Problemet är att den hänsyn som lämnas ofta växer in i monokulturer av tall (norra Sverige) som sköts intensivt med röjning, gallring och efter ca 90 år en ny avverkning. Hur mycket en, i väldigt många fall, ganska sparsam hänsyn i form av högstubbar, meterbreda kantzoner och lågproduktiva småfläckar av skog som lämnats kommer att spela för biologisk mångfald vet ingen. Om storskogsbruket får sin vilja fram huggs antagligen skogen åter igen om ca 90-110 år.
Naturvårdsbränningar är ett viktigt verktyg för att gynna biologisk mångfald. När det gäller naturligt förekommande bränder kan man dock konstatera att den årliga arealen bränd skog minskat kraftigt. I Naturvårdsverkets rapport om naturvårdsbränning från 2005 kan man läsa att ca 1 procent av skogsarealen brann för ca 150 år sedan. Idag brinner bara ca 0,16 promille. Naturvårdsbränning i skog är mycket viktig, men en stor del av arealen är hyggen med låga volymer död ved som följd? Hur stor areal skog (inte hyggen) bränns årligen av storskogsbruket Herman? Jag misstänker att de tre stora naturliga bränderna från 2006, Laino, Bodträskfors och Muddus; ca 2000 ha tillsammans, motsvarar ett antal år av naturvårdsarbete? Även när det gäller naturvårdsbränning gapar kunskapsluckorna öppna.
Du försöker skapa en grön bakgrundsfond genom att ta tjädern och den tretåiga hackspetten som exempel på arter som gynnats av dagens ”hänsynsfulla” skogsbruk. Skogsbruket har gemensamt lagt ut en karta där man med egna ögon kan se all den skog som lämnats i naturvårdande syften. Det finns dock en slående skillnad mellan vad som lämnats av skogsbruket och de naturreservat och nationalparker som finns i vårt land. Av någon anledning är era (storskogsbruket) avsättningar mycket små och dessutom oftast mycket fragmenterade. Man skulle nästan tro att det är rester efter avverkningar (bara spekulation). Om det skulle vara så och ni dessutom går ut och jämställer detta med de reservat som finns är det djupt beklagligt och dessutom vilseledande.
Man blir djupt oroad av det sjönmålande du framställer Herman. Fakta saknas i stora drag, men du skriver som om du vet. Varför så ihärdigt och ensidigt Herman?
25 juni, 2012 den 12:31
skogsbloggen
Hej Herman,
Jag saknar i din blogg svar på om Sveaskog anser 90 – 100 hektarshyggen införlivar det ni utlovar i er debattartikel?
Vänliga hälsningar
Malin
22 juni, 2012 den 12:42
Intresserad
Det hade återigen varit mycket intressant att läsa vad du anser bör göras och hur skogen ska brukas, istället för en fortsatt utpekning av fel, brister och annat som skogsbruket gör.
23 juni, 2012 den 20:48
skogsbloggen
Hej,
Läs gärna Naturskyddsföreningens skogspolicy. Där står mycket av det du undrar över. vad som bör göras mm. Exakta brukningsmetoder har vi dock inte redovisat.
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Policies/dok-skogspolicy.pdf
Vänliga hälsningar
Malin
22 juni, 2012 den 22:56
Michael Ericson
Skogsbruk av idag handlar uteslutande om pengar. Allt annat är skitsnack.
23 juni, 2012 den 10:00
Agneta Lindberg
Patetiskt att höra skogschefernas falskpropaganda om hur man värnar mångfalden av djur och växter och bedriver ett hållbart skogsbruk med en ljus framtid.Mindre medvetna människor går naturligtvis på deras fagra tal..Vi som bor i skogslandskapet kan varje dag dokumentera i text och bild att verkligheten är en en helt annan.Nu är det semester och folk från städerna ger sig ut på landsbygden, Kanske får de upp ögonen också och ser denna utrotning och skövling av naturskogarna och reagerar.
.
24 juni, 2012 den 11:09
Susanne
Jag tycker att Herman Sundqvist har en nedlåtande ton när han skriver: ”Som jag skrev i mitt förra inlägg tror jag att hyggesdebatten mycket förklaras av att vi människor ogillar förändring. Dessutom matas vi med en något naturromantisk bild av skogen och dess biologiska mångfald.”
Debatten om skogen måste breddas och öka. DNs artikelserie har varit bra för att den har uppmärksammat en bredare allmänhet på vad som händer i skogen. Mer seriös debatt om skogsbruk och biologisk mångfald. Och om vårt behov av att vara i naturen. Naturen får inte reduceras till produktionsytor.
24 juni, 2012 den 20:30
Leif Danielson
Usch och fy för lögnaktig propaganda! Varför inte erkänna att brukandet av vår skog är usel, men att man gör som beslutsfattarna bestämt. Dvs regeringen -och även tidigare regeringar. Politiker och media måste övertygas om att skogsnäringen är under all kritik och agera därefter. Steget dit är långt, tyvärr..Svårt att längre vara optimist när skogen är praktiskt taget redan slut efter 50 års skövlingar.